Influensa

Virus som sprids snabbt

Vanlig influensa, säsongsinfluensa, är en infektion som man får av virus. Influensavirus kommer till Sverige varje år. Det sprider sig snabbt och många kan bli sjuka, i första hand i luftvägarna.

Eftersom man smittar som mest redan ett dygn innan symtomen bryter ut, så kan man smitta andra utan att veta om det. Tiden från det att man har blivit smittad tills man blir sjuk är kort. Det tar mellan en till tre dagar.

Hur blir man smittad?

Influensavirus är mycket smittsamt och det är svårt att undvika att viruset sprids. Viruset smittar genom luften och sprids till exempel när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. När viruset väl har kommit in i kroppen förökar det sig snabbt om inte kroppens immunförsvar klarar av att stoppa smittan.

Smittrisken är större inomhus än utomhus, eftersom smittämnen skingras snabbare i fria luften. Det är vanligt att man blir smittad till exempel på bussen, i skolor, på förskola och på arbetsplatser.

Här är några enkla råd att tänka på:

• Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
• Undvik att röra vid ögon, näsa och mun.
• Undvik nära kontakt med andra personer och de som man vet är sjuka.

Så undviker man att smitta andra

Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om man hostar och nyser. Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som man slänger i en soppåse. Stanna hemma från arbetet eller skolan och undvik att träffa andra människor så länge man smittar.

Man kan bli smittad igen ett annat år

En vanlig missuppfattning är att om man har haft influensa så kan man inte bli smittad igen, utan har ett skydd flera år framåt. Men det stämmer inte. Influensaviruset förändras år från år och kommer nästan varje år i en ny form. Därför finns det alltid en risk att man kan bli smittad igen av ett annat virus än det som man redan har haft.

Tre olika typer av influensa

Det finns tre olika slags influensavirus, som kallas för A, B och C. Influensa A kan orsaka epidemier som sprids över flera världsdelar, medan influensa B ger mer begränsade utbrott. Influensa C ger bara lokala utbrott med en lindrig luftvägsinfektion.

Exempel på riktigt stora influensaepidemier är "Ryska snuvan" 1889–92, "Spanska sjukan" 1918–20, "Asiaten" 1957–58 och "Hongkong" 1968–70.

En ny variant av influensavirus A uppstod 2009 och fick i folkmun namnet svininfluensa. Den orsakade en epidemi i stora delar av världen under säsongen 2009-2010. Den spreds till många människor men gav inte allvarligare symtom än vanlig influensa. De som var i åldrarna 20-50 år insjuknade oftare än äldre som verkade ha viss motståndskraft.

Svininfluensaviruset orsakar fortfarande infektioner i Sverige men inte i lika stor omfattning eftersom många är vaccinerade eller har haft viruset.

Om något eller några år kan svininfluensan komma att räknas som en vanlig influensa.

En vinterplåga i Sverige

Influensa finns alltid på någon plats på jorden. Till Sverige kommer influensan under vinterhalvåret och ett skäl är att viruset sprids lättare i torr och kall luft än i varm och fuktig luft. Utbrottet varar från sex till sexton veckor. De flesta blir sjuka inom fem till sex veckor efter att de första som fått influensan upptäckts. Mellan två och femton procent av befolkningen brukar få säsongsinfluensa.

Orsaker till nya influensautbrott

Att det hela tiden kommer nya utbrott av influensa, beror på att influensavirus kan skapa nya former som vårt immunförsvar saknar skydd mot. Nya influensavirusformer, så kallade influensastammar, uppkommer förmodligen i ett samspel mellan fågel, gris och människa.

Fåglar, framförallt gäss och ankor, anses vara källan till influensaviruset. Hos fåglar finns influensavirus i stora mängder i tarmen. Viruset sprids till grisar som håller till i fågeldammar, men grisar kan också smittas av influensastammar från människor. När olika influensastammar möts skapas nya virus som ibland kan smitta människor.

Äldre människor kan bli svårt sjuka och dö

Det är flest barn och ungdomar som blir sjuka och som sprider smittan. Men det är bland äldre som sjukdomen kan vara allvarlig. Under vintrar med mycket influensa brukar ungefär 2000–5000 fler människor än vanligt dö i Sverige. Nästan alla som dör är över 65 år. Därför rekommenderas äldre att vaccinera sig varje år.

