Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid klimakteriebesvär

I klimakteriet kan du få olika besvär som beror på minskad mängd av hormonet östrogen i kroppen. Besvären kan behandlas genom att ersätta det östrogen som kroppen inte längre tillverkar. Ofta behövs också gulkroppshormon.

Kroppens hormonbalans förändras i klimakteriet. Det gör att du kan få olika symtom som kan bli besvärliga.

I texten om klimakteriebesvär kan du läsa om vad du själv kan göra för att lindra besvären.

Behandling kan behövas även om du inte har klimakteriebesvär

En del behöver få behandling med östrogen och gulkroppshormon även om de inte har några besvär. Det gäller om dina mensblödningar slutar före 45 års ålder.

Att mensen upphör före 45 år kan bero på att produktionen av östrogen i äggstockarna minskar tidigare än vanligt. Det kan också bero på att dina äggstockar har opererats bort eller att du får behandling för någon sjukdom som gör att mensen upphör.

Behandlingen är till för att minska risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.

Klimakteriebesvär behandlas med östrogen och gulkroppshormon

Klimakteriebesvär kan behandlas med läkemedel som innehåller hormonet östrogen.

Det finns läkemedel som verkar i hela kroppen och läkemedel som bara verkar i slidan.

Läkemedel som verkar i hela kroppen ska kombineras med gulkroppshormon.

Läkemedlen finns som tabletter, kräm, gel och vagitorier.

Östrogen lindrar symtomen

Östrogen är ett samlingsnamn för en grupp hormoner. Östrogen är hormoner som också tillverkas i kroppen. Östrogen i läkemedel tillverkas i laboratorium men ser likadant ut som det östrogen som tillverkas i kroppen.

I gruppen ingår bland annat dessa hormoner:

  • östradiol
  • östriol.

Skillnad mellan östradiol och östriol

Det är vanligast att börja med läkemedel som innehåller östradiol. Läkemedlet verkar i hela kroppen och lindrar besvär som svettningar, värmevallningar och besvär i slidan och urinvägarna. Ofta blir också sömnen bättre.

Östradiol håller också skelettet starkare. Det kan även användas mot benskörhet om du inte kan använda de andra läkemedlen mot benskörhet.

Östriol ska bara användas i slidan. Det hjälper om det känns torrt, svider, kliar och gör ont.

Östriol är ett svagare hormon än östradiol och behöver därför inte kombineras med gulkroppshormon.

Gulkroppshormon finns som gestagen eller progesteron

Det gulkroppshormon som finns i läkemedel är antingen naturligt eller konstgjort.

Naturligt gulkroppshormon kallas ofta för progesteron. Det kan också kallas för bioidentiskt gulkroppshormon eller bioidentiskt progesteron.

Konstgjort gulkroppshormon kallas för gestagen.

Naturligt gulkroppshormon ser likadant ut som det gulkroppshormon som tillverkas i kroppen. Det tillverkas i laboratorium i likhet med konstgjort gulkroppshormon, trots sitt namn.

Gestagen och progesteron skyddar livmoderns slemhinna

Behandling med östrogen som verkar i hela kroppen gör att slemhinnan i livmodern blir tjockare. Blir slemhinnan för tjock finns en ökad risk för cancer i livmodern. Du kan också få besvär med stora blödningar om slemhinnan blir för tjock.

Progesteron och gestagen hindrar slemhinnan från att växa, och tar därför bort risken för cancer. Du behöver därför ta progesteron eller gestagen om du använder östradiol. Du behöver inte ta progesteron eller gestagen om du har opererat bort livmodern eller om du bara använder svagare östrogen för behandling i slidan.

Progesteron och gestagen gör att du kan få en blödning. Hur blödningen blir beror på vilken behandling du har.

Du kan vara olika känslig för progesteron och gestagener. Därför kan du få prova olika läkemedel med progesteron eller gestagen för att hitta det som passar dig bäst.

Olika gestagener

Det finns flera olika gestagener. De innehåller något av följande verksamma ämnen:

  • noretisteron
  • medroxiprogesteron
  • dydrogesteron
  • levonorgestrel.

Så kombineras östrogen och gestagen eller progesteron

Östrogen och progesteron eller gestagen används oftast tillsammans. Men progesteron och gestagen kan doseras på olika sätt. Därför finns det olika läkemedel som är anpassade till hur du ska kombinera östrogen och progesteron eller gestagen.

