Reportage: Nils fick en pacemaker

En alltför låg puls gjorde att Nils fick pacemaker. – Jag har bättre kondition idag och i det dagliga livet känner jag inte alls att jag har ett sjukt hjärta, poängterar han.

Nils verkar vara friskheten personifierad. Han är stark, pigg och har en vaken blick, en sådan där blick man kan tänka sig skrämde bovarna på den tiden Nils jobbade som polis.
– Det är klart att jag inte orkar lika mycket nu när jag är 80 som när jag var 20 men jag har en bra grundkondition. Läkarna och sjuksköterskorna häpnade när de såg resultatet efter arbets-EKG, säger han.

Man luras till viss del av Nils goda fysik. Allt är inte frid och fröjd. Flera olika hjärtbesvär har kommit med åren.

Hjärtproblem upptäcks

När Nils var i 70-årsåldern kom hjärtproblemen. Han var visserligen rökare men fysiskt aktiv och skötte sin kropp. Han fick två lindriga infarkter. Den första kom efter en lång skogspromenad. Han kände ett tryck över bröstet men ingen kraftig smärta. Nils lades in på sjukhuset och fick genomgå en ballongvidgning av hjärtats kranskärl.

Ett år senare kom den andra hjärtinfarkten.
– Jag var på en hummerskiva, hade det trevligt och hade tagit ett par snapsar. När festen bröt upp kände jag symtom men jag sa inget för jag ville inte förstöra den fina feststämningen. Jag ringde till akuten först när jag kom hem, berättar Nils.

EKG visade inte på infarkt men man tog blodprover och Nils fick stanna på sjukhuset för observation.
– På natten såg personalen att jag hade en puls som var under 40 och på morgonen sa ronden att jag skulle få pacemaker, minns Nils.

Pacemaker opereras in

Nils fick gå igenom en medicinsk utredning med bland annat kranskärlsröntgen och arbets-EKG då han fick trampa på en motionscykel samtidigt som hjärtats kapacitet undersöktes. Då upptäcktes att Nils också hade kärlkramp. Efter utredningen valdes en pacemaker som passade just Nils hjärtproblem.

Ingreppet beskriver Nils som litet och utan stark smärta. Han fick lokalbedövning och den lilla platta pacemakern opererades in strax under huden vid nyckelbenet. Två elektroder drogs till hjärtat.
– Människokroppen är så finurligt konstruerad att man inte har någon känsel där inne i blodådrorna så jag kände ingenting när de körde in trådarna, påpekar Nils.

Pacemakern finjusteras

Pacemakern hjälper Nils hjärta att hålla en jämn rytm. Den känner av hjärtslagen och ger vid behov en elektrisk impuls som förhindrar att pauserna mellan hjärtslagen blir för långa.

Själva dosan är en liten dator med batteri. En till två gånger om året går Nils för att kontrollera att pacemakern och batteriet fungerar som de ska. En finjustering kan därefter göras för att anpassa funktionen efter Nils specifika behov.

Avläsning och eventuell omprogrammering görs med hjälp av en fjärrkontroll som läggs utanpå bröstet. Pacemakern har till och med en minnesfunktion och Nils är förvånad hur man kan följa hjärtats rytm flera månader tillbaka i tiden och säga på klockslaget när en störning inträffade.

Efter sex år ska pacemakern bytas.

Har förmaksflimmer

Nils har vid ett flertal tillfällen fått förmaksflimmer. Det är något pacemakern inte kan förhindra.
– Jag får en oroskänsla i bröstet, hjärtat rusar och pulsen blir ojämn, förklarar han.

Vid förmaksflimmer har Nils sövts en kort stund och sedan fått en elektrisk stöt för att få ordning på hjärtrytmen. Dessa elkonverteringar har Nils inte upplevt som skrämmande, tvärtom.
– Jag har aldrig känt mig rädd inom sjukvården. Eller så är jag för dum för att vara rädd, skrattar Nils. Istället för att vara rädd har jag känt en välbehagskänsla just när jag ska somna in.

Restriktioner

En pacemakerpatient ska undvika att vistas längre stunder vid starka magnetfält, metalldetektorer, stöldskyddsutrustning och ska inte genomgå undersökning med hjälp av magnetkamera. Nils har i övrigt inga som helst restriktioner utan får göra allt han klarar av.

Omhändertagandet

Nils tycker att omhändertagandet inom vården varierar mycket men är generellt bra. Han skulle önska att han slapp ligga så länge i undersökningsrum på akuten för att få träffa en läkare och han önskar mer information, både skriftlig och muntlig.
– Ofta så får man den bästa informationen från de äldre sjuksköterskorna. Jag kommer ihåg en sjuksköterska som förutsåg allt som skulle hända mig efter jag hade opererat ett bråck på stora kroppspulsådern. Men läkarna har väl i regel inte tid till att informera, konstaterar Nils.

Omgivningens reaktioner

Nils har själv bara känt tacksamhet över att få en pacemaker. Bekanta har reagerat med mer rädsla än vad han själv känner.
– Jag lever ett helt normalt liv utan att oroa mig. Samtidigt får man vara medveten om att jag har den här åkomman och i min ålder är det naturligtvis en viss risk, tillägger Nils.

Råd till andra

Nils tycker att man ska se optimistiskt på att få en pacemaker.
– Var bara som vanligt och oroa dig inte. Livet blir vad du gör det till. En pacemaker är ett underbart hjälpmedel så njut av livet.

FOTNOT: Nils heter i verkligheten någonting annat.

Skriv ut
Publicerad:
2011-11-28
Skribent och redaktör:

Jan Kallenberg, 1177 Vårdguiden