Medicin som man tar genom näsan

Skriv ut
Skriv ut

Hur gör man?

Hur gör man?

  • Bild som visar hur man ger näsdroppar till ett barn

    När man ger näsdroppar till ett litet barn kan barnet ligga på rygg.

Finns i flytande form och som pulver

Mediciner som man tar genom näsan används bland annat mot täppt näsa, allergi och migrän. De är oftast flytande, som näsdroppar eller sprej, men finns också som pulver, så kallat nasalpulver.

Antingen verkar medicinen direkt i näsan eller så tas det verksamma ämnet upp via näsans slemhinna till blodet och sprids sedan i kroppen. På så sätt når medicinen den del av kroppen där den ska verka.

Att använda medicin i näsan

Det kan skilja sig åt hur olika mediciner ska användas. Därför ska man alltid följa läkarens anvisningar och läsa informationen som finns på förpackningen, på förpackningens etikett och i den så kallade bipacksedeln. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med medicinen. Om man är osäker på hur man ska göra kan man fråga på ett apotek.

Medicin i flytande form kan finnas i sprejflaska, i flaska med dropp-pipett eller i engångspipetter.

Nasalpulver är förpackat i en apparat som kallas Turbuhaler.

Man bör inte använda sprejer och näsdroppar mot nästäppa i mer än tio dagar i följd. De kan då få motsatt effekt. Däremot kan man använda nässprej och nasalpulver som innehåller kortison under längre tid. De minskar svullnader i slemhinnan genom att motverka inflammation.

Näsdroppar

De flesta näsdroppar finns i engångspipetter. Varje pipett innehåller den dos man ska ta i varje näsborre eller i båda näsborrarna.

Gör så här:

  • Snyt ur näsan.
  • Skaka ner innehållet i behållarens botten.
  • Håll pipetten med öppningen uppåt och öppna den genom att vrida av ”vingen”.
  • Luta huvudet bakåt och droppa, genom att klämma på pipetten, den mängd i varje näsborre som står i bruksanvisningen eller på förpackningens etikett.
  • Andas in några andetag med luft genom näsan, så att dropparna sprids över näsans slemhinna.

Om man har fått näsdroppar på flaska med dropp-pipett gör man likadant förutom att man doserar med hjälp av dropp-pipetten.

Att ge näsdroppar till barn

Vissa näsdroppar finns i olika styrkor, som innehåller olika mycket av det verksamma ämnet. De olika styrkorna är anpassade efter olika åldrar. Om man är osäker på vilken styrka barnet bör få kan man fråga på ett apotek.

Barn ska ofta ha en mindre dos än det antal droppar som finns i en engångspipett. Därför ska man droppa ut överflödet innan de används. Det står i bipacksedeln hur mycket man ska ta bort.

Gör så här:

  • Skaka ner innehållet i engångspipettens botten.
  • Håll pipetten med öppningen uppåt och öppna den genom att vrida av ”vingen”.
  • Töm ut eventuellt överflöd.
  • Torka försiktigt rent barnets näsa eller låt barnet snyta sig.
  • Luta barnets huvud bakåt. Det kan vara enklare att ge dropparna om barnet ligger på rygg.
  • Töm en engångspipett i varje näsborre genom att klämma på plastbehållaren.

Små barn kanske inte själva kan hjälpa till med att dra in dropparna i näsborrarna. Då kan man sprida dropparna genom att vrida barnets huvud lätt åt båda hållen några gånger medan barnet fortfarande ligger ner.

Nässprej

Om sprejen är ny, eller om den inte har använts på ett tag, ska man hålla flaskan rakt upp och spreja några gånger i luften. På så sätt ser man till att det kommer ut jämna doser.

Vissa sprejer måste skakas innan de används, i så fall står det i bipacksedeln och på förpackningen.

Beroende på vilket läkemedel man ska använda kan det krävas olika tekniker. Man får läsa i bipacksedeln exakt hur man ska göra. Det kan skilja sig åt om man ska spreja i båda näsborrarna eller bara i den ena. Efter att man har fört in sprejflaskans spets i näsborren är det bra om man riktar strålen mot näsborrens yttervägg. Det minskar risken för irritation och näsblod.

Gör så här:

  • Snyt ur näsan.
  • Ta av skyddshuven på sprejen.
  • För in sprejflaskans spets i ena näsborren.
  • Spreja, enligt anvisningar i bipacksedeln, det antal gånger som läkaren har angett eller som det står på förpackningen eller i bipacksedeln.
  • Andas in några andetag med luft genom näsan, så att vätskan sprids över näsans slemhinna.
  • Gör på samma sätt i den andra näsborren om sprejen ska användas i båda näsborrarna.
  • Sätt på skyddshuven.

Att ge nässprej till barn

När man ger nässprej till barn gör man på samma sätt som för vuxna, men det är viktigt att kontrollera att dosen blir rätt och att sprejens styrka är anpassad till barnets ålder.

Nasalpulver

Nasalpulver finns färdigladdat i en Turbuhaler. När man använder nasalpulver är det viktigt att man gör en kort, kraftig inandning genom näsan så att pulvret sprider sig ordentligt. Det är också viktigt att man inte andas ut i Turbuhalern, eftersom fukten från utandningsluften kan göra att pulvret klumpar ihop sig.

Gör så här:

  • Snyt ur näsan.
  • Tag av skyddshuven.
  • Vrid fram en dos.
  • Sätt Turbuhalern mot ena näsborren och andas in. Upprepa i den andra näsborren.

Läkemedlet följer med den luft som man andas in i näsan. Eftersom mängden av det verksamma ämnet i varje dos är mycket liten, kan det kännas som man inte får i sig något läkemedel.

Fäll ihop

Allmänna råd om hur man använder läkemedel

Allmänna råd om hur man använder läkemedel

Man ska följa anvisningarna

För att medicinen ska fungera som det är tänkt är det viktigt att använda medicinen på rätt sätt. Man får anvisningar av läkaren, som också ska skriva på receptet hur medicinen ska tas. Informationen från receptet skrivs på apoteksetiketten som sätts på förpackningen. Personalen på apoteket brukar också tala om hur man ska använda medicinen.

Det är också viktigt att man förvarar medicinen på rätt sätt. Annars finns det risk för att medicinen inte fungerar som den ska.

Det finns information på medicinens förpackning och i den så kallade bipacksedeln, det vill säga informationsbladet som följer med medicinen.

Viktigt att ta rätt dos

För att medicinen ska ge så bra verkan och så lite biverkningar som möjligt är det viktigt att man följer doseringsanvisningarna. Om man tar för låg dos kanske medicinen inte hjälper. Tar man i stället för hög dos kan effekten bli för kraftig och man kan få onödiga biverkningar. Det kan också vara farligt att få i sig en för stor dos.

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för receptfria mediciner som det är för receptbelagda läkemedel. När man hämtar ut medicin på recept står det på apoteksetiketten vilken dos man ska ta. På receptfria mediciner finns doseringsanvisningar på eller i förpackningen.

Medicinen ska tas med jämna mellanrum

För att få rätt effekt av sin medicin ska man ta den så jämnt fördelat som möjligt. Om medicinen ska tas tre gånger dagligen betyder det tre gånger per dygn. Det innebär att man ska ta medicinen var åttonde timme. Ska medicinen tas en gång om dagen bör man försöka ta den vid samma tid varje dag. Klockslagen behöver naturligtvis inte vara exakta, men man bör försöka hålla ungefärliga tider.

Bra att koppla medicinen till regelbundna vanor

Ibland kan man själv välja när man ska ta sin medicin. Det är lättare att komma ihåg att ta medicinen om man tar den i samband med något som man gör regelbundet, till exempel när man stiger upp eller går och lägger sig eller vid en måltid.

Medicin och alkohol

Alkohol och mediciner kan vara en dålig eller farlig kombination. Man bör fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller för en viss medicin. Om man är osäker är det bäst att avstå från alkohol helt och hållet.

Medicin och bilkörning

Förmågan att köra bil kan påverkas av läkemedel. Man kan till exempel bli dåsig, yr eller få dimsyn. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Behandlingen ska inte avbrytas

Även om man känner sig frisk ska man aldrig avbryta eller ändra sin medicinering i förtid utan att fråga sin läkare. Ibland kan en för tidigt avbruten behandling leda till att besvären snabbt kommer tillbaka.

Medicinen är personlig

En medicin som är utskriven på recept ska bara användas av den som fått receptet. Läkaren har valt medicinen och dosen med hänsyn till sjukdom, ålder, andra eventuella sjukdomar och mediciner. Den kan ge en annan person oväntade biverkningar och den kanske heller inte gör någon nytta. Därför ska man aldrig ge sin receptbelagda medicin till någon annan, och man ska inte heller använda någon annans receptbelagda medicin.

Gammal medicin ska inte användas

På förpackningen står hur länge medicinen kan användas. Efter det datumet ska den inte användas. Om man är osäker på hur länge en viss medicin går att spara kan man fråga på ett apotek.

Vissa mediciner kan bara användas en viss tid efter att förpackningen har öppnats. För att kunna kontrollera att man inte använder medicinen efter att tiden har gått ut, bör man skriva på förpackningen när den öppnades.

För att skydda miljön ska man inte spola ner gammal medicin i toaletten eller kasta den i soporna, om man inte är helt säker på att soporna bränns. Alla apotek tar emot gammal medicin och ser till att den tas omhand på rätt sätt.

Om man är gravid eller ammar

En del läkemedel kan påverka fostret om man är gravid, eller överföras till barnet via modersmjölken. Man bör därför inte använda mediciner när man är gravid, planerar att bli gravid eller ammar utan att först fråga sin läkare, på mödravårdscentralen eller på ett apotek.

Medicin till små barn

Barn är känsligare än vuxna för vissa läkemedel, och vissa mediciner är helt olämpliga för barn. Därför bör man fråga på barnavårdscentralen (BVC) eller på ett apotek om man är osäker. Om barnet är under sex månader är det alltid bra att rådgöra med BVC eller vårdcentralen innan man ger barnet receptfri medicin.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Därför är det extra viktigt att äldre tar medicinen på rätt sätt och att längre tids medicinering kontrolleras regelbundet.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2010-03-04
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Birgitta Baltzar, apotekare, Sollentuna