Infektioner hos barn – hur smitta sprids

Skriv ut (ca 4 sidor)

Infektioner kan smitta på olika sätt. Några av de bästa sätten att undvika smitta är att vara ute mycket och tvätta händerna ofta.

Skriv ut

Det är mycket vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren. Barn som går i förskola brukar få lite fler infektioner, på grund av att många barn vistas tillsammans. Därför är det särskilt bra att barn i förskolan är ute mycket och är noga med att tvätta händerna. Ju äldre barnet blir desto färre infektioner brukar barnet få. Då har barnet ofta arbetat upp ett försvar mot de virus som brukar orsaka infektioner.

Här kan du läsa i 1177 Vårdguidens smittguide om olika infektioner hos barn.

Kontaktsmitta

Smitta kan spridas vid direkt kontakt mellan personer, till exempel genom att man tar varandra i handen. Det kallas för kontaktsmitta, och ofta är det så förkylningsvirus sprids. Barn kan också smittas om de tar i saker som den som är sjuk har tagit i eller snutit sig i, till exempel handdukar, näsdukar, gosedjur och leksaker.

Droppsmitta

När en person nyser eller hostar bildas ett moln av droppar som innehåller smittämnen. Då kan den som står nära bli smittad. Det kallas för droppsmitta.

När dropparna har fallit ned på ytor eller föremål kan smittämnen föras vidare därifrån som kontaktsmitta, oftast via händerna. Det kallas dropp- och kontaktsmitta. Ofta är det så magsjuka och luftvägsinfektioner, såsom förkylning och hosta, sprids.

Luftburen smitta

Inomhus kan de finaste dropparna sväva länge i luften. Personer som befinner sig i rummet kan då andas in smittämnet som sedan kan fästa sig i luftvägarna och infektera dem. Exempelvis vattkoppor och influensa kan spridas på detta sätt. Utomhus blåser smittämnet lätt bort.

Smitta i mat och dryck

Smittämnen i mat och dryck kan du få i dig på flera olika sätt. Om mat inte förvaras på rätt sätt kan bakterier växa i maten. Den som äter kan då bli magsjuk och få diarré och kräkningar. En del bakterier bildar gifter som orsakar matförgiftningar.

Om den som hanterar maten inte har tvättat händerna ordentligt, eller har sår på händerna, kan bakterier spridas till maten och orsaka magsjuka.

En del livsmedel, till exempel opastöriserade mjölkprodukter, kan innehålla smittämnen.

Råd för att undvika smittspridning

Det är alltid bra att vara extra noga med hygienen när du själv eller barnet har en infektion. Ett av de bästa sätten för att undvika smittspridning är att tvätta händerna ofta, alltid innan ni ska äta och efter toalettbesök.

Det är också bra att:

  • Lära barnet att hosta i armvecket.
  • Använda engångsnäsdukar.
  • Tvätta sådant som snuttefilt, gosedjur och leksaker när barnet har blivit friskt.
  • Vara utomhus dagligen.

Råd för att undvika att bli smittad av bakterier i maten:

  • Håll varm mat varm – minst 60 grader.
  • Håll kall mat kall – högst 8 grader.Var särskilt noga med hanteringen av känsliga livsmedel, till exempel rå köttfärs, majonnäs, mjölk.
  • Se till att maten kyls och värms snabbt.
  • Förvara råvaror och lagad mat för sig.
  • Håll arbetsytor och redskap rena.

För mer information, se Livsmedelsverkets hemsida.

Förskolans rutiner

Förskolan ska ha rutiner för att bryta och förebygga smittspridning på förskolan. Det är kommunens miljönämnd som har ansvar för att dessa rutiner sköts som de ska.

Kontaktsmitta

Kontaktsmitta

Smitta kan ske vid direktkontakt mellan personer, som när man tar varandra i hand. Direktkontakt är en vanlig smittväg för förkylningsvirus. Smittan kan också överföras indirekt via föremål som den sjuke har tagit eller snutit sig i, till exempel handdukar, näsdukar, gosedjur och leksaker.

