Fibromyalgi

Skriv ut (ca 9 sidor)

Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen. Vid fibromyalgi har du också en ökad smärtkänslighet. Det finns personer som får fibromyalgi och sedan blir helt friska, men de flesta har ont i många år. Även om du inte blir helt frisk finns det behandling som kan lindra besvären.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Fibromyalgi kännetecknas av att

  • du har ont i kroppen under en lång period
  • du har sänkta smärttrösklar och kan därför få ont av sådant som inte gör ont hos friska personer
  • du har stela muskler och domningar.

Det är också vanligt med andra symtom som magbesvär.

För att du ska få diagnosen fibromyalgi, ska smärtan finnas både inom övre och nedre delen av kroppen och både på vänster och höger sida. Ofta kan det göra mer ont i vissa kroppsdelar än andra. Det vanligaste är att ha ont i nacke, axlar och i nedre delen av ryggen. En del har också ont i lederna.

Ont under en lång period

Många som har fibromyalgi har ont i musklerna hela tiden, men hos en del kan värken komma och gå. Smärtan sprider sig också lätt till flera ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.

Hur ont det gör kan variera från en dag till en annan. Var i kroppen det gör ont kan också variera.

För att du ska få diagnosen fibromyalgi ska du ha haft ont i minst tre månader.

Ökad smärtkänslighet

Personer med fibromyalgi har en ökad smärtkänslighet. Det innebär att du får ont av sådant som vanligtvis inte gör ont hos friska personer. Det gör att även ett lätt tryck eller muskelsammandragningar som inte brukar göra ont känns smärtsamma.

Det som skiljer fibromyalgi från andra sjukdomar eller tillstånd med muskelsmärtor är att den ökade smärtkänsligheten vid fibromyalgi är mer tydlig.

Stela muskler och domningar

När en muskel gör ont är det svårt att röra den obehindrat. Många som har fibromyalgi har svårt att lyfta och bära tungt, och att springa eller gå i trappor. Du kan också känna dig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Det är även vanligt att få domningar och stickningar i musklerna.

Andra kroppsliga besvär

Vid fibromyalgi är det också vanligt att du

  • har magbesvär med knipsmärtor, ökad gasbildning, omväxlande diarré och förstoppning
  • har behov av att kissa ovanligt ofta
  • känner dig torr i munnen.

Det här är besvär som många kan ha, men de är vanligare hos människor med fibromyalgi.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har värk i kroppen som inte går över på ett par veckor, eller om värken ger besvär i vardagen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Orsaker till fibromyalgi

Orsaker till fibromyalgi

Det kan finnas flera orsaker till att en person får fibromyalgi. Det kan till exempel vara så att du har ont i någon avgränsad del av kroppen i flera år innan du utvecklar fibromyalgi. Det kan också vara så att stress, dålig sömn och enformiga rörelser kan bidra. Till exempel kan ett arbete där du alltid rör dig på samma sätt belasta muskler så att du får långvarig värk.

Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi, och sjukdomen kan vara ärftlig.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga fibromyalgi?

Hur kan jag förebygga fibromyalgi?

Det är inte säkert att fibromyalgi kan förebyggas, men troligtvis finns det vissa saker du kan göra för att minska risken att få sjukdomen. Om du har ont någonstans i kroppen bör du söka hjälp i ett tidigt skede, eftersom långvarig smärta kan öka risken för att utveckla fibromyalgi.

Vid smärta som har med arbetet att göra, är det viktigt att du ser över din arbetsteknik och ergonomi. Försök att hålla arbetet på en rimlig nivå så att du får tid och energi över för träning och vila.

Om du känner dig stressad eller har för mycket att göra och får svårt att sova, bör du ta detta på allvar och söka hjälp i ett tidigt skede.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att du som har fibromyalgi får veta så mycket som möjligt om sjukdomen och hur du kan leva ett bra liv med fibromyalgi.

Även om det är jobbigt att ha en sjukdom som ger långvarig värk är det bra att veta att sjukdomen i sig inte är farlig och inte leder till någon autoimmun eller inflammatorisk reumatisk sjukdom.

Rör på dig

Det är mycket viktigt att du rör på dig på ett sätt som känns bra och som du orkar med. Även om du tillfälligt får mer ont motverkar motion smärta på längre sikt. Många känner sig även lugnare och sover bättre av fysisk aktivitet.

En del som har haft ont en längre tid kan bli rädda att röra sig och blir därför mer och mer stillasittande. Det leder till att musklerna blir svagare och att konditionen försämras. Om du då anstränger dig på ett sätt du inte är van vid kan du lätt få träningsvärk. En sådan träningsvärk är inte ett tecken på att något är fel.

Hitta en träningsform som passar dig

Aktiviteter som ofta passar bra är promenader, vattenjympa och simning. Du får prova dig fram till en aktivitet som du tycker om. Även styrketräning har visat sig vara bra vid fibromyalgi, men den måste anpassas till vad just du klarar av.

Öka träningen stegvis

Om du vill träna mer kan det vara bra att ta det stegvis. Det är bättre att gå en kort promenad på tio minuter än att du inte rör dig alls.  Så småningom kan du öka till att gå lite längre tid och kanske i ett något snabbare tempo.

Värme kan lindra

Värme upplevs av många som tillfälligt smärtlindrande. Du kan köpa en värmedyna på apoteket eller ta en varm dusch eller ett bad för att få mindre ont, bli mindre stel eller för att kunna slappna av.

Du behöver en bra sömn

Det är viktigt att sova bra. Sömnen kan störas om du har ont, samtidigt som dålig sömn ger mer värk. Försök att undvika att vila eller sova på dagtid, eftersom det stör nattsömnen. En del kan behöva hjälp av läkemedel ibland för att kunna sova tillräckligt bra. Prata med en läkare och tala om att du har fibromyalgi så att du får det läkemedel som passar bäst för dig.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandling av fibromyalgi innefattar

  • fysiska behandlingar, till exempel fysisk träning och avslappningsövningar
  • läkemedel
  • psykologisk behandling
  • multimodal smärtbehandling då flera olika metoder används samtidigt.

Fysisk aktivitet som behandling

Du kan få ett recept på fysisk aktivitet, FaR, utskrivet från vården. Det är till exempel läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter, även kallade sjukgymnaster, som skriver ut dem och ger förslag på aktiviteter som är lämpliga.

Träning som leds av en fysioterapeut är den behandling som det finns bäst vetenskapligt stöd för vid fibromyalgi. Fysioterapeuten kan hjälpa dig att prova ut ett bra träningsprogram som du sedan tränar efter på egen hand.

Behandling med avslappning, tens och massage

Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller en psykolog att träna in en avslappningsteknik eller att träna mindfulness. Det kan lindra värken och göra det lättare att somna.

Tens, transkutan nervstimulering, är en smärtlindsringsmetod som också kan hjälpa. 

Många tycker att massage kan lindra värken, åtminstone för stunden. Massage kan också vara ett sätt att nå avslappning.

För de flesta med fibromyalgi har akupunktur inte någon bra effekt, även om det finns undantag.

Receptfria smärtstillande läkemedel

Det finns inget läkemedel som gör att du blir helt frisk från fibromyalgi, men det finns flera läkemedel som kan lindra besvären.

Om du har lindrig värk kan receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol, till exempel Panodil och Alvedon, hjälpa.

Antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID, som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen eller naproxen har inte en smärtlindrande effekt vid fibromyalgi, men om du även har någon annan smärta så kan de hjälpa. Exempel på sådana läkemedel är Ipren och Pronaxen.

Du ska bara använda de här läkemedlen om du känner att de hjälper mot besvären.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för NSAID.

Läkemedel som du kan få på recept

Olika typer av läkemedel kan användas för behandling av fibromyalgi:

  • Tricykliska antidepressiva läkemedel. Dessa läkemedel hjälper många som har fibromyalgi. De fungerar även vid smärta som beror på skadade nerver ute i kroppen, eller på skador eller sjukdomar i centrala nervsystemet, till exempel hjärnan. Exempel på läkemedel i den här gruppen är Saroten, som innehåller amitriptylin och som även kan hjälpa dig att sova bättre.
  • SNRI-preparat, till exempel Efexor som innehåller venlafaxin, eller Cymbalta som innehåller duloxetin. Dessa läkemedel används vid behandling av nervskadesmärta och också vid behandling av depression och ångest.
  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tramadol, till exempel Tradolan, kan ibland användas. De bör endast användas tillfälligt vid mycket svår värk på grund av risken för att bli beroende. För att minska risken för att bli beroende bör du alltid använda långverkande tramadolläkemedel.
  • Läkemedel som innehåller pregabalin eller gabapentin, till exempel Neurontin och Lyrica. Dessa kan minska smärta, lindra ångest och även förbättra sömnen vid fibromyalgi. De bör skrivas ut av en specialist i smärtlindring på grund av risk för beroende.

Det europeiska läkemedelsverket har, till skillnad från det amerikanska, inte godkänt Neurontin, Lyrica eller Cymbalta för behandling av fibromyalgi. Det innebär att de inte är subventionerade när de används mot fibromyalgismärta i Sverige. Därför måste du betala hela kostnaden själv om du får prova läkemedlet.

Läkemedel som innehåller opioider, till exempel Citodon eller morfinpreparat, bör inte användas vid behandling av fibromyalgi.

Psykologisk behandling

Hur du tänker runt dina besvär har stor betydelse för hur du klarar att hantera din situation. Det bästa är om du vid behov kan få hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.

Den psykologiska metoden som kallas KBT, kognitiv beteendeterapi, har visat sig kunna hjälpa. Med hjälp av psykolog eller en annan beteendevetare kan du enskilt eller i grupp lära dig mer om hur du kan leva ett bra liv trots att du har fibromyalgi. Under behandlingen får du arbeta med dina tankar, föreställningar och beteende när du har ont. Du får hjälp att ställa rimliga krav på din kropp, att våga röra dig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter som du får utföra mellan träffarna.

Multimodal smärtbehandling

Om du har haft ont i ryggen, nacken eller axlarna i mer än tre månader kan du ha rätt till så kallad multimodal smärtbehandling. Då används olika metoder samtidigt för att lindra besvären. En läkare bedömer om behandlingen är lämplig.

Multimodal smärtbehandling anpassas efter vilka besvär du har. Behandlingen pågår i ett par månader och du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress, och enskilda samtal om din situation. Du får också prova olika träningsformer och kan få övningar att göra hemma och vid behov kan du få läkemedel utskrivna. Syftet med behandlingen är främst att öka dina möjligheter att leva ett så normalt liv som möjligt både på fritiden och i arbetslivet.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen vid fibromyalgi?

Vad händer i kroppen vid fibromyalgi?

Vid fibromyalgi förstärks smärtsignalerna. Det innebär att sådant som inte brukar gör ont är smärtsamt om du har fibromyalgi. Fibromyalgismärtan är inte en varningssignal och ska därför inte tolkas som ett tecken på att något i kroppen tar skada.

Nerverna skickar signaler till hjärnan

Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När smärtnerverna i musklerna retas, skickas signaler till nervcellerna i ryggmärgen. Där kan smärtsignalerna gå vidare oförändrade eller dämpas och bli svagare, eller förstärkas och bli kraftigare.

Från ryggmärgen går sedan smärtsignalerna vidare till hjärnan. Det är först när signalen når hjärnbarken som du medvetet upplever smärtan. Då känner du hur stark smärtan är, hur obehaglig den känns, och var den sitter. Signaler skickas också till de delar av hjärnan som styr de känslomässiga reaktionerna på smärta.

Kroppens system samverkar

Fibromyalgi kan ge många symtom och det kan vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.

En förklaring till detta är att hjärnans smärtsystem har förbindelser med de system som reglerar immunförsvar, sömn, humör och hur vi reagerar på stress.

Förbindelserna mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär till exempel att stress kan förvärra smärta och smärta kan leda till stress.

Detsamma gäller för relationen sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer som har haft ont länge har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det är ofta svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Det finns inte några prover eller röntgenundersökningar som kan visa om du har fått fibromyalgi. Istället ställer läkaren diagnos utifrån det du kan berätta och det läkaren kan hitta vid undersökningen.

Undersökningen går ut på att fastställa om det är fibromyalgi du har, eller någon annan sjukdom som kan förklara att du har ont. Därför är det viktigt att du berättar om dina besvär. Ofta får du också fylla i ett intervjuformulär om kroppsliga och psykiska besvär. Det är också vanligt att du får göra en så kallad smärtteckning, där du på en bild markerar var på kroppen det gör ont.  

Läkaren gör en kroppsundersökning och testar smärtkänsligheten genom att trycka på olika delar av din kropp.

Andra sjukdomar kan ge liknande symtom

En del reumatiska sjukdomar kan ha symtom som påminner om fibromyalgi. Det finns även andra sjukdomar som kan ge muskelvärk. För att utesluta andra sjukdomar gör läkaren en noggrann kroppsundersökning. Ibland kan du också behöva ta blodprov eller göra en röntgenundersökning för att utesluta andra sjukdomar.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Att leva med långvarig smärta ökar risken för både psykiska och fysiska sjukdomar. Att ständigt ha ont kan till exempel leda till ångest och depression. Eftersom det gör ont när du rör dig är det också lätt att bli fysiskt passiv och gå upp i vikt. Även sömnen påverkas negativt och tröttheten gör att en del drar sig undan socialt umgänge. Det kan i sin tur ytterligare öka den psykiska ohälsan och passiviteten.

På det här sättet är det lätt att fastna i en negativ spiral som minskar både hälsa och välmående. Det är viktigt att du är medveten om detta och att du trots att du har ont försöker att leva så hälsosamt som möjligt och ger plats i ditt liv för sådant som ger glädje och energi.

Fäll ihop

Graviditet och fibromyalgi

Graviditet och fibromyalgi

Eftersom du ska undvika läkemedel när du är gravid kan det vara bra att diskutera andra former av smärtlindring med en läkare. Det är också viktigt att du håller dig fysiskt aktiv så att du är så stark som möjligt i slutet av graviditeten och när barnet kommit.

Det finns inga hinder för vaginal förlossning på grund av fibromyalgi.

Fäll ihop

Att leva med fibromyalgi

Att leva med fibromyalgi

En del blir bra redan under de första åren, men de flesta har ont i många år. Hur svåra symtomen är kan variera mycket från en person till en annan, och hos samma person vid olika tidpunkter.

Att ha ont påverkar hela livet

Det är bra om du försöker se mer till vad du faktiskt kan och orkar, än till vad som känns svårt och omöjligt. Det är viktigt att du inte låter smärtan ta över livet, utan att du fortsätter med det som du tidigare har tyckt om att göra och mått bra av. Även om du tillfälligt kan få mer ont när du rör dig, är den smärtan inte farlig eller ett tecken på att du är sämre.

Du som har fibromyalgi kan ofta inte anstränga dig på samma sätt som den som inte har värk. Kanske måste du avstå från de fritidsaktiviteter som är mest fysiskt krävande, men det innebär inte att du helst bör vara i stillhet.

På arbetet kan du behöva hjälp av företagshälsovården för att hitta rätt teknik och rätt utrustning i arbetet. Här kan små förändringar ofta göra stor skillnad.

Problem med sömnen

Många personer med fibromyalgi har problem med sömnen på grund av att de ständigt har ont. Smärtan kan göra att du vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför inte känner dig utvilad på morgonen. Det är främst den djupa sömnen som påverkas och det gör att många som har fibromyalgi ständigt känner sig trötta.

Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans göra att du får svårare att koncentrera dig och att komma ihåg saker.

Långvarig smärta kan göra dig nedstämd

Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta kan leda till att du blir nedstämd och orolig. Att ha ont leder också ofta till långvarig stress.

Hur du mår har betydelse för hur du upplever de olika symtomen. Det gäller inte bara vid fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.

Fäll ihop

Råd till närstående och anhöriga

Råd till närstående och anhöriga

Som närstående kan det vara svårt att se någon som ständigt har ont. Det är viktigt att den som har fibromyalgi är fysiskt aktiv. Därför är det bra om du som är anhörig inte hjälper till alltför mycket, utan låter den som har fibromyalgi fortsätta att vara aktiv i familjen och i arbetslivet.

Samtidigt orkar personer med fibromyalgi inte med de fysiskt största utmaningarna. Det här kan vara en svår balansgång. Som närstående kan det också kännas svårt att balansera mellan att vara lyssnande och medkännande, samtidigt som du vill att den som har ont ska kunna tänka på andra saker än sina besvär.

Det kan vara klokt att prata igenom de här sakerna tillsammans. Du kan till exempel vända dig till familjerådgivningen för samtal om du känner att det behövs.

Sex och samlevnad vid fibromyalgi

Den ökade smärtkänsligheten som personer med fibromyalgi har kan leda till att sexlivet försvåras. Som partner kan du till exempel vara rädd för att orsaka smärta.

Det är viktigt att ni kan prata med varandra om vad som känns bra och vad som känns mindre bra. Ofta brukar samlagsställningar som inte innebär ett starkt tryck mot kroppen fungera bättre.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-13
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Eva Kosek, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm.