Astma – inflammation i luftvägarna
Astma är en sjukdom som innebär att man har en inflammation i luftvägarna, att musklerna i luftvägarna periodvis drar ihop sig och att slemhinnan svullnar.
Astma kan delas in i två typer; en allergisk och en icke-allergisk. Allergisk astma utlöses av ett eller flera enskilda ämnen som man kan undersöka med en en allergitest. Allergisk astma kan utlösas till exempel av pollen eller pälsdjur. Om astman inte beror på allergi kan man vara känslig mot exempelvis tobaksrök, parfym eller avgaser men detta går inte att undersöka med en allergitest. Vid båda formerna brukar man bli sämre i astman av luftvägsinfektioner.
Astma behandlas med läkemedel ur olika grupper
Vid astma används mediciner ur flera läkemedelsgrupper. De verkar på olika sätt och medicinerna kombineras ofta för att man ska få så bra effekt som möjligt.
Den här texten tar inte upp hostmediciner, varken slemlösande eller andra sorter. Antihistaminer som finns i så kallade allergitabletter kommer inte heller att beskrivas. Inget av dessa läkemedel räknas som astmaläkemedel.
Vad ska behandlingen leda till?
Eftersom astma är en kroniskt sjukdom krävs ofta behandling under lång tid för att hålla besvären under kontroll, ibland till och med livslångt. Annars riskerar man att sjukdomen blir värre och ger allvarliga, akuta astmaanfall. Läkemedelsbehandlingen vid astma har flera mål. Man ska
- slippa långvariga astmabesvär som gör att man orkar mindre eller sover sämre
- inte ha några besvär i vardagen
- minska risken för akuta anfall
- få snabb lindring vid akuta astmaanfall
- ha en lungfunktion som håller sig så normal som möjligt i framtiden.
Sammanfattningsvis ska man kunna leva ett bra, aktivt liv utan hinder.
Besvären styr behandlingen
Astma är en sjukdom där symtom och förlopp kan skilja sig mycket från person till person. Därför är det alltid de besvär man har som avgör vilken behandling man får. Behandlingen kan behöva ändras beroende på hur besvären utvecklas med tiden.
Läkemedel som används vid astma
Vid astma används framför allt olika typer av mediciner som man andas in, till exempel luftrörsvidgande medel och kortison. De gör att musklerna i luftrören slappnar av och vidgas. Vissa av medicinerna finns också som tabletter, men de har inte lika bra effekt som när man andas in dem. Det finns även andra astmamediciner som kan prövas om dessa inte hjälper tillräckligt.
De mediciner som används vid astma kan delas in i följande läkemedelsgrupper:
- Luftrörsvidgande mediciner, även kallade beta-2-stimulerare – som vidgar luftrören genom att musklerna i luftrören slappnar av. Medicinerna används både vid akuta astmaanfall och dagligen för att undvika astmabesvär.
- Kortison – som dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Många kan då leva ett i stort sett normalt liv. Kortison som man andas in har inte någon snabb verkan utan ska tas varje dag under en längre period för att ge effekt.
- Antileukotriener – som blockerar vissa inflammatoriska reaktioner i luftvägarna. Medicinen hjälper inte vid akut astma, utan används som underhållsbehandling.
- Övriga astmamediciner – till exempel luftrörsvidgande antikolinerga mediciner som man andas in. De kan användas om man har svårt att tåla andra luftrörsvidgande medciner. Exempel på andra astmamediciner är kromoglikat som kan hjälpa vid allergisk astma, eller teofylliner som man ibland kan få på sjukhus.
När använder man de olika medicinerna?
Luftrörsvidgande mediciner, beta-2-stimulerare, vidgar luftrören. De finns både som kortverkande och långverkande.
De kortverkande luftrörsvidgande medicinerna passar bra vid enstaka besvär. Man kan till exempel använda dem inför en idrottslektion i skolan eller om man ska ut och jogga. De kan också hjälpa om man får astmabesvär en kall vinterdag, eller om man får astma under natten i samband med en förkylning.
Om astman ger besvär ofta och i många olika situationer, behöver man även inflammationshämmande medicin – kortison som man andas in. Oftast ska man andas in kortisonet varje dag under lång tid, men om man bara har astmabesvär då och då kan det räcka med att ta kortison periodvis.
Om man har astmabesvär trots att man behandlas med kortison, kan man även behöva luftrörsvidgande medicin, beta-2-stimulerare, som är långverkande. Vid astmabesvär på natten kan man ta sådana mediciner innan man går och lägger sig.
Har man astmabesvär trots att man tar både kortison för inandning och luftrörsvidgande mediciner, kan det behövas ytterligare läkemedel. Då kan det vara lämpligt att pröva en typ av medel som tillhör läkemedelsgruppen antileukotriener. Den här medicinen kan vara väldigt bra för vissa personer, men nästan helt verkningslös för andra. Beroende på vilka besvär man har kan även kromoglikat eller teofyllin hjälpa.
En del har kortisontabletter hemma för kortvariga, mer akuta behov. Kortison i tablettform ger kraftigare effekt än kortison som man andas in. Man kan till exempel behöva ta kortisontabletter om astman blir sämre i samband med en luftvägsinfektion eller under pollensäsongen, då vissa får svår astma.
Kombinationsläkemedel
Det finns några mediciner som innehåller två olika astmaläkemedel i en och samma inhalator, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. När man andas in får man alltså i sig båda läkemedlen samtidigt.
