Ledvärk

Lederna gör att man kan röra sig

Skelettets ben hålls ihop med hjälp av lederna. Lederna möjliggör också rörelser mellan benen.

I alla leder möts minst två ben, som skiljs åt av en ledspringa. De delar av benen som möts är täckta av brosk. Brosket är hårt och glatt och gör att ytorna blir hållfasta mot slitage och lätt kan glida mot varandra. I ledspringan finns lite vätska som underlättar rörelserna ytterligare.

Leden omges av en bindvävshinna som kallas ledkapsel. Kapseln fäster vid benen och omsluter därför hela leden. Ledkapseln är förstärkt på några ställen av ledband eller ligament, som är uppbyggda av stram bindväv.

Olika leder tillåter olika rörelser. Vissa har stor rörlighet åt flera håll, medan andra endast tillåter rörelse fram och tillbaka, som till exempel knäleden.

Ledvärk kan ha många orsaker

Det kan finnas många orsaker till att man har ont i lederna, till exempel infektioner, åldersförändringar och ledsjukdomar.

De allra flesta orsakerna till ledvärk är ofarliga, men om en led plötsligt svullnar och man samtidigt har feber eller känner sig ordentligt sjuk, bör man genast kontakta en akutmottagning. Det kan bero på en infektion i leden.

Vanligare bland äldre

Att ha ont i lederna är ett vanligt besvär. Ungefär var femte vuxen svensk har ibland svår värk. Av alla över 80 år har ungefär hälften värk varje dag. I alla åldersgrupper är ledvärk vanligare hos kvinnor än hos män. Personer som lider av fetma har också oftare ledvärk, liksom de som inte motionerar regelbundet.

Infektioner kan ge ledvärk

Många har någon gång haft ledvärk i samband med en förkylning eller annan infektion med feber. Det brukar gå över snabbt, men hos några kan ledvärken vid en infektion hålla på längre, ibland flera månader. Man kan få större ledbesvär, med svullnad och värk, som reaktion på vissa infektioner i tarmarna eller urinvägarna. Värken vid vissa infektioner, bland annat virusinfektioner, kan sätta sig enbart i lederna.

Leder och väder

Eftersom man ofta inte vet orsaken till ledvärk, är det lätt att ta till vädret som förklaring. Väderknän är ett gammalt uttryck som speglar detta. Många gånger kan ledvärk bli bättre av varmt väder. Även kyla kan lindra smärta.

Humöret spelar in

Liksom vid all värk så spelar psykologiska faktorer stor roll för upplevelsen av ledvärk. Om man är ledsen och trött gör det mer ont än när man är pigg och glad. Är man i full gång med någon rolig aktivitet så känns värken mindre. Är man däremot stressad och spänd så blir värken värre.

Ledvärk kan förebyggas

Motion och rörelse stärker muskler och leder, och motverkar också övervikt. Personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Det gäller att hitta en träningsform som passar en själv bäst.

Lederna förändras med åldern

Ledbrosket blir med åldern mer styvt. Att brosket i vissa leder tunnas ut och att det kan bildas sprickor är en del av det normala åldrandet, och kan göra att man känner smärta. Lederna blir också mer känsliga för belastning.

En typ av åldersförändring i lederna är artros, en sjukdom som börjar i ledbrosket och som innebär en uttunning av brosket. Har man artros i en led kan man i perioder få en mer omfattande inflammation, med svullnad och mer värk. Trots att brosket är tunnare och att det kan uppstå sprickor är regelbunden och lagom belastning bra för lederna när man har artros och åldersförändringar.

Artros i fingrarna är vanligt hos kvinnor. Det brukar komma i klimakteriet och sätter sig i första hand på fingrarnas leder närmast naglarna. Artros i fingerlederna närmast naglarna kallas för Heberdenska knutor, och oftast finns dessa besvär i släkten. Ibland drabbas även lederna mitt på fingrarna. Det brukar kallas Bouchards knutor.

Knän och höfter är andra vanliga ställen där man kan få artros.

Överbelastning

Rörelse är bra för lederna, men ibland kan lederna bli överbelastade. Har man artros är det lättare att överbelasta lederna. Även en frisk led kan göra ont och bli svullen om den blir kraftigt överbelastad.