Vilken behandling du får beror på detta:

  • Om du fortfarande har mens eller när mensen slutade.
  • Vilka besvär du har.
  • Om du har någon annan sjukdom, eller har haft någon annan sjukdom.

En del läkemedel innehåller både östrogen och gestagen. Det gäller vissa tabletter eller plåster.

Ett annat alternativ är att ta östrogen och progesteron eller gestagen i form av två olika läkemedel.

Östrogen med tillägg av progesteron eller gestagen varje månad

Det vanligaste är att i början av klimakteriet ta östrogen alla dagar och lägga till progesteron eller gestagen under de sista 12 till 14 dagarna av varje behandlingsmånad.

En behandlingsmånad brukar vara en period på 28 dagar.

Två sätt att behandla

Det finns två sätt att få behandling. Det ena är att använda ett läkemedel med både östrogen och gestagen, ett så kallat sekvensläkemedel. Det innebär att varje förpackning innehåller ett antal tabletter eller plåster med enbart östrogen och ett antal med både östrogen och gestagen.

Det andra är att använda ett läkemedel med östrogen och lägga till ett annat med progesteron eller gestagen.

Vanligt att få en blödning

Det är vanligt att få en mindre blödning i slutet eller strax efter perioden när du har använt progesteron eller gestagen. Blödningen är oftast mindre och kortare än vad du hade i din menscykel.

Behandlingen brukar fungera bäst om du är cirka 50 år och fortfarande har mens, eller det första året efter att du har haft din sista mens.

Östrogen med glesare tillägg av progesteron eller gestagen

Antalet dagar som du bara använder östrogen kan ökas. Det kan vara bra om du vill ha blödningarna mer sällan eller om du får biverkningar av progesteron eller gestagen. En sådan biverkning kan till exempel vara att ditt humör påverkas.

Prata med en läkare om du vill använda progesteron eller gestagen mer sällan. Det är vanligt att använda gestagen eller progesteron varannan eller var tredje månad. Glesare än så bör de inte användas.

En behandlingsperiod är ungefär tre månader. Du tar först en tablett med östrogen i tio veckor. Sedan tar du en tablett med både östrogen och progesteron, eller östrogen och gestagen i två veckor. Du får då en blödning var tredje månad. Den blödningen brukar ofta vara riklig och pågå i upp till en vecka, ibland något längre.

Du ska inte ta enbart östrogen under längre tid än tio veckor på grund av risken för cancer i livmodern.

Östrogen och progesteron eller gestagen varje dag

Ungefär ett år efter den sista mensen kan du börja använda läkemedel med både östrogen och progesteron, eller med både östrogen och gestagen. Du tar läkemedlet varje dag. Du kan få någon enstaka blodblandad flytning, men det är vanligast att inte ha några blödningar alls.

Om du ändå har blödningar

Om du ändå blöder kan du i stället använda östrogen varje dag och gestagen eller progesteron två veckor per månad. På så sätt blir blödningarna regelbundna. Efter två år kan du sedan prova igen att varje dag ta läkemedel med både östrogen och progesteron, eller östrogen och gestagen.

Du kan också få gestagen i form av en hormonspiral som sätts in i livmodern. Då tar du endast östrogen i form av tabletter, plåster eller gel.

Ett annat alternativ är att varje dag ta läkemedel som innehåller tibolon.

Läkemedel med tibolon

Det finns även läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tibolon. Tibolon finns inte naturligt i kroppen men omvandlas i kroppen till flera ämnen som har samma effekt som både östrogen och progesteron. Det har därför samma effekt som om du varje dag använder östrogen och gestagen, eller östrogen och progesteron.

Behandlingen brukar hjälpa efter några veckor

Ofta minskar besvären inom två till tre veckor efter att behandlingen har börjat. Minskningen är tydligast de första månaderna.

Kontakta läkaren om du inte känner dig bättre efter tre månaders behandling. Då kan ni diskutera andra sätt att behandla.

Läkemedel mot besvär i hela kroppen

Du får läkemedel som verkar i hela kroppen om du har besvär som exempelvis värmevallningar, svettningar och att humöret ändras snabbt.

Vanligt att börja med låg dos östrogen

Det är vanligt att börja med en låg dos östrogen. Dosen kan sedan ökas om dina besvär inte har minskat efter två till tre månader.

Du får också alltid ett gulkroppshormon, antingen gestagen eller progesteron.

Även om du inte blir helt bra av behandlingen brukar besvären ändå minska mycket. Värmevallningar och svettningar försvinner oftast helt. Slemhinnorna i slidan och urinvägarna blir fuktigare och tjockare, det gör att eventuella besvär minskar.