Detta är en praktisk behandling som passar en del personer bra, till exempel om man har stabil astma och samma behov av medicinerna varje dag. Om man har lätt för att glömma sina mediciner kan det också passa bra.
Lära sig mer är en viktig del av behandlingen
En av de viktigaste delarna av hela behandlingen är att lära sig mer om sjukdomen och hur medicinerna verkar. Det är viktigt att förstå hur medicinerna ska användas och hur de ska anpassas efter de behov som man har för tillfället. Det är också viktigt att lära sig hur kroppen reagerar på de olika medicinerna så att man vet vilka biverkningar man kanske måste lära sig att leva med, och när det är dags att byta mediciner.
Schema för hur man ska göra om besvären blir värre
Ofta får man ett förslag eller schema av läkaren över hur man kan göra om man får mer besvär av sin astma. Det är bra att veta hur man ska anpassa medicineringen om man till exempel får en luftvägsinfektion, eller om björkpollen gör nätterna svåra.
Till sin hjälp kan man ha en så kallad PEF-mätare. Den kan man få kostnadsfritt på ett apotek med ett så kallat hjälpmedelsrecept som läkaren skrivit ut. En PEF-mätare är ett rör som man blåser ut luft genom. En visare på en skala mäter hur snabbt man kan blåsa ut. Eftersom astma innebär att luftrören drar ihop sig blir det svårare att blåsa ut luften när sjukdomen blir värre. Det ser man genom att värdena blir lägre på mätaren. Då kan det vara dags att öka medicineringen.
Astmaskolor
Ibland kan man även få undervisning om sin sjukdom och dess behandling i särskilda astmaskolor som hålls på många vårdcentraler i de flesta landsting. Eftersom astma ofta är en livslång sjukdom är det bra att lära känna sin sjukdom och veta så mycket som möjligt om medicineringen.
Graviditet, amning och astmaläkemedel
Om man är gravid är det viktigt att man mår så bra som möjligt, samtidigt som barnet inte ska påverkas av medicinerna. Man ska behandlas så att man har så lite astmabesvär som möjligt.
Flera av de vanliga astmaläkemedlen har använts under så lång tid att man med stor trygghet kan använda dem när man är gravid. Vissa av de nyare läkemedlen är förmodligen också säkra, men fortfarande oprövade. Därför bör man framför allt använda de äldre och mer beprövade medicinerna när man är gravid. Man ska tala med sin läkare innan man minskar eller ökar sin astmamedicinering när man är gravid.
Samma sak gäller amning. Det är viktigt att man som nybliven mamma slipper besvär av astman. Flera astmaläkemedel kan användas utan risk för barnet. Vissa av de nyare läkemedlen är förmodligen också säkra, men fortfarande oprövade. Därför bör man framför allt använda de äldre och mer beprövade medicinerna när man ammar. Man ska tala med sin läkare om detta.
Akut astmaattack
Akut astma, eller en akut astmaattack, kan drabba alla som har astma. En astmaattack kan ge allt från lindriga till allvarliga besvär. Man medicinerar lite olika beroende på hur mycket besvär man har. Ofta kan man klara astmabesvären hemma, men ibland behöver man åka till en akutmottagning på sjukhus. Det är viktigt att alltid ha sin medicin till hands.
Läkemedel vid en lindrig astmaattack
Vid en lindrig astmaattack har man ofta inte haft besvär i flera dagar i följd, och det är inte så jobbigt med astman. Man vill helst inte ligga ner på natten. Däremot har man inga problem med att gå omkring och prata som vanligt. I dessa fall kan man ta kortverkande luftrörsvidgande medel upprepade gånger. Man kan även öka kortisonet man andas in i upp till fyrdubbel dos. Detta bör man helst ha kommit överens med sin läkare i ett lugnt skede.
Läkemedel vid en måttlig astmaattack
En måttlig astmaattack kan komma efter en period med mer astmabesvär. Det känns tungt i bröstet och medicinerna hjälper inte lika bra som de brukar. Man sitter helst upp och undviker att anstränga sig. I dessa fall kan man ta kortverkande luftrörsvidgande medel upprepade gånger. Man bör även öka kortisondosen och – om man har det hemma – ta en kur med kortisontabletter enligt de doseringsanvisningar som läkaren har angett. Man ska också kontakta sin läkare samma eller nästa dag för att diskutera eventuell annan medicinering.
Läkemedel vid en svår astmaattack
Vid en svår astmaattack har man andnöd och det är jobbigt att ligga ner. När man hostar eller pratar kan besvären förvärras, och det känns som om medicinen inte hjälper. Får man en svår astmaattack behövs oftast sjukhusvård. Man ska beställa ambulans, ta upprepade doser av kortverkande luftrörsvidgande medicin och andas in kortison i flera doser. Dessutom ska man ta kortisontabletter om man har det hemma.
På akutmottagningen kan man få andas in luftrörsvidgande medicin i en speciell apparat. Ofta får man mer kortison, syrgas och sprutor med luftrörsvidgande medel. Man brukar få stanna tills anfallet har släppt, vilket kan ta från några timmar upp till ett dygn.
Efter ett svårt astmaanfall får man oftast ta en kur med kortisontabletter och boka ett återbesök hos läkare för att reda ut vad det var som gjorde att man fick astmaanfallet.