För att förhindra kontaktsmitta ska man tvätta händerna efter toalettbesök och vid matlagning och använda flytande tvål. Det är alltid bra att tvätta händerna när man kommer hem från till exempel förskolan eller affären, särskilt om det finns spädbarn eller äldre personer hemma. De har ofta ett svagare immunförsvar än andra. Det kan också finnas personer som har nedsatt immunförsvar i samband med någon sjukdom.

Man ska använda engångsnäsdukar när någon i hemmet har snuva och tvätta händerna ofta. När barnet börjar blir friskt är det bra att tvätta snuttefilt, gosedjur och leksaker som barnet lekt med.

Fäll ihop

Droppsmitta

Droppsmitta

När en person med en luftvägsinfektion nyser eller hostar bildas ett moln av droppar som innehåller smittämnen. Den som befinner sig tillräckligt nära kan smittas. När dropparna fallit ned på ytor eller föremål kan smittämnen föras vidare därifrån som kontaktsmitta, oftast via händerna. Det kallas dropp- och kontaktsmitta och är en vanlig smittväg både vid luftvägsinfektioner och vinterkräksjuka.

Fäll ihop

Luftburen smitta

Luftburen smitta

Inomhus kan de finaste dropparna sväva länge i luften. Personer som befinner sig i rummet kan då andas in smittämnet som kan fästa sig i luftvägarna och infektera dem. Om man hostar eller nyser utomhus blåser smittämnet lätt bort eller späds ut istället.

För att förhindra dropp- och luftburen smitta gäller det att försöka minska koncentrationen av smittämnen i luften som barn andas:

  • Lär barnet att, liksom du själv, hosta i armvecket – inte i handen eller på någon annan.
  • Var utomhus dagligen. Det minskar koncentrationen av smittämnen i luften.
Fäll ihop

Livsmedelsburen smitta

Livsmedelsburen smitta

Smittämnen i viss mat kan man få i sig på flera olika sätt. Förorenad mat som inte förvaras på rätt sätt kan göra att bakterier förökar sig snabbt så att den som äter maten blir sjuk, oftast med kräkningar och diarré. Vissa bakterier bildar gifter som orsakar matförgiftningar.

Variga sår på händer, orena händer och nysningar från en person med magsjuka kan överföra smittämnen och ge diarré och kräkningar.

Råd för att undvika att bli smittad av bakterier i maten:

  • Håll varm mat varm (minst 60°C), inte ljummen.
  • Håll kall mat kall (högst 8°C), den ska alltså inte förvaras i rumstemperatur. Det kan vara bra att tänka på när man tinar mat. Kontrollera temperaturen i kylskåpet.
  • Var särskilt noga med hanteringen av känsliga livsmedel, där smittämnen lätt kan växa till. Känsliga livsmedel är bland annat rå köttfärs, majonnäs, mjölk och såser.
  • Se till att maten kyls och värms snabbt. Stora mängder mat kan ta lång tid att kyla ner, vilket ger en kortare hållbarhet.
  • Förvara råvaror och lagad mat var för sig.
  • Håll arbetsytor och redskap rena. Smittämnen kan tillföras maten vid matlagning via dåligt diskade skärbrädor, knivar och köttkvarnar. Använd skilda skärbrädor för rå och färdiglagad mat och för grönsaker.

Vissa livsmedel innebär högre risk för att innehålla smittämnen, till exempel opastöriserade mjölkprodukter.

Fäll ihop

Förskolans rutiner

Förskolans rutiner

Förskolan ska ha hygienrutiner för att bryta och förebygga smittspridning på förskolan. Det är kommunens miljönämnd som har ansvar för att dessa rutiner sköts som de ska.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-25
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Christer Petersson, läkare, specialist i allmänmedicin, Växjö