Behandlingen kan även göra att man mår bättre totalt sett.

Forskning visar också att om man börjar med behandling före man är 60 år minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Tibolon

Du kan också behandlas med läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tibolon.

Växtbaserade läkemedel – fytoöstrogener

Det finns växtbaserade ämnen som hjälper på liknande sätt som östrogen, så kallade fytoöstrogener. De hjälper inte lika bra som östrogen för att behandla besvär med svettningar och värmevallningar, men de ger troligen inte någon ökad risk för bröstcancer.

Du bör inte använda läkemedel med fytoöstrogener mer än några månader utan att diskutera det med din läkare. Fytoöstrogener kan göra att slemhinnan i livmodern växer och blir för tjock, vilket ökar risken för cancer i livmodern.

Du kan köpa läkemedel med fytoöstrogener receptfritt på apotek och i hälsokostaffärer.

Läkemedlen finns i olika former

Läkemedel med östrogen som verkar i hela kroppen finns i olika former:

  • tabletter
  • plåster
  • gel
  • sprej som sprejas på huden.

Läs mer i texterna Läkemedel som du tar genom munnen och Läkemedel som tas upp genom huden.

Berätta om andra sjukdomar innan du börjar behandlingen

Läkaren behöver veta om du har eller har haft några andra symtom eller sjukdomar innan du börjar behandlingen. Du behöver till exempel tala om för läkaren om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har haft blodpropp eller vet att du har en ökad risk för att få blodpropp.
  • Du har eller har haft bröstcancer eller livmodercancer.
  • Du har eller har haft kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.
  • Du har eller har haft blödningar från underlivet efter sista mensen.
  • Du har typ 2-diabetes.
  • Du har eller har haft en sjukdom i gallan eller i levern.

Vissa symtom och sjukdomar måste utredas och kanske behandlas först. Läkaren kan också behöva ändra dosen om du använder vissa läkemedel eller naturläkemedel eftersom de kan påverka behandlingen.

Du som har haft eller har ökad risk för blodpropp bör inte använda hormonbehandling i tablettform. Då går det ibland bra att få hormonbehandling med plåster, sprej eller gel. Hormonerna tas då upp genom huden utan att öka risken för att få en blodpropp.

Berätta att du använder östrogen om du ska opereras

Om du ska opereras, behöver du berätta för läkaren att du använder östrogen. Du kan behöva göra en paus i behandlingen. Det är för att minska risken för att få blodpropp efter operationen.

Biverkningar

En del får biverkningar av behandlingen. Biverkningarna brukar ofta minska när behandlingen har pågått en tid.

Biverkningar av östrogen

Den vanligaste biverkningen vid behandling med östrogen är oregelbundna blödningar. Du kan också få ömma bröst och huvudvärk. En del kan få svullna händer och fötter.

Risker med östrogenbehandling

Risken för bröstcancer ökar om du får behandling med östrogen i mer än fem år. Det är viktigt att regelbundet få brösten undersökta med mammografi när du använder östrogen.

Östrogen i tabletter ökar risken att få blodpropp. Du ska därför inte använda östrogen om du har haft en blodpropp tidigare. Risken att få en blodpropp av östrogen ökar ju äldre du blir. Risken ökar om du använder östrogen som tabletter.

Det finns också en liten risk för cancer i livmodern. Denna risk finns inte om du använder progesteron eller gestagen tillsammans med östrogen.

Samtidigt minskar behandlingen flera andra risker. Diskutera med din läkare om du har behandlats i fem år och fortfarande har svåra klimakteriebesvär. Din läkare kan berätta om behandlingens fördelar och nackdelar och hjälpa dig i ditt beslut.

Biverkningar av progesteron och gestagen

Biverkningarna kan skilja sig något mellan progesteron och gestagen, men även mellan de olika typerna av gestagener.

Både progesteron och gestagen kan ge biverkningar som liknar de symtom en del har innan mens, till exempel svullna bröst, svullnad i kroppen och huvudvärk. Det är också vanligt med snabba ändringar i humöret, irritation och nedstämdhet.

Prata med din läkare om du besväras av biverkningar eller om du är orolig för att använda dessa läkemedel. Då kan du få prova ett annat läkemedel med progesteron eller gestagen som kanske passar bättre.

Avbryt behandlingen om du får vissa biverkningar

Sluta genast med behandlingen och kontakta läkare om du får något av följande:

  • kraftig huvudvärk
  • mycket höjt blodtryck
  • svullnad och smärta i vaden, den kan även bli varm och röd
  • gula ögonvitor.

