Blåsor och sår i munnens slemhinna

Skriv ut (ca 9 sidor)

De flesta får någon gång blåsor, sår eller andra förändringar i munnens slemhinna. Det kan till exempel bero på svampinfektioner, olika virus eller någon sjukdom. Muntorrhet under en längre tid och användning av vissa läkemedel ökar risken för att få blåsor och sår i munnen.

Skriv ut

Problemen i munnen kan vara mer eller mindre besvärande under kortare eller längre tid. Besvären varierar, en del blåsor och sår gör ont och slemhinnan kan vara svullen och röd- eller vitfärgad. Det kan svida och göra ont när du äter.

Din behandling skiftar

En del blåsor och sår går över av sig själv eller efter behandling, medan det bara går att lindra symtomen för andra.

Har du lindriga besvär kan du till exempel använda en speciell sorts tandkräm eller ett munsköljmedel. Mot muntorrhet finns bland annat tuggummi och sugtabletter som kan öka salivproduktionen.

Ibland behövs mediciner, dels för att läka såren och blåsorna, dels för att lindra smärtan.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har svårt att äta. Du ska också kontakta en vårdcentral om du har besvär i mer än två veckor, eller om besvären ofta kommer tillbaka.

Om du tror att besvären beror på problem med tänderna eller en tandprotes ska du kontakta en tandläkare.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Infektioner och inflammationer bakom besvär

Infektioner och inflammationer bakom besvär

Munhålan täcks ytterst av en slemhinna. Yttersta skiktet, det så kallade epitelet, är relativt tunt och fungerar som en barriär för att skydda det som finns i den underliggande bindväven. I bindväven finns olika typer av fibrer och muskelceller, blodkärl, nerver och salivkörtlar.

I slemhinnorna finns sinnesceller som känner smärta, beröring och temperatur. På tungan, som också är täckt av slemhinna, finns speciella smakceller eller smaklökar. Dessa sitter framför allt på tungans ovansida och ser ut som små knoppar. De finns även på tungans sidor.

Vanligt med blåsor och sår i munnen

Om det yttersta skiktet i slemhinnan går sönder uppstår ett sår som oftast gör ont eller svider. Såren ser nästan likadana ut trots att orsaken till att de uppstått varierar.

I samtliga fall blir immunförsvaret aktivt. Det har satts igång för att skydda kroppen mot mikroorganismer som bakterier, virus eller svamp. När immunförsvaret attackerar de här mikroorganismerna kan munslemhinnan i det området påverkas så mycket att ett sår uppstår.

Irritationen eller såret i slemhinnan kan också uppstå på grund av att immunförsvaret reagerar felaktigt. Då är det en så kallad autoimmun reaktion, som är ganska vanlig i munslemhinnan.

Sårbildningar och irritationer i munnen kan bland annat vara orsakade av infektioner som

  • virus
  • bakterier
  • svamp.

De kan även bero på inflammatoriska förändringar som

  • oral lichen planus
  • geografisk tunga
  • afte eller aftösa sår.

Blåsor och sår i munnens slemhinna kan också bero på

  • att en protes skaver
  • bitsår
  • skav från vassa kanter på fyllningar och tänder.

Rökning och snusning kan skada munslemhinnan

Snusning orsakar skador på munslemhinnan, i första hand i det område där du har snuset. Det är vanligt att slemhinnan blir sårig där snuset läggs. Dessutom leder ofta snusning till att tandköttet i detta område irriteras och drar sig tillbaka så att tandhalsarna blottas.

Om du röker finns en ökad risk för att utveckla läpp- och munhålecancer .

Fäll ihop

Vilka är orsakerna till besvären?

Vilka är orsakerna till besvären?

Det här kapitlet handlar om vad dina besvär i munhålans slemhinna kan bero på.

Tillfälliga sår i munslemhinnan

Mer än varannan person får tillfälliga sår i munslemhinnan då och då. Det kallas för afte eller aftösa sår. De kan se ut som munblåsor, men det är egentligen ett eller flera små sår. De är vanligen upp till fem millimeter stora, lätt kraterformade med en kraftig rodnad i området runt såret. Såren kan göra ont, men de blöder inte.

