Scharlakansfeber

Skriv ut (ca 5 sidor)

Scharlakansfeber är en väldigt smittsam infektionssjukdom hos barn. Den orsakas av streptokockbakterier. Du kan bära på smittan utan att själv bli sjuk. Scharlakansfeber ska alltid behandlas med antibiotika. Det kortar ned sjukdomstiden och minskar risken för följdsjukdomar. De allra flesta blir friska efter behandlingen.

Skriv ut

Det finns inget vaccin mot scharlakansfeber.

Symtom

Symtom

Vanliga symtom är

  • feber
  • ont i halsen
  • rodnad och svullnad i svalg och halsmandlar
  • röda kinder
  • blekhet runt munnen.

Scharlakansfeber bryter ut två till fyra dagar efter att barnet har smittats. Barnet får snabbt feber och halsont och känner sig sjukt. Det är vanligt att bli illamående och få ont i magen, kräkningar och huvudvärk.

Knottriga hudutslag

Foto på röda hudutslag på bröstet, armarna halsen och i ansiktet på ett barn. Utslagen börjar ofta i
armhålorna och kan sprida sig
över hela kroppen. Huden blir
ofta röd, scharlakansröd.

Något dygn efter insjuknandet får barnet små knottriga utslag på huden. De börjar ofta vid armhålorna och ljumskarna och sprider sig till mage och rygg. De kan slutligen täcka större delen av kroppen, som blir röd. Den röda tonen kan vara tydligare att se om du har ljus hud. Har du mörkare hud kan de röda hudförändringarna vara svårare att se.

Utslagen är som upphöjningar i huden, stora som knappnålshuvuden. De känns när du stryker med handen över huden och påminner om fint sandpapper. Ansiktet får också en rodnad, men kring munnen fortsätter huden att vara blek.

Halsmandlarna blir svullna

Halsmandlarna blir större, röda och får ofta en beläggning av vitgula varproppar. Lymfkörtlarna på halsens utsida kan också bli svullna och ömma.

Barnet kan få smultrontunga

Foto på ett barns tunga som är röd med upphöjda prickar, så kallad smultrontunga. Tungan blir röd med upphöjda
prickar, Det kallas smultrontunga.
I början har barnet en gulvit beläggning på tungan. Beläggningen försvinner efter någon dag och tungan blir istället glänsande röd, med svullna små upphöjningar. Den påminner om ytan hos ett smultron och brukar därför kallas smultrontunga.

Det är också vanligt att barnet får sår i mungiporna och på fingrarna, vid naglarna.

Febern kan vara hög

Febern är oftast måttlig, men kan vara hög. Utan behandling med antibiotika varar febern från ett par dagar upp till en vecka.

Huden börjar fjälla

Två till fyra veckor efter att barnet har blivit sjukt börjar huden fjälla på handflator, fotsulor, fingrar och tår. På magen, bröstet och ryggen kan barnet få en mjölliknande fjällning.

Ledvärk är vanligt

Några veckor efter scharlakansfebern kan barnet få ledvärk i stora leder som knän och armbågar. Värken försvinner av sig själv inom någon vecka.

Främst små barn får scharlakansfeber

Scharlakansfeber är vanligast i småbarnsåldern och tidig skolålder. Spädbarn under sex månader är oftast skyddade mot bakteriegiftet genom antikroppar som överförts från modern under graviditeten.

Äldre barn och vuxna får sällan scharlakansfeber vid streptokockinfektioner. De får i stället halsfluss.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att ett barn har smittats av scharlakansfeber.
Där kan en läkare, eller en distriktssköterska som är särskilt behörig, ställa diagnos och föreslå behandling. Sedan vårdas barnet hemma.

Om du misstänker att barnet har fått komplikationer till följd av scharlakansfeber, som halsböld, reumatisk feber eller andra följdsjukdomar ska du på nytt kontakta vårdcentralen eller en akutmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Så smittar scharlakansfeber

Så smittar scharlakansfeber

Scharlakansfeber orsakas av streptokocker, som är en väldigt smittsam bakterie.

Smittar via luften och vid direktkontakt

Streptokockerna överförs via mikroskopiska droppar som svävar i utandningsluften från den som är sjuk. Det kallas för droppsmitta och överförs då människor andas. Smittan kan också överföras genom direktkontakt, särskilt genom föremål som är fuktiga och som kommer i kontakt med munnen.

Om du inte får behandling är du smittsam under hela sjukdomstiden fram tills att fjällningen är över.

Du kan bära på smittan utan att bli sjuk

Scharlakansfeber sprids främst från personer som själva är sjuka. Du kan också bära på streptokocker och vara smittsam utan att själv vara sjuk. Upp till hälften av eleverna i en klass där det förekommer scharlakansfeber kan vara friska smittbärare.

Barn ska stanna hemma

Barn som går på förskola eller öppen förskola bör stanna hemma tills de är feberfria och mår bra. De ska minst stanna hemma två dygn efter att de påbörjat en antibiotikakur.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga scharlakansfeber?

Hur kan jag förebygga scharlakansfeber?

Det är svårt att undvika att bli smittad eftersom scharlakansfeber sprids via droppsmitta. Bakterierna kan lätt föras vidare i folksamlingar, affärer och bussar. Du kan vädra inomhus och tvätta händerna noga för att förebygga att smittan sprids.

Om många barn på en förskola blir sjuka i scharlakansfeber kan det ibland vara motiverat att undersöka alla barn och alla i personalen för att hitta eventuella friska smittbärare. Det kan vara hälsovårdsmyndigheterna som tar beslut om en sådan undersökning efter anmälan från förskolan. Ofta är det distriktsläkaren från en vårdcentral och en BVC-sköterska gör ett svalgprov på barn och personal.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Scharlakansfeber ska alltid behandlas med antibiotika för att utrota smittkällan.

Antibiotika kortar tiden du är sjuk och smittar

Ju snabbare barnet får behandling, desto lindrigare blir sjukdomen. Två dygn efter att barnet har börjat med antibiotika smittar det inte längre. I de allra flesta fall blir barnet friskt efter behandlingen. Utan behandling blir sjukdomsförloppet ofta längre och risken för komplikationer större. Barnet är också smittsamt under en längre tid utan antibiotika.

V-penicillin, som bland annat finns i Kåvepenin, hjälper mot streptokocker och ska tas under tio dagar. Det är viktigt att medicinkuren fullföljs. Annars ökar risken att barnet blir sjukt igen, eftersom inte alla bakterierna hunnit försvinna. Om barnet är överkänsligt mot v-penicillin, väljer läkaren en annan sort, till exempel antibiotika som innehåller erytromycin.

Vuxna och barn behandlas på samma sätt.

Läkemedel mot feber

För att minska smärta och feber kan du ge barnet receptfria, smärtstillande och febernedsättande mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Från sex månaders ålder kan barn även få Ipren, som är receptfritt och innehåller ibuprofen. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller för små barn. För äldre barn finns även tabletter. Följ anvisningarna på förpackningen noga.

Undvik vissa receptfria läkemedel

Barn och ungdomar under 18 år som har feber ska inte använda febernedsättande medicin med acetylsalicylsyra, till exempel Treo och Albyl.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Scharlakansfeber orsakas av streptokockbakterier. Bakterierna kan komma in i kroppen genom luften du andas och genom kontakt med smittade personer eller föremål. Bakterierna når sedan slemhinnorna i svalget. De förökar sig och bildar ett bakteriegift, som sprids med blodet, vidare i kroppen. Bakterierna orsakar en infektion i halsmandlarna, så kallad halsfluss, och bildar ett gift som ger röda hudutslag på kroppen. Även tungan blir röd och knottrig. Mot detta bakteriegift bildas antikroppar, som gör att du inte kan få utslaget igen vid en ny streptokockinfektion. Vid nästa streptokockinfektion får du i stället halsfluss.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

För att avgöra om barnet har scharlakansfeber brukar läkaren titta i svalget, på tungan och på utslagen eftersom symtomen ofta är mycket tydliga och typiska för just den här sjukdomen.

Om symtomen inte är fullt så tydliga kan läkaren göra ett så kallat snabbtest, som visar om det finns streptokocker i halsen. Provet tas i svalget med en liten pinne med bomull på toppen och blir klart på några minuter. Snabbtestet utförs på läkarmottagningen och provtagningen görs av en läkare eller distriktsköterska. 

Fäll ihop

Komplikationer / följdsjukdomar

Komplikationer / följdsjukdomar

De allra flesta blir friska av behandling med antibiotika. Komplikationer är ovanliga, men de kan uppstå.

Halsböld

Hos något enstaka barn utvecklas halsinfektionen till en djupare infektion på ena sidan av halsen. Barnet kan då få allt ondare och det blir svårare att svälja och gapa. Till slut bildas det en halsböld, som är en komplikation till halsfluss. Halsböld behöver behandlas av en läkare genom att det instängda varet i bölden släpps ut.

Njurinflammation

Barnet kan i ovanliga fall få njurinflammation som komplikation av scharlakansfeber. Det visar sig i så fall efter någon vecka, men ibland ger inte njurinflammationen några symtom. Ett symtom på njurinflammation är blod i urinen. Andra symtom kan vara svullna ben och fötter. Njurinflammationen ger oftast inga bestående besvär och brukar gå över av sig själv.

Reumatisk feber

Det är mycket ovanligt men du kan få reumatisk feber som en följd av scharlakansfeber. Reumatisk feber visar sig någon vecka efter scharlakansfebern och ger ledvärk och inflammation i hjärtat, vilket kan påverka hjärtklaffarna och göra att du blir trött, andfådd och känner sig sjuk. Ofta behandlas du med antibiotika mot de streptokocker som är kvar, och kortison för att motverka inflammationen i leder och hjärta.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-07
Skribent:

Gunilla Byström, läkare, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Domsjö, Örnsköldsvik

Redaktör:

Maud Cordenius, 1177 Vårdguiden

Fotograf:

Fotogruppen på Södersjukhuset, Stockholm