Barn behöver sällan behandlas
Barn som får vattkoppor brukar inte behöva någon behandling. Sjukdomen går över av sig själv, och det har visat sig att sjukdomsförloppet bara förkortas med ett enda dygn om man får behandling.
Vissa värktabletter ska inte användas
Den som har vattkoppor kan använda läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon, för att lindra feber och värk. Man ska inte använda läkemedel som innehåller ibuprofen, diklofenak, naproxen, acetylsalicylsyra, ketoprofen eller nabumeton eftersom det kan göra att barnet får en infektion i huden.
Vuxna kan behöva behandling
Eftersom vattkoppor kan vara en svårare sjukdom om man får den som vuxen kan man bli erbjuden behandling om man är över tjugo år, och ibland redan från femton års ålder. För att behandlingen ska ge bra effekt ska den helst påbörjas redan under det första dygnet efter att blåsorna visat sig. Läkemedel som brukar användas innehåller det verksamma ämnet aciklovir, som bromsar virusets möjlighet att föröka sig.
Ringa till vårdmottagningen
Eftersom vattkoppor är så smittsamt ska man, om man behöver råd eller behandling, ringa till en vårdcentral, barnavårdcentral eller ett sjukhus istället för att åka dit. Om det bedöms nödvändigt med läkarbesök kan man komma överens om att bli visad direkt till ett undersökningsrum utan att behöva gå in i väntrummet.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd från en sjuksköterska.
Ungefär en veckas sjukdom
Barn ska stanna hemma om de har feber och känner sig dåliga, och till dess att blåsorna börjar försvinna. Däremot behöver man inte stanna hemma till alla sårskorporna har fallit av. Efter ungefär en vecka brukar barn vara helt friska, medan sjukdomsförloppet kan ta längre tid och vara svårare om man får vattkoppor efter puberteten.
Att lindra klådan kan ge stor hjälp
Det vanligaste problemet är att utslagen kliar. Ett sätt att lindra klådan är att använda zinkpudervätska, som verkar avkylande på huden. Man kan även svalka huden med alsollösning eller kylbalsam. Alla tre medlen finns att köpa på apotek. Man kan även kyla huden med bara svalt vatten.
Antihistaminläkemedel som används mot allergisk klåda hjälper bra. Tavegyl eller Atarax är exempel på sådana läkemedel. De är väl beprövade på barn och dämpar klåda. Man blir ofta trött av läkemedlen, men det är inte alltid en nackdel om man har svårt att somna på grund av klådan. En del distriktssköterskor eller sjuksköterskor på barnavårdscentralen kan skriva ut recept på Tavegyl för behandling av vattkoppsklåda, men Atarax behöver skrivas ut av läkare.
Vissa receptfria antihistaminer kan också användas mot klåda, till exempel Loratadin och Clarityn som innehåller loratadin. Ofta finns det åldersgränser för många av läkemedlen och det står angivet i noggranna anvisningar på förpackningen.
Hydrokortisonsalva är inte lämpligt mot just klåda av vattkoppor, eftersom den kan leda till att blåsorna lättare blir infekterade av bakterier.
Håll huden ren för att förebygga infektioner
Om man kliar och river sig mycket kan det komma in bakterier i blåsorna som då blir infekterade. Det kan visa sig genom att vätskan i blåsorna blir varig och ibland kan huden bli röd runt blåsorna. Febern kan också komma tillbaka. Det är bra att hålla huden ren för att försöka undvika infektioner i blåsorna. Tvätta bara med vatten.
Gravida ska kontakta mödrahälsovården
Det finns en mycket liten risk för fosterskador och andra komplikationer om man är gravid och smittas av vattkoppor. Om man tror sig ha blivit smittad och inte har haft vattkoppor tidigare ska man kontakta mödravårdscentralen eller vårdcentralen. Det finns läkemedel som hejdar virusets möjligheter att sprida sig i kroppen och som ibland ges till gravida.
Om en kvinna har vattkoppor under förlossningen kan viruset överföras till barnet. Moderns antikroppar som ska bryta ner viruset hinner då inte föras över till barnet som inte själv kan bilda dem. Det nyfödda barnet kan bli mycket sjukt av viruset. Den behandling som sjukvården oftast ger är zosterhyperimmunglobulin, som innehåller färdiga antikroppar och som hjälper barnet att bekämpa viruset.
Ibland behövs hjälp att bekämpa viruset
Om man har ett mycket dåligt immunförsvar, till exempel i samband med en cytostatikabehandling mot cancer, kan kroppen inte bilda tillräckligt många antikroppar som behövs för att bekämpa viruset. Det kan leda till att man blir allvarligt sjuk, med lunginflammation och hjärninflammation som följd.
För att kunna bli frisk igen tillförs kroppen färdiga antikroppar, zosterhyperimmunoglobin, som bekämpar viruset. En annan behandling kan vara med läkemedel som innehåller det verksamma ämnet aciklovir, som bromsar virustillväxten.
Om man har nedsatt immunförsvar ska man alltid kontakta sjukvården om man har varit utsatt för smitta.
Vaccin används vanligen inte i Sverige
Det finns vaccin som innehåller levande men försvagade vattkoppsvirus. Det skyddar bra mot sjukdomen och ger inte många biverkningar. I flera länder i västvärlden ingår vaccinet i den allmänna barnvaccinationen. Vaccinet finns även i Sverige men ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. Man kan vaccinera sig om man står för kostnaderna själv. Barn som har allvarliga sjukdomar som gör att de har sämre immunförsvar brukar rekommenderas vaccination.
Vattkoppsvirus kan ge bältros senare
Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus, varicella zoster. När man smittas första gången så får man vattkoppor. Ett virus fångas för det mesta upp av känselnerverna och förs in till nervstrukturerna nära ryggmärgen. Där ligger sedan viruset under resten av livet.
Ett virus kan vakna och återaktiveras, vilket oftast inte sker förrän i femtioårsåldern eller senare. Orsaken till att ett virus återaktiveras kan till exempel vara stress, en annan sjukdom eller behandling som försvagar immunförsvaret.
Viruset tar sig då ut från nervstrukturerna, via samma känselnerv som tidigare, till den del av huden där känselnerven slutar. Utslagen kommer tillbaka, men är denna gång inte vattkoppor utan bältros. Om man får bältros så beror det alltså inte på att man har smittats av någon med vattkoppor. Däremot kan viruset i en bältrosblåsa smitta en annan person så att han eller hon får vattkoppor.
Bältros visar sig som ett band med blåsor någonstans på kroppen. Vanliga ställen är från ryggraden fram till bröstbenet, på en arm eller i ansiktet.