Ledgångsreumatism

Om man inte vet vad ledvärken beror på så är det lätt att ta till ordet reumatism. Riktig reumatism eller ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som oftast börjar i små leder i händer och fötter. Lederna blir svullna, ömma och om inflammationen är kraftig, varma. Det finns även andra former av inflammatoriska ledsjukdomar.

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom och något av en vällevnadssjukdom. Typiskt för en giktattack är att besvären kommer plötsligt. En led, oftast vid stortån, blir snabbt väldigt öm och svullen. Smärtan tilltar under några timmar och leden blir mycket känslig för beröring. Inflammationen brukar läka helt inom någon till några veckor.

Gikt hänger ihop med en ökad mängd urinsyra i kroppen. Det finns flera olika orsaker till att man får förhöjd urinsyra, till exempel kan vissa mediciner, kost och framför allt alkohol öka urinsyran i kroppen. Finns gikt i släkten har man lättare att få sjukdomen. Ibland finns det också ett samband mellan övervikt och förhöjd urinsyra.

Andra ledsjukdomar

Nedan ges exempel på andra sjukdomar som ger värk i lederna. Ledbesvären vid dessa sjukdomar är inte farliga och man kan genom olika behandlingar lindra besvären. Däremot kan de vara svåra att bota helt och hållet.

• Pseudogikt
  Pseudogikt påminner om gikt genom att besvären kan komma ganska hastigt, men de brukar sätta sig i knäet, som blir svullet. Även andra leder kan drabbas, men sällan tårna. Yngre personer får inte pseudogikt.
• Ojämnheter i brosket - kondromalaci
  Ojämnheter i brosket på baksidan av knäskålen är en sjukdom som kallas kondromalaci. Den gör att det är svårt att sitta på huk, stå på knä och gå i trappor. Om man sitter stilla länge eller sportar mycket kan det också göra ont i knäna. Det är trots detta ingen fara med att fortsätta träna.

  Oftast får man sjukdomen i tonåren och sedan försvinner den med åren. I enstaka fall kan den fortsätta upp i högre åldrar. Flickor får oftare än pojkar ojämnheter i brosket.

• Inflammatoriska systemsjukdomar
  Det finns några ovanliga sjukdomar som har många likheter med ledgångsreumatism, till exempel SLE och systemisk skleros. Dessa sjukdomar brukar även ge besvär från andra organ.

Ledvärk vid andra sjukdomar

Psoriasis, depression, låg ämnesomsättning, diabetes samt tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är exempel på en lång rad andra sjukdomar där man också kan ha ledvärk. Men det är ovanligt att dessa sjukdomar börjar med ledvärk.

När ska man söka läkare?

Om man inte själv vet orsaken till varför man har ledvärk så bör man kontakta en allmänläkare på vårdcentralen.

Om en led plötsligt svullnar och man samtidigt har feber eller känner sig ordentligt sjuk, bör man kontakta en akutmottagning. Har man däremot småont i lederna är det inte lika bråttom.

Hur ställer läkaren diagnos?

Det är viktigt att man beskriver sina besvär för läkaren. När och hur började ledvärken? När gör det ont i lederna? Har någon led varit svullen? Känns lederna stela? Finns det ledsjukdomar i släkten?

Läkaren gör sedan en kroppsundersökning, för att bland annat se om lederna är svullna. Artros och överbelastning är de vanligaste orsakerna till att lederna svullnar. Är lederna inte svullna talar detta för att det inte rör sig om någon ledsjukdom.

Om läkaren inte kan hitta orsaken till värken kan man i vissa fall få göra andra undersökningar, som blodprov och röntgen. Om bara en led är svullen så kan det ibland vara aktuellt att ta prov på ledvätskan. Det görs genom att tappa ut ledvätska med en nål, och känns ungefär som att ta ett blodprov.

Hur behandlas ledvärk?

Behandlingen som läkaren föreslår beror på vad som orsakar ledvärken. Om det ligger någon sjukdom bakom ledvärken så beror behandlingen på vilken sjukdom det är. Om läkaren inte hittar någon förklaring till ledvärken brukar man få pröva med värktabletter.

Motion och egna rörelseövningar är bra för de flesta ledsjukdomar, och sjukgymnastik kan ofta hjälpa.

Ledvärk vid infektioner

Om det är en bakterieinfektion som orsakar ledvärken, behandlas själva infektionen. Virusinfektioner kan inte behandlas utan läker av sig själva. Vid långvariga besvär brukar man få inflammationshämmande mediciner.