Det varierar mycket från person till person hur många sår man får och hur ofta de uppstår. De flesta får enstaka sår ibland, medan andra har många sår samtidigt och ganska ofta.

Inflammerad, förtunnad och ibland sårig munslemhinna

Oral lichen planus, OLP, är en vanlig förändring i munnens slemhinna. OLP gör att munslemhinnan blir inflammerad, förtunnad och ibland sårig. Det kan kännas obehagligt när du äter frukt, starkt kryddad mat eller dricker något varmt. Även vissa tandkrämer kan ge besvär.

OLP kan se olika ut. Munslemhinnan kan vara vitaktig och förtjockad eller kraftigt rodnad och sårig. Ibland kan du få områden som är rodnade och täcks av vita linjer.

Oftast får du OLP på insidan av kinden och i tandköttet, men besvären kan också förekomma på andra ställen i munhålan. Det är vanligt med OLP på båda sidorna i munnen. Symtomen varierar i styrka och kan återkomma i perioder.

Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd, men vi vet att vissa av cellerna i kroppens immunförsvar framkallar en inflammation i slemhinnan. Mat eller allergier tror man inte bidrar till besvären.

Ibland kan material som används för att laga tänder orsaka förändringar i munslemhinnan som liknar oral lichen planus. De kan göra att du får inflammation och sår. Det kallas lichenoid material- eller kontaktreaktion.

Orsaken är troligtvis att du är överkänslig mot ämnen som ingår i tandlagningsmaterialet. Om fyllningen byts ut mot ett annat material brukar förändringarna försvinna. Specialisttandläkare kan bedöma om besvären i slemhinnan beror på tandfyllnadsmaterialet eller om det är OLP.

Geografisk tunga

När du har så kallad geografisk tunga försvinner papillerna, som är små utskott på tungan. Tungan ser rödflammig och oregelbunden ut med röda områden, som ofta avgränsas av en vitaktig rand. Dessa röda "öar" gör att tungan påminner om en kartbild, därav namnet geografisk tunga.

Geografisk tunga kan förekomma periodvis hos både barn och vuxna. Hos de flesta ger geografisk tunga inga besvär men ibland kan du få en lätt brännande känsla på tungan. Du kan ha symtom i längre perioder och tungan kan med tiden bli sprucken och fårad. Orsaken till förändringen är inte känd.

Geografisk tunga är ofarligt och räknas inte som en sjukdom, men kan ändå vara obehaglig. Det är viktigt att få rätt diagnos så att du inte oroar dig.

Muntorrhet

Saliven är viktig eftersom den bland annat rengör tänder och slemhinnor. Om du har mindre saliv än vad som anges som normalt ger det sämre skydd mot hål i tänderna, karies. Risken för att få inflammation i tandköttet eller munslemhinnan ökar. Många som får muntorrhet får också svårt att svälja och tala och det kan vara besvärligt att äta.

Munsveda

Munsveda är ett vanligt symtom, både i munslemhinnan och på tungan. Det kan ha många orsaker. Ibland får du lämna ett blodprov för att undersöka om svedan beror på järnbrist, brist på vitamin B12 eller folsyra, som också är ett B-vitamin.

Munsveda kan också bero på att du är spänd i käkarna eller pressar med tungan. Vissa psykiska sjukdomar eller oro kan orsaka munsveda, särskilt om du samtidigt är torr i munnen på grund av medicinering. Du kan också få munsveda om du är överkänslig mot något material som ingår i tandlagningar eller avtagbara proteser.

Svampinfektion

Ungefär hälften av alla vuxna har svamp i munhålan. Det är helt normalt och ger vanligtvis inga symtom. Ibland kan svampen växa och orsaka en infektion. Det kan till exempel hända om du behandlas med vissa läkemedel som antibiotika och kortison. Risken för svampinfektion ökar också vid muntorrhet, om du har tandprotes eller om du röker.

Vid en svampinfektion i munhålan uppstår en inflammation som gör att slemhinnan blir röd och ofta svider. Du kan också få vita beläggningar på munslemhinnan.

