Höftledsbrott

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man får ett höftledsbrott har man brutit av eller fått en spricka i skelettet i lårbenshalsen eller övre delen av lårbenet. Det beror oftast på att man har ramlat omkull.

Höftledsbrott är vanligast när man är äldre eftersom man har större risk att ramla på grund av sämre syn och balans samtidigt som skelettet blir skörare. När man blir äldre kan det därför vara bra att anpassa hemmet genom att till exempel ha bra belysning, lägga in halkskydd under mattorna och undvika att sladdar eller andra föremål som man lätt kan snava på ligger framme.

Man kan också minska risken för höftledsbrott genom att äta näringsrik mat och motionera eftersom det stärker skelettet. Om man röker, dricker mycket alkohol och inte rör på sig blir skelettet däremot skörare.

Många som får ett höftledsbrott blir i stort sett återställda. Hur bra man blir beror på hur brottet ser ut, den egna hälsan och konditionen före skadan.

Symtom

Om man faller och får ett höftledsbrott kan

  • man få mycket ont i ljumsken eller strålande smärta ut i låret ner mot knät
  • man få svårt att röra eller stödja på benet
  • benet ofta ligga vridet utåt och se kortare ut

Behandling

I stort sett alla som får ett höftledsbrott opereras, antingen genom att brottet fogas samman med hjälp av skruvar eller metallpinnar eller genom att en konstgjord höftled opereras in.

När ska man söka vård?

Om man känner smärta i ljumsken eller låret efter ett fall ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning. Man bör ringa 112 om man misstänker att man har fått en höftfraktur.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad är höftledsbrott?

Vad är höftledsbrott?

  • Höftledsbrott

    Brott på lårbenshalsen.

    Mer information
    Höftledsbrott

    Benet i höften bryts i huvudsak på två olika ställen: genom själva lårbenshalsen, cervikal fraktur, eller genom övre lårbenets benutskott där musklerna har sitt fäste, trokantär fraktur. På bilden visas en cervikal fraktur.

  • Höftledsbrott

    Brott på övre lårbenets benutskott.

    Mer information
    Höftledsbrott

    Benet i höften bryts i huvudsak på två olika ställen: genom själva lårbenshalsen, cervikal fraktur, eller genom övre lårbenets benutskott där musklerna har sitt fäste, trokantär fraktur. På bilden visas en trokantär fraktur.

Skört skelett bryts lättare vid fall

Om man faller och slår i höften mot underlaget kan benet i lårbenshalsen eller den övre delen av lårbenet brytas. Det kan räcka med att man snubblar eller halkar omkull på golvet hemma. När man är äldre ökar risken för att man ska ramla och få ett höftledsbrott, eller höftfraktur som det också kallas. Det beror dels på att skelettet är skörare, dels på att man ofta har sämre balans och ser sämre.

Benet i höften kan i huvudsak brytas på två olika ställen. Antingen går brottet genom själva lårbenshalsen som sitter högst upp på lårbenet under ledkulan, så kallad cervikal fraktur, eller genom övre delen av lårbenet där musklerna har sitt fäste, så kallad trokantär fraktur. Båda typerna är lika vanliga.

Vanligt bland äldre kvinnor

Varje år behandlas ungefär 18 000 personer för höftledsbrott i Sverige. Genomsnittsåldern vid höftledsbrott är 82 år. Tre fjärdedelar är kvinnor. Det beror på att kvinnor har skörare skelett och i genomsnitt lever fyra år längre än män.

Vad beror höftledsbrott på?

Skelettet omformas under hela livet. Benvävnaden i kroppen bryts ner och byggs upp. När man åldras blir skelettet skörare eftersom uppbyggnaden av benen avtar samtidigt som nedbrytningen fortsätter. Då minskar mängden benvävnad och därmed benets hållfasthet.

Balansen kan också försämras när man blir äldre. Dessutom försämras balansen av olika mediciner, framförallt läkemedel mot oro, sömnsvårigheter, depression och vanföreställningar. En del blodtryckssänkande läkemedel kan också göra att man får lite sämre balans.

Eftersom synen ofta blir svagare med åldern är det också större risk för att man kan snubbla på sladdar eller halka på mattor, särskilt om man har otillräcklig belysning. De flesta höftledsbrott sker hemma, ofta på kvällar eller nätter.

Många blir bra men det kan ta tid

Många som har haft ett höftledsbrott blir så gott som återställda, men inte alla. En del besvär kan kvarstå. Dessutom är läkningstiden lång.

Hur lång tid det tar innan benbrottet läker beror i första hand på om det är lårbenshalsen eller övre lårbenet som skadats. Ett brott på lårbenshalsen tar oftast längre tid att läka, man får räkna med ett år. Ett brott på övre lårbenet läker vanligtvis inom tre till sex månader.

Om man hade svårt att röra sig redan innan man bröt höften är det svårare att bli helt bra efteråt. Eftersom musklerna lätt blir svaga och lederna stela om man inte rör sig så mycket är det viktigt att försöka hålla igång så gott det går under tiden som brottet läker.

Hur bra man blir beror brottets svårighetsgrad och den egna hälsan och konditionen före skadan. En del kan träna så att de blir helt återställda, medan andra inte återhämtar sig fullt ut. Om skadan inte läker på ett bra sätt, kan man behöva opereras igen.

Fäll ihop

Hur kan man skydda sig mot höftledsbrott?

Hur kan man skydda sig mot höftledsbrott?

Motion och rätt kost ger starkare skelett

Man kan minska risken för benbrott genom att försök hålla skelettet starkt genom hela livet. Om man äter bra mat och motionerar regelbundet lägger man en grund för ett tåligt skelett.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. Kalcium är särskilt viktigt för ungdomar och äldre. En normal kost som innehåller mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium, men äldre personer kan ibland behöva kosttillskott.

D-vitamin bildas naturligt i huden när man är ute i dagsljus. Om man enbart vistas inomhus kan man behöva en komplettering av D-vitamin.

Genom att röra på sig och använda benen bygger barn upp skelettet. Äldre personer minskar förlusten av benmassa och förhindrar utvecklandet av benskörhet, osteoporos, genom att röra på sig. En promenad eller någon annan fysisk aktivitet en stund varje dag förebygger ett skört skelett, dessutom tränar man både muskler och balans. Om man röker, dricker mycket alkohol och inte rör på sig får man däremot ett skörare skelett.

För att motverka att balansen försämras med åldern är det viktigt att göra balansövningar. En sjukgymnast på vårdcentralen kan hjälpa till med ett träningsprogram.

Minimera riskerna hemma

Man kan också förebygga höftledsbrott genom att försöka minska risken att falla. Det är klokt att ha bra belysning i bostaden, att flytta sladdar och andra föremål som man kan snubbla på och att ha halkskyddade mattor. Man ska undvika att klättra upp på ostadiga pallar eller stolar.

Större doser av sömnmedel och lugnande tabletter kan bidra till att man känner sig ostadig och ökar risken att falla, särskilt på natten. Om man känner sig yr och tar läkemedel bör man diskutera med en läkare.

Det finns speciella höftskyddsbyxor om man har yrsel och lättare ramlar. Höftskyddsbyxor dämpar stöten vid fall. Man kan få hjälp av en sjukgymnast eller en arbetsterapeut att prova ut och beställa höftskyddsbyxor.

Om man ser dåligt kan man behöva kontakta en ögonläkare eller optiker.

Medicin kan hjälpa ibland

Oftast upptäcks benskörhet först när man får ett benbrott eller en spricka i skelettet. Eftersom skelettet är skört kan det inträffa även vid mindre olyckshändelser. Det finns olika mediciner man kan få som motverkar benskörhet. Risken för benskörhet ökar med åldern och därför är det framför allt äldre som får behandling med medicin.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Om man efter ett fall har ont i ljumsken eller i låret och det blir värre när man ska försöka stödja på benet kan man ha fått ett brott på höftleden. Ofta är det svårt att resa sig på grund av smärtan. Benet kan ligga vridet utåt och ser ofta kortare ut. Det gör ont vid minsta försök att röra sig.