Läkemedel mot smärta och inflammation

Om man har tillfällig ledvärk kan man använda vanliga värktabletter innehållande paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, som kan köpas receptfritt.

Har man en inflammation i lederna kan den ofta behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Dessa läkemedel kallas cox-hämmare, och går även under namnet NSAID, och exempel är de som innehåller diklofenak, ibuprofen eller naproxen.

Cox-hämmare som kan köpas receptfritt är till exempel Ibumetin eller Ipren, som innehåller ibuprofen, Eox som innehåller naproxen eller Eeze som innehåller diklofenak. Om de receptfria medlen inte hjälper finns cox-hämmare som är receptbelagda och förskrivs på recept av läkare.

Behandling med kortison som sprutas direkt i leden kan också prövas om man har inflammation i leden. Kortison är ett hormon som förekommer naturligt i kroppen och som dämpar inflammationer. När kortisonet sprutas in i leden verkar det mest där och inte i övriga kroppen.

Behandling vid vissa ledsjukdomar

• Artros
  Artros behandlas oftast med läkemedel, tillsammans med sjukgymnastik och egen träning. Ett stödförband kan hjälpa, och om man har värk i höft eller knä kan en käpp göra det lättare att gå. Vid kraftig artros kan det bli aktuellt med operation. Det gäller framför allt höft- och knäleder.
• Ledgångsreumatism
  Behandling av ledgångsreumatism går ut på att minska, helst upphäva, inflammationen och smärtan och att hålla muskler och leder i god funktion. Det gäller att förhindra bestående skador i de sjuka lederna med hjälp av bland annat mediciner, sjukgymnastik och egen träning. En arbetsterapeut kan hjälpa till och ge förslag på hjälpmedel som på olika sätt kan underlätta vardagslivet.
• Gikt
  Vid en giktattack får man inflammationshämmande medicin. Det är bra att vila den led som är svullen och öm. Eftersom gikt kan utlösas av vissa läkemedel bör man diskutera med sin läkare vilka mediciner man tar. Det är svårt att påverka mängden urinsyra i kroppen med någon form av diet, men man bör vara sparsam med alkohol. Om man har besvär av återkommande giktattacker är det bra om man försöker gå ner i vikt. Man kan också behöva använda förebyggande mediciner om attackerna är svåra eller kommer ofta.
• Pseudogikt
  Inflammationsshämmande mediciner har ofta bra effekt vid pseudogikt. Ibland kan läkaren suga ut vätskan i leden och spruta in kortison.
• Kondromalaci
  Kondromalaci är en sjukdom som försvinner med åren. För de flesta räcker det med att undvika det som gör ont. Har man mycket besvär kan träning efter instruktion av sjukgymnast hjälpa.
• Inflammatoriska systemsjukdomar
  För olika inflammatoriska systemsjukdomar är behandlingen densamma som vid ledgångsreumatism, alltså en kombination av läkemedelsbehandling, sjukgymnastik och egen träning.

Vad kan man göra själv?

För de allra flesta ledsjukdomar är rörelse och motion bra och sjukgymnastik kan ofta hjälpa. Det gäller både vid artros och vid ledgångsreumatism.

Det kan hjälpa att gå ner i vikt. En viktminskning på några kilo kan ha stor effekt, framför allt när det gäller värk i höfter, knän och fotleder.

För de flesta så minskar ledvärken i sol och värme. Om man har reumatiska sjukdomar kan landstinget ibland bevilja bidrag till resor. Bidraget gäller för organiserade behandlingsresor till vissa anläggningar.

– När jag äntligen fick en diagnos och en förklaring till hur artros fungerar kunde jag börja träna och sätta upp mål. Plötsligt hade jag något att tro på och kämpa för. För första gången på många år mådde jag bra, både kroppsligt och själsligt.

Göte har artros, som innebär att broskskiktet på ledytorna minskar eller försvinner helt. I dag är han 73 år och besvären har han levt med sedan 40-årsåldern.
– Jag sökte vård första gången i slutet av 80-talet. Mina händer var kalla och svullna och ringarna satt hårt på fingrarna, minns Göte.

På den här tiden var kunskapen om artros liten och läkarna visste inte vad problemet var. De hittade helt enkelt inget fel på Göte.
– Ordinationen blev vila men det brydde jag mig inte om. Jag var van vid ett fysiskt aktivt liv och mådde inte bra av att sitta stilla.

