Gynekologisk skrapning som undersökning

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En gynekologisk skrapning är en undersökning som man kan få gå igenom om man till exempel har blödningar mellan menstruationerna eller efter klimakteriet.

Det finns två olika sorters skrapningar. Den enklaste är en miniskrapning, så kallad endometriebiopsi. Det innebär att ett prov tas från livmoderslemhinnan. Om livmoderhalsen är för trång går det inte att göra en miniskrapning och då kan man i stället få genomgå en vanlig skrapning. Vid undersökningen tar läkaren ett prov genom att skrapa eller suga ut ett ytligt lager av livmoderns slemhinna. Provet undersöks sedan i mikroskop.

Förberedelser

En vanlig skrapning görs under lokalbedövning eller narkos. Om man ska bli sövd får man inte äta något timmarna före undersökningen. Vid miniskrapning krävs inga förberedelser.

Hur går undersökningen till?

Vid en miniskrapning för läkaren in ett tunt instrument, ett litet rör, genom livmoderhalsen via slidan. Sedan sugs små bitar av livmoderslemhinnan ut.

En vanlig skrapning innebär att livmoderhalskanalen först vidgas något eftersom den är trång. Sedan förs en liten skrapa in och ett litet prov av livmoderns slemhinna skrapas ut.

Både miniskrapning och vanlig skrapning tar ungefär fem minuter.

Hur mår man efteråt?

Efter en vanlig skrapning är viktigt att ta det lugnt efteråt och därför bör man inte jobba samma dag. Om man har gjort en miniskrapning går det däremot bra att jobba efteråt.

Det kan göra lite ont ett par timmar efter undersökningen. Man kan också blöda lite under några dagar. Så länge man blöder ska man avstå från samlag, bad och hård fysisk träning.

Visa mer

Varför behövs undersökningen?

Varför behövs undersökningen?

  • Livmoder

    Ett ytligt lager av livmoderns slemhinna skrapas ut för provtagning.

    Mer information
    livmoder och livmoderhalskanal och livmodertapp

Blödningar – vanlig anledning till provtagning

Vid skrapning tas ett prov från livmoderns slemhinna med hjälp av ett litet instrument. Oftast görs undersökningen för att hitta orsakerna till varför man blöder mellan menstruationerna eller efter klimakteriet. Sådana blödningar kan bero på att hormonerna är i obalans, till exempel före klimakteriet eller om man har hoppat över någon ägglossning, och är inte farliga. Blödningen kan också orsakas av någon förändring inne i livmodern, som en ofarlig slemhinnepolyp eller en muskelknuta. En skrapning kan också behöva göras för att undersöka om man har livmodercancer.

En skrapning kan man också få genomgå som en behandling, till exempel vid ett missfall.
Gynekologisk skrapning som behandling

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Gynekologisk skrapa, en kyrett

    Skrapan eller kyretten som används vid ingreppet är lång och smal för att det ska vara lätt att föra in den via slidan in i livmodern. Huvudet som skrapar loss slemhinna är trubbigt för att inte skada livmoderväggen.

Så går det till

Miniskrapning

Det behövs inga förberedelser inför en miniskrapning.

Vid en miniskrapning används ett mycket tunt instrument, ett litet rör, som förs in genom livmoderhalsen. Man brukar inte behöva någon bedövning. Små remsor av livmoderslemhinna sugs ut genom röret och skickas sedan för mikroskopisk analys.

Det kan göra ont och det varierar hur starkt obehag man upplever just då slemhinnan sugs ut. Undersökningen brukar ta ett par minuter och smärtan brukar gå över när den är avslutad.

Ibland kan livmoderhalsen vara så trång att det inte går att göra en miniskrapning och då får man i stället en remiss för att göra en vanlig skrapning.

Vanlig skrapning

En vanlig skrapning utförs oftast på en operationsavdelning. Man får lokalbedövning eller blir sövd under undersökningen. Om man ska bli sövd får man inte äta efter midnatt men eventuellt dricka klara drycker fram till några timmar före ingreppet. Om magen är tom minskar risken för att man kräks då man sövs. Vid lokalbedövning sprutas bedövningsmedel in i livmoderhalsen via slidan och då behöver man inte förbereda sig på något särskilt sätt.

Eftersom livmoderhalsen är mycket trång, i allmänhet bara någon millimeter vid, måste den försiktigt vidgas tills den blir 5-10 millimeter i diameter. Därefter förs en liten skrapa, en så kallad kyrett, in via slidan och vidare genom livmoderhalsen. Ett ytligt lager av livmoderns slemhinna kan skrapas ut. Provet skickas sedan för mikroskopisk undersökning.

En vanlig skrapning tar omkring fem minuter.

Ta det lugnt efter ingreppet

Det kan göra lite ont ett par timmar efter ingreppet.  Inför en vanlig skrapning får man ofta smärtstillande medicin innan ingreppet.

Efter en miniskrapning kan det blöda lite, men man behöver inte avstå från sitt arbete.

Sjukskrivning brukar inte behövas efter en vanlig skrapning, men på själva dagen för ingreppet kan man inte räkna med att arbeta. Man kan blöda under ett par dagar till någon vecka efter operationen, men blödningen är sällan riklig.

Så länge man blöder ska man avstå från samlag, bad och hård fysisk träning.

Komplikationer är ovanliga

Det är ovanligt att man får några komplikationer i samband med en skrapning. Någon enstaka gång kan skrapan gå igenom livmoderns vägg, som ibland kan vara ganska tunn. Det blir sällan fråga om någon allvarlig skada, väggen läker snabbt, men man observeras noga efteråt så att man inte har råkat få en blödning från livmoderväggen.

Det finns en liten risk för att man får en infektion efter en skrapning, men det är ovanligt. Då känner man smärtor under flera dagar och får ofta även feber.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-05-02
Skribent:

Claes Magnusson, gynekolog och förlossningsläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inga Sjöberg, gynekolog och förlossningsläkare, specialist i allmänmedicin, Ersboda hälsocentral, Umeå.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge