Dina rättigheter

Vården är frivillig och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med dig. Om du vill ha en särskild behandling kan du tala med din behandlande läkare. Bedömer läkaren att behandlingen är bra för dig, kan du få den. Men du kan inte kräva en viss behandling om din läkare inte anser att den är motiverad.
 
Du bestämmer själv om du vill avstå från eller avbryta en behandling. Det finns undantag vid psykiatrisk tvångsvård och vid isolering enligt smittskyddslagen. Om du väljer att avbryta en behandling, kan läkaren inte ta ansvar för om du skulle må sämre.

Din läkare, sjukgymnast eller annan hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att du får utförlig information. Ställ gärna frågor och begär tydliga svar.

Du ska alltid få individuellt anpassad information av din läkare när det gäller svåra besked, allvarliga diagnoser och när olika behandlingsalternativ behöver diskuteras.

Om det finns flera behandlingsalternativ som är medicinskt motiverade är det ditt val som patient som ska vara avgörande. Hänsyn måste tas till om relationen mellan kostnad och förväntad effekt är rimlig. Du kan inte kräva behandlingsmetoder som inte anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Du har rätt att få information om:

• ditt hälsotillstånd, diagnos och behandling
• möjliga undersöknings- och behandlingsmetoder
• planerade tidpunkter för utredningar och behandlingar, laboratorieprov och undersöknings- och behandlingsresultat
• hur du själv kan medverka i behandlingen
• hur du kan förebygga sjukdom eller skador och effekter eller biverkningar av medicin eller annan behandling
• väntetider till de vanligaste behandlingarna och operationerna vid Region Skånes sjukhus

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt.

Tystnadsplikten innebär att de inte får berätta för någon vad de vet om dig, din sjukdom eller din behandling. I princip får de bara berätta det du själv har godkänt. Det gäller även i de flesta fall då en annan myndighet vill ha uppgifter om dig. Om du är inlagd på sjukhus är det bra om du berättar för vårdpersonalen vilka de får lämna ut uppgifter till. Det kan till exempel gälla en närstående som ringer och vill veta hur du mår.

Alla uppgifter i en patientjournal omfattas av tystnadsplikt och sekretess. Bara den vårdpersonal som behöver uppgifterna för att kunna ge en bra och säker vård får läsa journalen i datorn eller i pappersform. Tystnadsplikt och sekretess gäller även personalen emellan. Även personuppgifter om dig som inte har förts in i journalen omfattas av lika sträng tystnadsplikt. Den som bryter mot tystnadsplikten kan straffas.

Undantag mot tystnadsplikten

Tystnadsplikten kan i princip bara brytas om du själv går med på det eller om det är fullständigt klart att du inte lider men av att uppgifter lämnas ut. Annars får de bara lämnas ut om det
finns särskilda lagregler om rätt eller skyldighet att lämna ut uppgifter. Det kan vara till polis, domstol och tillsynsmyndigheter eller i vissa fall då personalen har skyldighet att göra anmälan till annan myndighet, till exempel om ett barn riskerar att fara illa.

Det finns en skyldighet att dokumentera uppgifter om vården och detta görs i en patientjournal. I allmänhet finns journalinformationen lagrad i datorer.

Dina journaluppgifter behövs och behandlas för att kunna ge en god och säker vård, samt för verksamhets- och kvalitetsuppföljning. En del av uppgifterna måste dessutom rapporteras till nationella hälsodataregister. Andra uppgifter kan rapporteras till nationella kvalitetsregister. Du ska då bli informerad om detta, och du har också rätt att säga nej till deltagande i kvalitetsregistret.

Det är reglerat vem inom hälso- och sjukvården som får tillgång till dina uppgifter. Personal som behöver uppgifterna i sitt arbete för att ge god och säker vård har rätt att ta del av dem utan ditt samtycke, men tystnadsplikten gäller. Vårdgivaren är skyldig att följa upp personalens elektroniska åtkomst till patientjournalen. Den som tar del av en patientjournal utan att ha rätt till det, kan straffas.

Journaluppgifter hanteras normalt inom en vårdgivares organisation. Om man måste hämta in uppgifter från en annan vårdgivare (kommun eller annat landsting eller en privat vårdgivare) krävs ditt samtycke. Av vård- och behandlingsskäl kan Region Skåne ibland ha behov av elektronisk tillgång till dina uppgifter hos annan vårdgivare, genom så kallad sammanhållen journalföring. Om du inte vill att Region Skåne ska kunna få tillgång till elektroniska uppgifter om dig hos annan vårdgivare ska du meddela detta till den vårdenhet (klinik, vårdcentral) du normalt har kontakt med.

När du remitteras till en vårdenhet hos en annan vårdgivare medger du samtidigt att mottagaren får ta del av den vårdinformation om dig som krävs för att kunna ta ställning till fortsatt vård och behandling.

Avvikande mening och borttagande av uppgift

Om du har en avvikande mening i förhållande till det som står i din patientjournal, eller anser att en uppgift där är oriktig, har du rätt att få detta infört i din patientjournal. För att få hjälp med detta vänd dig till den aktuella vårdenheten. För att få en uppgift borttagen i din patientjournal måste du vända dig till Socialstyrelsen för att få detta prövat.

Rätt att spärra journaluppgift

Om du inte vill att dina journaluppgifter ska vara elektroniskt tillgängliga för andra vårdenheter hos din vårdgivare eller för andra vårdgivare kan du begära att uppgifterna spärras för elektronisk åtkomst.

Du ska då bli upplyst om vad detta kan få för konsekvenser för din vård, till exempel att du själv måste berätta för vårdpersonalen vad de behöver veta för att ge dig en god och säker vård. Du ska också vara medveten om att spärr endast kan sättas i elektronisk journal, ej i pappersburen journalinformation.

Vårdnadshavare får ej spärra uppgifter rörande sina barn. Är du barn och ungdom under 18 år har du i takt med stigande ålder och mognad rätt att spärra dina journaluppgifter för elektronisk åtkomst.

Rätt till information om journaluppgifter

Som patient har du i regel rätt att ta del av uppgifter som finns i din patientjournal. Du har även rätt att få en kopia av hela eller delar av patientjournalen och beroende på omfattningen kan du behöva betala en avgift. Om du vill ta del av din journal ska du vända dig direkt till den aktuella vårdenheten. Din rätt att få ta del av din journal ska tillgodoses så fort som möjligt.
Om handlingarna inte kan lämnas ut, har du rätt att få ett skriftligt besked om detta, och information om hur du kan överklaga beslutet.

Vissa myndigheter, till exempel Socialstyrelsen som ska se till att vårdgivarna och vårdpersonalen inte bryter mot lagarna, kan ta del av journalen utan att man själv har medgett det. När journalen lämnas ut, till exempel till en myndighet, ska det antecknas i journalen.

Rätt till information om personuppgifter

Journaluppgifter är också personuppgifter. Varje vårdgivarorganisation är ansvarig för all behandling av personuppgifter som sker i vårdgivarens verksamhet. I Region Skåne är regionstyrelsen personuppgiftsansvarig.

Du har rätt att få veta vilka personuppgifter som finns om dig från dina kontakter med verksamheter inom Region Skåne, bland annat vården. Sådan information kan du få kostnadsfritt en gång per kalenderår. Din begäran om personuppgifter ska göras skriftligen, vara undertecknad och skickas till:
Personuppgiftsombudet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad.

Har du haft kontakt med vårdcentraler/familjeläkarenheter som är knutna till Region Skåne genom Hälsoval Skåne kan du också vända dig till Personuppgiftsombudet i Region Skåne. Handläggningen av din begäran kan ta viss tid, cirka en månad, eftersom det är många register som ska gås igenom och utskrifter som ska göras i förklarad form.

Du har rätt att få felaktiga eller missvisande personuppgifter rättade och ska även då vända dig till Personuppgiftsombudet. Har du haft kontakt med andra vårdgivare får du vända dig till dem för att få upplysningar om dina personuppgifter där.

Har du en skada eller sjukdom som är livshotande eller särskilt allvarlig har du i vissa fall rätt att få en förnyad medicinsk bedömning, en så kallad second opinion. Det gäller om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker eller ha stor betydelse för din fortsatta livskvalitet. Din läkare informerar dig om möjligheten att diskutera din sjukdom och behandling med ytterligare en läkare.

Vården i livets slutskede ska präglas av värdighet, trygghet och respekt för den enskilde. Ingen ska behöva dö ensam på ett sjukhus utan sina närstående eller personal intill sig. Ingen ska heller behöva dö bland andra patienter. Den som vårdas hemma ska ha möjlighet att få hembesök av läkare som stöd i livets slutskede.

Då du blir inlagd för vård på sjukhus kan en fast vårdkontakt utses (till exempel läkare eller sjuksköterska), som blir ansvarig för kontakten med dig under den tid du får vård. Du får tydlig
information om vilka som fått detta ansvar samt hur du ska nå dem.
 

Alla patienter har rätt att få begriplig information om sitt hälsotillstånd, undersökning och behandling.

Om du har svårt att tala svenska, kan du få tolkhjälp. Det kostar inget. Säg till före besöket så kontaktar mottagningen du ska till en språktolk.

TolkserviceTolkcentralen i Region Skåne förmedlar tolkservice för tillfällen där kommunikation sker mellan personer som är döva, hörselskadade, gravt syn-/hörselskadade, dövblinda och hörande. Tolkmetoderna är teckenspråkstolkning, dövblindtolkning och vuxendövtolkning. Tolkservicen är kostnadsfri.

Så här beställer du tolk

Behöver du tolk för att kunna kommunicera med personal inom sjukvården kan du boka det på Tolkcentralen i Skåne.
Texttelefon: 044-19 47 40
Fax: 044-19 47 50
Telefon: 044-19 47 30

Som patient inom psykiatrisk tvångsvård eller om du isolerats enligt smittskyddslagen har du rätt enligt lag att begära att få en stödperson. Vänd dig till läkaren på vårdenheten, din kontaktperson
eller annan personal som du kommer i kontakt med. Stödpersoner utses av Patientnämnden. Stödpersonen bistår dig i personliga frågor, är ett medmänskligt stöd, kan besöka dig på vårdplatsen och har tystnadsplikt.

Så säger lagen

I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) fastslås att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vården ska också ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

Säker vård

All undersökning, vård och behandling ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att leda och fördela arbetet på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Personal med rätt kompetens och erfarenhet ska sedan i varje enskilt fall svara för att kraven på en god och säker vård uppfylls.

Vård i samråd

Vården ska ges i samråd med patienten och det är sjukvårdspersonalens strävan att försöka tillgodose patienters specifika önskemål. Emellertid måste personalen ta hänsyn till det faktiska vårdbehovet, tillgången på personal, kompetens, lokaler och utrustning m.m. när personalen prioriterar och avgör vilken vård som kan och ska erbjudas. Detta innebär således att sjukvården har det slutgiltiga ansvaret och beslutanderätten om vården, hur den ska utföras och av vem.

Människors lika värde

Den grundläggande samhällsvärderingen om människors lika värde, som också kommer till uttryck i hälso- och sjukvårdslagen, omfattar alla. Detta innebär att vårdpersonal ska visa patienter och närstående respekt. Men i lika hög grad gäller det omvända, nämligen att patienter och närstående visar respekt gentemot personal som arbetar i vården.

Mot bakgrund av alla människors lika värde är det visserligen tillåtet att ha önskemål angående läkare och annan vårdpersonal, men krav av diskriminerande karaktär – som till exempel särskilda krav på vårdpersonalens könstillhörighet, etniska ursprung, trosbekännelse, eller liknande – kan inte uppfyllas.

Rätten att tacka nej

Undersökning, vård och behandling som ges med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är alltid frivillig. Därför är patienten i sin fulla rätt att tacka nej till den vård som erbjuds och är fri att kontakta annan vårdgivare som bättre motsvarar hans eller hennes krav. Patienten har således ingen lagstadgad rätt att i varje situation få sina önskemål och krav på vård eller vårdpersonal tillgodosedda.

 För en god och säker vård

• Ditt medicinska tillstånd avgör vilken läkare och annan vårdpersonal som ska behandla dig.
• Personalen ska så långt som möjligt utforma och genomföra vården i samråd med dig. Det sker utifrån medicinska behov och med hjälp av de resurser som finns att tillgå.
• Du är alltid välkommen att framföra önskemål om, men du kan inte bestämma, vem som ska undersöka, vårda eller behandla dig.
• Du har rätt att tacka nej till den vård som erbjuds dig. All vård som ges med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är frivillig.

Som patient behöver du ofta lämna prover, till exempel blodprov eller vävnadsprov. Prover tas också vid de hälsokontroller som Region Skåne erbjuder. Vissa prover sparas rutinmässigt i en så kallad biobank.

En biobank är en samling prover – blodprov, cellprov eller andra vävnadsprover – som tas i vården och som sparas längre tid än två månader. Proverna ska gå att koppla till den person de kommer ifrån.

För säkrare vård

Det främsta skälet till att prover sparas är att du som patient ska få en säkrare vård och behandling. Den som ställer diagnos kan behöva jämföra ett nytt prov med ett tidigare prov. Sparade prover är också viktiga för att läkaren ska kunna välja rätt behandling. Även vid forskning är biobankerna värdefulla.

Säkerhet och sekretess

De sparade proverna förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter som hör till proven noteras i din patientjournal och i särskilda register över prover. Dina personuppgifter skyddas av sekretesslagen, vårdregisterlagen och personuppgiftslagen.

 Som patient får du ta ställning till hur dina prover får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prover sparas och vad de får användas till. Även om du har gått med på att prover får sparas, har du rätt att ändra dig när som helst. Då förstörs eller avidentifieras proverna.