Värk på nya ställen

Götes berättelse är lång och detaljerad. Värk i händer, axlar, nacke, rygg, bäcken, tummar och fötter. Undan för undan har kroppens leder gett sig till känna. Och undan för undan har de opererats.
– Lederna i bäckenet är mitt stora besvär. Det är de leder som gravida kvinnor får ont i vid foglossning. Smärtan strålar framåt och påverkar hela bäckenet. De andra lederna har jag opererat undan för undan men just den här leden är svår att operera.

Vid 61-års ålder hade Göte så stora besvär att han blev han sjukpensionär.
– Det kändes inte alls bra. Jag ville ju hålla igång och jobba med ungdomarna i skolan, säger Göte som varit lärare.

Vändpunkten

I slutet av 90-talet hände något inom artrosvården. Synen på sjukdomen och hur den skulle behandlas förändrades, vila ersattes av fysisk aktivitet anpassad till patientens förutsättningar.

För Göte kom vändpunkten när han skickades till ett rehabiliteringscenter i Hälsingland.
– Jag hade kryckor och kunde knappt gå ombord på tåget. På hemresan fyra veckor senare behövde jag dom inte längre, minns han.
– På rehabcentret fanns duktiga sjukgymnaster med specialkunskaper om just artros. I motsats till tidigare standardträningsprogram gick de igenom min kropp för att ta reda på när det gjorde ont och anpassade rörelserna till det jag klarade av. För första gången på många år började jag må bra, både kroppsligt och själsligt.

Göte hade nu en diagnos och en förklaring till hur sjukdomen fungerade. Med det i bakhuvudet började han träna och sätta upp mål. Han fick något att tro på och så hade det inte varit tidigare.

Viktig träning vid operation

Göte behandlades på rehabcentret i Hälsingland i två omgångar. Framgångarna fortsatte sedan på Spenshults sjukhus i Halland ett par år senare. Där träffade Göte en sjukgymnast som var expert på just bäckenbesvär. Sjukgymnasten tog fram ett träningsprogram så att Göte kunde träna upp de små magmusklerna inuti bålen. Resultatet blev utomordentligt bra.
– Efter träningen, och operationen av en axel, kom en fantastisk period när jag kunde gå en hel kilometer.

Göte betonar vikten av fysisk aktivitet och träning i alla lägen.
– Träningen är inte bortkastad även om det blir en operation av leden. Rehabiliteringen har visat sig gå mycket snabbare när jag tränat bra före ingreppet.

Expertpatient

Så här har livet fortsatt. Sjukdomen finns där hela tiden. Den går upp och ner och Göte följer med så gott han kan. Ledstjärnan i hans liv är att vara aktiv. Han motionerar på kroppens egna villkor och sjunger i kör en gång i veckan.

Efter drygt 20 år som patient har Göte samlat på sig mycket erfarenhet, värdefull kunskap som andra patienter kan ha nytta av. Och han delar gärna med sig. Sedan fem år arbetar han i ett artrosteam tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut. Göte är expertpatient. I en artrosskola får patienterna genom teori och träning lära sig om sjukdomen och hur de kan leva med den, till exempel hur sjukdomen fungerar, varför och hur man ska träna, vilken effekt träningen har, och vad man kan göra för att hantera sin smärta.

Välmående i både kropp och själ

I dag tränar Göte regelbundet och han sköter träningen själv. Varje måndag går han på bassängträning. I källaren hemma har han ett gym med bland annat en motionscykel. Målet är att träna en timma varje dag. I verkligheten blir det ibland sju dagar i veckan och andra veckor bara tre gånger.
– Jag motiverar mig alltid genom att fokusera på något annat än själva träningen. När jag trampar på motionscykeln lyssnar jag på en ljudbok eller tittar på TV. När sommaren kommer cyklar jag i väg för att titta på vitsippor och på hösten blir det svampplockning. Det är ett bra knep.

– Att arbeta i trädgården, kratta löv och sopa, anses för de flesta inte vara träning men det är det för mig.

FOTNOT: Göte heter egentligen något annat

Götes berättelse är skriven av Ann-Sofie Mellqvist, journalist, och är framtagen av vårdredaktionen i Västra Götalandsregionen.