Ibland leder fallet bara till en spricka i lårbenet eller lårbenshalsen. Man kan då ställa sig upp och gå, men det gör ont i höften. Fortsatt belastning av benet kan innebära att benet går av helt. Då gör det mycket ont och man kan inte längre gå.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om man har ont i ljumsken eller låret efter att man ramlat ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Höften måste röntgas för att läkaren ska kunna bestämma skadan. Ibland syns inte brottet från början. Ofta görs då en undersökning med en magnetkamera eller ibland med så kallad datortomografi. Alternativt kan läkaren upprepa röntgenundersökningen efter några dagar.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Nästan alla former av höftfrakturer opereras. Det är bara brott som upptäcks sent, och redan har börjat läka bra, som inte behöver opereras.

Läkaren strävar efter att göra operationen inom ett dygn, men det är viktigt att man mår så bra som möjligt inför operationen. Därför kan det ibland ta längre tid innan man kan opereras. Det är ofta svårt för sjukhuset att exakt bestämma när operationen kommer att bli av. Ibland kan man behöva få smärtstillande och dropp medan man väntar på operationen. Under minst sex timmar före operationen får man inte äta, dricka eller röka och snusa.

Inför operationen får man hjälp att duscha och tvätta sig med en särskild bakteriedödande tvål, byta om till sjukhuskläder och lägga sig i en säng innan man körs in till operationsavdelningen.

Ryggbedövning mer skonsam

Oftast får man en ryggbedövning och något lugnande inför operationen, men ibland kan man behöva sövas. En del kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen och kan då få ett sömnmedel som gör att man slumrar igenom hela operationen utan att vara djupt sövd. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.

Det finns olika sätt att operera ett höftledsbrott. Vilken metod som används beror på vilken typ av brott det är, hur det ser ut och hur starkt benet är. Operationslagets erfarenhet och skillnader mellan olika sjukhus och landsting kan också styra valet av metod.

Brott på lårbenshalsen

Har man en spricka eller ett brott på lårbenshalsen där benändarna ligger i bra läge brukar läkaren fästa ihop benet med hjälp av två skruvar eller spikar. Hur brottet ligger och hur skruvarna eller spikarna placeras kontrolleras med hjälp av en röntgenapparat som är kopplad till en bildskärm som finns i operationssalen. Operationslaget följer då operationen via bildskärmen. Operationen brukar ta upp till 30 minuter.

Man kan få en ny höftled

Har man däremot ett brott på lårbenshalsen där frakturändarna inte har bra förutsättningar att läka är skruvar eller spikar inte en bra operationsmetod. Det beror på att blodcirkulationen till ledhuvudet skadas när ändarna på brottet går isär. Som regel får man då en konstgjord led, en höftprotes. Beroende på ålder, övriga sjukdomar och förmåga att återhämta sig kan antingen hela leden bytas ut med protes eller så kan bara lårbenshalsen och ledhuvudet ersättas med en så kallad halvprotes. En protesoperation brukar ta mellan 60 minuter och två timmar.

Brott genom övre delen av lårbenet

När brottet går genom övre delen av lårbenet, där musklerna har sitt fäste, finns det i huvudsak två metoder som ortopeden kan använda.

Den ena är att läkaren fäster en skruv som går upp genom lårbenshalsen in i ledhuvudet och som sedan får glida över en hylsförsedd platta som fästs i lårbenet nedanför brottet.

Den andra metoden innebär att läkaren för ner en spik i övre delen av lårbenet och att brottet sedan stabiliseras med en eller två skruvar genom spiken upp i lårbenshalsen och ledhuvudet. Oavsett vilken metod som används brukar operationen ta 30-60 minuter.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Man kan få en blodpropp

Alla operationer innebär en ökad risk för blodpropp. För att minska risken får man proppförebyggande medicin före operationen, och dagligen under en period efteråt. Man kan också förebygga blodpropp genom att snabbt komma på benen och röra på sig efter operationen.

Trots förebyggande åtgärder kan man ändå få en blodpropp i underbenet. Benet svullnar då upp och värker. Blodproppen, kommer vanligen inom de närmaste veckorna efter operationen och kan vara svår att skilja från den svullnad som kan uppstå av att man inte rör sig så mycket efter operationen.

Den normala svullnaden brukar öka och minska tydligt under dygnet, man märker den mest framåt kvällen. Om svullnaden inte minskar och man tror att man fått en blodpropp ska man genast kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus.

Man kan få en infektion

Få personer får en infektion efter en höftledsoperation. För att ytterligare minska risken får man antibiotika som skydd när i samband med att man går igenom operationen.

Om operationssåret vätskar sig och det blir rött runt omkring, kan det vara tecken på en infektion. Man kan också få feber och det kan göra ont när man rör sig. Man ska alltid kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus om man har sådana symtom.

Tryckskador

Man kan få tryckskador på utsatta ställen som hälarna och stjärten, för att man ligger för mycket stilla. Det kan man undvika genom att komma igång och röra på sig så snart som möjligt samt genom att använda avlastande kuddar och speciella madrasser.

Träningen startar dagen efter operationen

Redan dagen efter operationen hjälper vårdpersonal till så att man kan komma upp och stå på benen. Genom att vara uppe på benen tidigt minskar risken för till exempel blodpropp, trycksår och många andra komplikationer.

Träningen börjar samma dag eller dagen efter operationen. Först får man gå med stöd av ett så kallat gångbord och senare med andra hjälpmedel, till exempel rollator, bockar eller kryckor. Före utskrivningen från sjukhuset, vanligtvis efter fem till sju dagar, får man även prova på att gå i trappa.

Det går bra att låna hem kryckor och andra hjälpmedel. Ganska snart räcker det med en krycka, som man håller i den friska sidans hand. En strumppåtagare är ett enkelt hjälpmedel som underlättar för många nyopererade.

Om man behöver hemhjälp för att klara det dagliga livet så ordnar sjukhuset det före hemresan. Personer som inte klarar sig hemma direkt efter sjukhusvistelsen kan behöva en kortare period på en rehabiliteringsavdelning eller på kommunalt korttidsboende.

Väl hemma tar en arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska från vårdcentralen eller hemsjukvården kontakt och hör hur det går efter operationen.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av en höftfraktur?

Hur påverkas livet av en höftfraktur?

Hur livet påverkas av ett höftledsbrott beror bland annat på hur man mådde före brottet, hur brottet såg ut och vilken operation som utfördes. Vissa höftledsbrott tar längre tid att läka än andra och det beror delvis på hur hårt man slog sig när man fick skadan och hur trasigt skelettet var.

Efter ett brott på lårbenshalsen är man ofta snabbt på benen, men läkningen går långsamt. Man brukar vara utskriven från sjukhuset efter ungefär en vecka. Vanligtvis behöver man särskilda hjälpmedel för att kunna gå i flera månader. Man får räkna med att rehabiliteringen tar upp till ett års tid. Man måste vara förberedd på att oavsett typ av höftledsbrott kan benet bli aningen kortare.

Skruvarna eller spikarna kan irritera under huden, vilket gör att det är svårt att ligga på den opererade sidan. När brottet har läkt kan skruvarna opereras bort om de irriterar.

Har man komplikationer eller problem under läkningstiden ska man höra av sig till en vårdcentral, som kontaktar en ortoped om det behövs.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-08-20
Skribent:

Ola Rolfson, ortoped, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Leif Dahlberg, ortoped, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.