De flesta behöver inte vaccineras

Influensan i sig är sällan farlig men däremot kan olika följdsjukdomar, som exempelvis lunginflammation, vara det. Det är framförallt människor som tillhör en riskgrupp som riskerar att bli allvarligt sjuka. Risken för följdsjukdomar är mycket lägre för unga och medelålders människor som inte tillhör en riskgrupp.

Om man inte tillhör en riskgrupp är en vaccination ofta onödig, eftersom man vanligtvis inte får influensa oftare än vart tionde till vart tjugonde år.

Vaccination av riskgrupper

Till riskgrupperna räknas man om man

• är äldre än 65 år
• har en hjärt- eller lungsjukdom
• har diabetes
• har nedsatt infektionsförsvar av annan orsak
• har en kronisk lever- eller njursjukdom
• är kraftigt överviktig
• har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.

Om man är gravid och inte har vaccinerat sig mot svininfluensa tidigare rekommenderas man också att vaccinera sig eftersom influensavaccinet även innehåller skydd mot svininfluensa A(H1N1).

Vaccination av barn

Vaccination av barn rekommenderas enbart till barn som är äldre än sex månader och tillhör någon av riskgrupperna eller har flerfunktionshinder.

Övervakning ska skydda från epidemier

För att minska följderna av nya epidemier finns det ett övervakningssystem. Övervakningen leds av Världshälsoorganisationen, WHO, som samarbetar med smittskyddsmyndigheter i hela världen. En del av arbetet är att varje år välja ut de influensastammar som ska ingå i ett vaccin.

En annan del av arbetet är att noga följa utbrotten av influensa. I Sverige samlar Smittskyddsinstitutet, SMI, in uppgifter från allmänläkare om misstänkta influensafall. Laboratorierapporter och uppgifter om sjukfrånvaro från vissa arbetsplatser, skolor och förskolor används också. Allt sammanställs till en veckorapport om influensaläget, som under influensasäsongen finns på Smittskyddsinstitutets hemsida.

Plötslig hög feber, huvudvärk och hosta

Det finns inga sjukdomstecken som är unika för influensa, utan symtomen kan likna dem som man får av andra sjukdomar. Människor reagerar olika: en del blir svårt sjuka med hög feber och hosta. Andra får bara lindrigare förkylningsbesvär.

Om man trots det ska beskriva en "typisk" influensa, så börjar den ofta plötsligt och man kan

• känna sig mycket sjuk eller matt
• få ont i musklerna
• få hög feber och huvudvärk
• känna sig trött och frusen
• få halsont och torrhosta
• bli snuvig
• få röda ögon
• ha ont bakom bröstbenet.

Febern brukar ligga runt 39–40 grader och finnas kvar i tre till fem dagar. Efter fem till sju dagar är den svåraste delen oftast över, men det är vanligt att man är trött i ett par veckor efteråt.

Äldre människor har ofta lägre feber och mindre besvär av hosta, men de kan ha svårt att orka eller komma ihåg att dricka. Därför får de oftare vätskebrist. Små barn kan ha diarré, illamående, kräkningar och magont som vanliga symtom.

Vanligtvis smittar influensa som mest dygnet innan man får några symtom. Man är smittsam i upp till fem dagar efter det att sjukdomen väl brutit ut.

När man får följdsjukdomar

En influensa kan ibland fortsätta med en bakterieinfektion som till exempel bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation. Då kan man behöva kontakta sin vårdcentral.

Om man tillhör en riskgrupp, till exempel är äldre än 65 år eller har hjärt- eller lungproblem, så är risken större att man får följdsjukdomar.

Undersökningar som läkaren kan göra

Om man under influensatider har typiska symtom – som plötslig hög feber, torrhosta, ont i musklerna och att man känner sig mycket sjuk – är det oftast ganska enkelt för en läkare att avgöra om man har influensa eller inte.

Läkaren gör en allmän undersökning genom att titta i ögon, öron och hals. Man får också lymfkörtlarna undersökta genom att läkaren känner om de är svullna. Läkaren brukar också lyssna på lungor och hjärta. Ibland får man lämna ett blodprov för att andra sjukdomar ska kunna uteslutas.

I början av ett misstänkt influensautbrott i ett samhälle, tas ofta prover som skickas till speciella laboratorier för odling och för ett så kallat PCR-test. Det görs för att avgöra om det verkligen är influensa som har kommit. Resultatet brukar bli färdigt samma dag som provet kommer till laboratoriet.