Exempel på läkemedel med hormoner som används vid klimakteriebesvär

De finns flera olika läkemedel. En del har enbart ett verksamt ämne, andra har en kombination av flera verksamma ämnen.

Det finns dessa typer av läkemedel:

  • Läkemedel som enbart innehåller östradiol.
  • Läkemedel som enbart innehåller gestagen.
  • Läkemedel som innehåller både östradiol och gestagen.
  • Läkemedel som enbart innehåller tibolon.
  • Läkemedel som enbart innehåller progesteron.

Progesteron finns i vissa läkemedel som inte är godkända i Sverige för behandling av klimakteriebesvär men kan skrivas ut på licens.

Mer information om läkemedlen

Fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Om du inte kan använda östrogen

Om du inte kan använda östrogen kan det hjälpa att få behandling med akupunktur mot värmevallningar och svettningar. Det kan vara aktuellt om du till exempel har eller har haft bröstcancer.

Det finns också en del läkemedel som inte innehåller östrogen som kan minska besvären. Läkemedel mot depression är ett sådant. Prata med läkare för att få mer information om detta.

Läkemedel mot besvär i slidan

Du kan använda läkemedel mot besvär i slidan, om du till exempel har besvär med torra slemhinnor som gör att det svider och kliar. De läkemedel som används mot innehåller främst östradiol i låg dos eller det svagare östrogenet östriol. Båda hormonerna stärker slemhinnan i slidan. De kan även stärka slemhinnan i urinröret och urinblåsan och minska risken för urinvägsinfektioner.

Det finns också läkemedel som innehåller det verksamma ämnet prasteron. Det omvandlas till östradiol och testosteron i slidväggen.

Testosteron stärker musklerna och nerverna i slidväggen.

Behandling i slidan kallas för vaginal behandling.

Färre biverkningar

Läkemedel som du använder i slidan har bara effekt i underlivet. Hormonerna tas inte upp och sprids i kroppen, och du behöver därför inte samtidigt använda progesteron eller gestagen. Att hormonerna inte sprids i kroppen gör att det inte finns någon ökad risk för bröstcancer, cancer i livmodern eller blodpropp.

Prata med din läkare eller med personalen på ett apotek om du är orolig för att använda dessa läkemedel.

Läkemedlen används i slidan

Läkemedel som du kan använda i slidan finns i olika former:

  • vaginalkräm
  • vaginalgel
  • vaginaltabletter
  • vagitorier
  • vaginalring.

Läs mer om läkemedel som du för in i slidan.

Du kan köpa en del av dessa receptfritt på apotek.

Exempel på läkemedel med östrogen för underlivsbesvär

De finns flera olika läkemedel:

  • Läkemedel som innehåller östriol.
  • Läkemedel som innehåller östradiol.
  • Läkemedel som innehåller prasteron.

Mer information om läkemedlet

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Läkemedel utan hormoner som används i slidan

Det finns fuktgivande krämer och geler utan hormoner som du kan använda mot torrhet i slidan. Du kan köpa dem utan recept på apotek.

När kan jag sluta med behandlingen?

Det finna inga prover eller andra sätt att ta reda på hur länge du kommer att ha kvar dina besvär. Enda sättet att ta reda på om du fortfarande behöver behandling är att göra ett uppehåll för att se om besvären kommer tillbaka. Sluta då inte tvärt, utan minska dosen lite i taget.

Du kan prata med din läkare ifall det finns lägre dos av ditt läkemedel att prova. Du kan också minska dosen genom att ta ditt läkemedel med längre och längre mellanrum. Du kan till exempel börja med att ta läkemedel varannan dag i två månader, därefter var tredje dag i en månad och sedan sluta helt. Om besvären inte kommer tillbaka när du haft uppehåll i en månad kan du sluta helt. Om du får tillbaka besvär med torra irriterade slemhinnor i slidan kan du i stället använda en svagare behandling med östrogen i slidan.

Många blir av med besvären med värmevallningar och svettningar inom fem till sju år efter sista mensen. Hos en del finns besvären kvar efter mer än tio år.

Prata med din läkare om du fortfarande behöver behandling efter fem år.

Lämna in gamla läkemedel till ett apotek

Lämna läkemedel som du inte kommer att använda till ett apotek. Lämna också in använda plåster och vaginalring med hormon. Då minskar du risken för att hormoner sprids i naturen. Läs mer i texten Läkemedel och miljö.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer information

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan