Som du säkert vet så betyder VSD ventrikelseptumdefekt. Det innebär att det hos din dotter finns ett hål i väggen, septum, mellan vänster och höger hjärtkammare. Normalt är det helt stängt mellan dessa hålrum.
Blodtrycket i vänster kammare, som via kroppspulsådern ska pumpa ut syresatt blod i hela kroppen, är normalt mycket högre än trycket i höger kammare. Höger kammare ska ju bara pumpa det syrefattiga blodet, som kommit tillbaka till hjärtat från kroppen, till lungorna för syresättning och sedan tillbaka till vänstra hjärtdelen. Har man en lite större VSD kommer därför en del av blodet i vänstra hjärtkammaren att tryckas över i höger kammare, i stället för ut i kroppspulsådern. Flödet går från det högre till det lägre trycket. Höger kammare får sedan pumpa detta blod en runda till genom lungorna.
Det blir alltså en större mängd blod än normalt som kommer att passera genom lungpulsådern, som utgår från högerkammaren. Det är troligen därför som även lungpulsådern är vidgad.
Det som gör att hjärtat blir förstorat är just detta att volymen blod som pumpas runt i hjärtat blir ökad på grund av att en del av blodet trycks över från vänster till höger kammare. Förstoringen av hjärtat är alltså inget fel i sig själv utan en naturlig följd av de flödesförändringar i hjärtat som ventrikelseptumdefekten orsakar. Själva förstoringen återhämtar nog inte sig själv om man inte gör något åt orsaken, alltså hålet mellan kamrarna.
Jag antar att din dotter är undersökt av en barnhjärtspecialist. Dessa brukar finnas på barnkliniken på de flesta länssjukhus (största sjukhuset i varje landsting) eller åtminstone på det regionsjukhus man hör till. Det krävs sådan expertis för att avgöra om en operation behövs och när den i så fall bör göras.
En så kallad ultraljudsundersökning av hjärtat kan ge mycket information om olika tryck och flöden i hjärtat. Men någon gång behövs även en hjärtkatetrisering för att avgöra om en operation bör göras. Då förs en tunn slang via ett blodkärl i ljumsken upp till hjärtat för att mäta trycken. Eventuellt sprutas även kontrastvätska in och röntgenbilder tas för att bättre se exakt hur det ser ut. Det görs bara på regionsjukhusen, som är våra åtta till nio största sjukhus i landet.
Under de senaste åren har katetriseringar blivit ovanligare. Ibland ger enbart ultraljusundersökning tillräcklig information, men ibland behövs även en isotopundersökning. Då sprutas ett radioaktivt ämne in i blodet och hjärtat fotograferas sedan med en specialkamera, gammakamera. Det är betydligt skonsammare än en katetriseringsundersökning.
En liten VSD, alltså ett litet hål, kan ge ett ganska kraftigt blåsljud, men behöver normalt sett inte opereras utan kan mer ses som ett litet skönhetsfel som inte spelar någon roll för hjärtats funktion.
En större VSD opereras för att undvika att man under lång tid har ett för högt tryck i lungpulsådern. Det kan vara skadligt i längden och ge kärlförändringar i lungpulsådern som sedan belastar hjärtat, främst höger kammare.