Man behöver oftast inte läkarvård

Man har oftast feber och mår dåligt av influensa. Därför måste man vila och vara hemma från jobb eller skola i ungefär en vecka. Efter den tiden brukar den svåraste delen av sjukdomen ha gått över, men det är vanligt att man är trött under flera veckor efteråt.

Eftersom influensa beror på ett virus kan den inte behandlas med antibiotika. Om man är frisk i övrigt så kan man själv försöka lindra besvären så gott det går.

Det är viktigt att lyssna på kroppen och inte anstränga sig för mycket. Man behöver vila, men det innebär inte att man alltid behöver ligga till sängs. Oftast är det bra att vara uppe och röra på sig då och då. Att vara ute en stund och få frisk luft är bra för slemhinnorna i luftvägarna.

Viktigt med extra dryck

Det är vanligt att man förlorar mycket vätska när man är sjuk i influensa. När man har feber är det därför extra viktigt att dricka mycket så att man inte får vätskebrist. Om man är äldre och har svårt att orka eller komma ihåg att dricka, kan man behöva hjälp med att få i sig dryck. Det är också bra att försöka äta, även om man har dålig aptit. Glass eller yoghurt kan smaka bra, men man får pröva sig fram.

Bra att ligga med huvudet högt

Om man behöver ligga i sängen är det lättare att andas och sova om man ligger med huvudet högt. Man kan till exempel lägga extrakuddar under huvudet. Om kuddarna läggs under madrassen kan det kännas skönare för ryggen.

Näsdroppar och halstabletter

Om man är mycket täppt i näsan kan man pröva näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan. Läkemedlen går att köpa receptfritt och ska inte användas mer än tio dagar i följd.

Halstabletter kan tillfälligt lindra besvär i halsen, men de kan inte minska själva svullnaden i halsen. Sockerfria halstabletter är skonsammare för tänderna.

Lenande mot hosta

Man kan pröva att lindra hostan genom att dricka något som verkar lenande i svalget och luftvägarna, till exempel kall eller varm dryck som honungsvatten eller te. Om man dricker mycket minskar också det sega slem som kan finnas i svalget. Om man hostar mycket på natten kan man tänka på att ha ett glas vatten nära till hands. Några klunkar vatten kan lindra.

Hostmediciner brukar oftast inte hjälpa

Om man har slemhosta är det bra att hosta upp slemmet för att rensa luftrören. De slemlösande läkemedel som finns på apotek brukar oftast inte hjälpa. Det finns även hostdämpande mediciner, men de bör inte användas vid slemhosta eftersom man då hostar mindre och inte får upp slemmet. Däremot kan man pröva hostdämpande medicin om man har besvärlig rethosta. Det finns receptfria mediciner som innehåller noskapin, till exempel Noskapin eller Nipaxon.

Smärtstillande och febernedsättande medel

Feber och värk kan lindras med hjälp av smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Alvedon och Panodil är exempel på mediciner som innehåller paracetamol, och ibuprofen finns bland annat i Ibumetin och Ipren. Medicinerna går att köpa receptfritt.

När ska man kontakta vården?

Om man tillhör dem som riskerar att bli allvarligt sjuka av influensa och inte har vaccinerat sig, ska man kontakta sjukvården så snart som möjligt om man får symtom på influensa. Detta eftersom det finns virushämmande mediciner som kan lindra om man börjar använda dem inom de första två dygnen.

Om man inte tillhör en riskgrupp ska man kontakta vårdcentralen om man har hög feber som inte har gått ner efter tre till fem dygn, eller om den går ner men sedan stiger igen. Man bör också kontakta vårdcentralen om man får andningsbesvär när man är i vila eller plötsligt blir mycket sämre. Det kan vara tecken på att man har någon annan sjukdom än influensa eller att man har fått en följdsjukdom.

Virushämmande läkemedel

Det finns inga läkemedel som botar influensa, men det finns mediciner som bromsar viruset. De kallas för antivirala läkemedel och skrivs ut på recept av läkare.

Det är främst om man tillhör en riskgrupp, till exempel om man är äldre än 65 år eller har hjärt- eller lungproblem, som man får virushämmande läkemedel. Läkemedlet hjälper inte mot andra luftvägsinfektioner. Därför måste man vara säker på att man har just influensa för att ha någon nytta av medicinen. För att behandling med virushämmande läkemedel ska ha effekt måste den påbörjas inom de två första dygnen.

Om man är ung eller medelålders, och är frisk i övrigt, brukar man inte bli så mycket hjälpt av antivirusmediciner.