Det är vanligt att spädbarn får svampinfektion i munnen, så kallad torsk. Orsaken till torsk är att spädbarn har ett ofullständigt immunförsvar. Torsk i munnen innebär att tungan, insidan av kinderna och gommen får en vitaktig beläggning. Det är inte farligt och för det mesta försvinner det av sig själv utan behandling.

Munherpesvirus

Munherpes är vanligt och beror på att du har smittats av ett virus. Den första infektionen du får, och som kan ge mer eller mindre stora besvär, kommer oftast i barn- och ungdomsåren. Då får du ytliga sår i stora delar av munslemhinnan.

Läkta herpessår smittar inte, men viruset finns vilande kvar i kroppen. Många får inga ytterligare besvär. Hos andra aktiveras viruset regelbundet och orsakar nya sår. Herpessår kan utlösas av att slemhinnan irriteras på något sätt, till exempel vid solning.

Munherpes börjar som små vätskefyllda blåsor som snabbt spricker och övergår i små sår. De kan flyta samman till större sår på läpparna eller huden intill. Du kan även få sår inne i munnen. Det är också vanligt att själva huden runt blåsorna rodnar eller svullnar. Du får nästan alltid ont av såren och ofta kommer smärtan och svullnaden redan en till två dagar innan såren bildas. Det tar för det mesta en dryg vecka innan herpessåren är läkta.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du blir torr i munnen utan att veta vad det beror på bör du kontakta en läkare för att få en bedömning eller utredning.

Har du en svampinfektion finns det nästan alltid någon bakomliggande orsak. Infektionen kan till exempel bero på att du samtidigt har någon annan sjukdom eller att du har fått en biverkning av något läkemedel. Om du har symtom som tyder på att du har fått en svampinfektion i munnen bör du söka vård hos en läkare. En tandläkare kan också göra en bedömning.

Du bör kontakta en tandläkare eller läkare om du har besvär med sår som inte läkt på två veckor, eller om besvären återkommer ofta. Har du stora besvär med munsveda bör du också bli undersökt av en tandläkare eller läkare.

Såriga förändringar i munnen som inte läker inom två veckor, eller återkommande perioder med sår, kan vara tecken på oral lichen planus, OLP. Du bör kontakta en tandläkare eller läkare för att få förändringarna bedömda och hjälp mot besvären.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Behandlingar

Behandlingar

Det här kapitlet handlar om vilka behandlingar du kan behöva för dina besvär.

Om du är torr i munnen är det viktigt att vara noga med din munhygien för att skydda både tänderna och slemhinnorna. Det är också extra viktigt att du regelbundet blir undersökt av en tandläkare eller tandhygienist och får förebyggande vård för att förhindra karies.

Om du har minskad salivmängd på grund av sjukdom eller medicinering finns det flera sätt att lindra besvären. Det är bra att ofta skölja munnen med vatten men oftast räcker inte detta.

Det finns ett stort antal produkter på marknaden som kan minska effekten av muntorrhet och lindra symtomen. En del produkter stimulerar salivproduktionen, som sockerfria tuggummin, olika typer av sugtabletter och sprejer. Andra produkter ersätter saliven, som oljor och geler. Tandvårdspersonal kan ofta ge bra råd om lämpliga produkter. Du kan även få råd på apotek om hur du lindrar muntorrhet.

Munsveda och bettskena

Om det finns en klar orsak till att du har munsveda kan den behandlas. Du kan till exempel behöva behandling av infektioner i munhålan eller få en bettskena.

Är du dessutom torr i munnen kan det ofta lindras med någon salivstimulerande eller saliversättande produkt. Eftersom vissa läkemedel orsakar muntorrhet kan det också vara bra att diskutera med en läkare om någon medicin kan bytas ut.

Tandprotes kan ge svampinfektioner

Om du har en svampinfektion som inte går över, kan du få behandling med svampdödande läkemedel, till exempel Mycostatin, som du sköljer munnen med. När det gäller svårare former av svampinfektion kan du behöva ta kapslar som innehåller flukonazol, till exempel Diflucan.

Ibland kan det bli en svampinfektion under en tandprotes. Oftast räcker det med att göra ren protesen ordentligt och att inte använda den nattetid. Det finns speciella tandborstar och speciell tandkräm för tandproteser. Får du svårare besvär, och det svider mycket, ska du kontakta en tandläkare.

Om du har en svampinfektion under protesen är det också vanligt att den inte sitter bra. Därför kan du också behöva justera protesen hos en tandläkare.

Vassa tänder och dåligt passande tandproteser

Om du har vassa tänder eller dåligt passande tandproteser kan det uppstå skador på munslemhinnan. Det kan vara nödvändigt att du låter tandläkaren slipa till tänderna eller justera tandproteserna.

Om såret inte läker trots att du har fått behandling kan du få lämna ett vävnadsprov för att få svar på varför. Med lokalbedövning tar tandläkaren bort några millimeter av vävnaden för att analysera den i mikroskop. Att lämna ett vävnadsprov, eller flera, brukar inte göra ont. I sällsynta fall kan långvariga skavsår i munnen vara ett tecken på någon allvarlig sjukdom.

Behandling av afte lindrar

Det är inte känt vad som orsakar de tillfälliga sår i munslemhinnan som kallas för aftösa sår eller afte. Därför finns det ingen behandling som botar, men det går att lindra symtomen och göra att du mer sällan får sår.

Om du bara har lättare besvär av afte räcker det med att använda en tandkräm för känslig munslemhinna som inte innehåller ämnet natriumlaurylsulfat. På apoteken finns också andra medel av geltyp eller munsköljningsmedel för att lindra besvären.

Ibland är det besvärligt att äta eftersom det gör ont. Då kan du behöva receptbelagda läkemedel.

OLP behandlas oftast med kortison

Det finns inte någon medicin som tar bort oral lichen planus, OLP, för gott. De flesta som får OLP har besvär under lång tid. Besvären kommer regelbundet, men du kan vara ganska symtomfri mellan perioderna.

Om du har stora besvär är det vanligt att du får ett medel med kortison under en begränsad tid. Behandling och uppföljande kontroller sker hos en tandläkare, ofta en specialist. Hur ofta och hur länge du behöver gå på kontroller varierar.

Du kan behöva byta ut någon tandlagning som stör munslemhinnan. Det är också viktigt att vara extra noga med munhygienen för att hålla munslemhinnan frisk. Hos en munhygienist kan du kontrollera att den är det.

Besvären vid geografisk tunga kan lindras

Geografisk tunga kan inte botas med någon behandling. Däremot kan besvären oftast lindras genom att du sköljer munnen med en munsköljvätska, som du kan få på recept.

Herpessår läker av sig själva

Det finns ingen behandling som kan ta bort herpesviruset, utan du får försöka lindra besvären och undvika att smitta någon annan. Vanligast är att smittan sprids med pussar och kyssar, men den kan också spridas om du delar till exempel bestick och läppsalvor. Det är viktigt att tvätta händerna ofta för att inte smitta någon.

Såren läker av sig själva, men det finns olika mediciner som kan ha en viss lindrande effekt. Vid behandling av munherpes är det viktigt att du börjar när de första symtomen med stickande känsla kommer för att hindra att viruset förökar sig.

Vid måttliga besvär på läpparna finns receptfria krämer på apotek. Krämen stryks på där du har ont och den verkar bara på det stället.

Om du har kraftiga besvär inne i munnen finns det receptbelagda antivirusmediciner i tablettform som har bra effekt. Läkemedlen hindrar att viruset förökar sig och förkortar den tid som du har symtom.

Om du får herpesutbrott av solning är det bra att skydda sig mot solen med solskyddskräm eller till exempel en keps.

Det kan vara svårt att äta och dricka

Det kan vara svårt att äta som vanligt när du har ont i munnen. Viss mat svider och det kan vara svårt att tugga. Mat som soppa, filmjölk, kräm och glass kan vara lättare att få i sig. Du får pröva dig fram.

Det är viktigt att få i sig vätska om du har svårt att äta. Små barn kan behöva matas med sked.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-18
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inger Wårdh, övertandläkare, Odontologiska institutionen, Karolinska Institutet, Huddinge