Salures

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Salures?

Salures är ett läkemedel som framför allt används mot högt blodtryck. Medicinen tas då vanligtvis i en låg dos. I högre doser kan läkemedlet även användas som vätskedrivande medel vid ödem, det vill säga vattenansamling i kroppen.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen tiaziddiuretika. Det verksamma ämnet är bendroflumetiazid.

Recept och högkostnadsskydd

Salures finns som tabletter i styrkorna 2,5 milligram och 5 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Medicinen vidgar blodkärlen i kroppen. Då sjunker blodtrycket. Den blodtryckssänkande effekten kommer ofta redan efter en tablett på 2,5 milligram om dagen. Blodtryckssänkningen kommer gradvis och full effekt uppnås när man har använt medicinen i några veckor.

Man kan få vätskeöverskott i kroppen av många orsaker, till exempel hjärtsvikt. I doseringen 1-2 tabletter på 5 milligram om dagen eller mer, det vill säga 5-10 milligram om dagen eller mer, har medicinen även en lätt och jämn salt- och vätskedrivande verkan. Det gör att man kissar mer än vanligt. På så sätt blir kroppen av med överskottet på vatten. Den vätskedrivande effekten börjar verka efter cirka en till två timmar och den varar upp till tolv timmar. Vid behandling av högt blodtryck är doseringen av medicinen vanligtvis låg. Då märker man oftast inte av någon vätskedrivande effekt.

Om man tar medicinen i låg dos är risken för påverkan på kroppens saltbalans liten. Men om medicinen används i högre dos utsöndras även ökade mängder av olika salter i urinen, bland annat kalium. Det kan orsaka kaliumbrist. Därför är det vanligt att man då också får recept på en så kallad kaliumsparande medicin eller kaliumtabletter, som man ska ta samtidigt som man använder Salures.

Hur tar man medicinen?

Man kan svälja tabletten med lite vatten.

Det är bra att ta vätskedrivande läkemedel på morgonen men i de flesta fall går det att ta medicinen när det passar den egna dygnsrytmen bäst. Därför kan man oftast tillfälligt ändra tidpunkten för när man tar tabletterna om man behöver gå ut och vara borta några timmar. Men man bör, om möjligt, först ha diskuterat detta med sin läkare.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering vid högt blodtryck är en tablett på 2,5 milligram om dagen, på morgonen. Vid vätskeansamling i kroppen är en vanlig dosering en till två tabletter på 5 milligram på morgonen, det vill säga 5-10 milligram om dagen.

Om man har glömt att ta medicinen på morgonen, går det bra att ta medicinen senare under dagen. Om man tar mer än fem milligram om dagen bör man inte ta medicinen senare än ungefär klockan 17 om man brukar gå och lägga sig klockan 23. Detta för att inte nattsömnen ska bli störd av extra toalettbesök.

Om man har glömt att ta tabletten under en hel dag bör man fortsätta medicineringen nästa dag enligt doseringsanvisningen på etiketten. Man ska inte ta några extra doser.

Viktigt

Man ska inte använda medicinen om man har gikt.

Man ska inte avbryta långtidsbehandling med medicinen utan att först ha kontaktat den läkare som skrivit ut receptet.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

 

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Innan man börjar använda medicinen ska man berätta för sin läkare om man använder någon så kallad cox-hämmare. Cox-hämmare är läkemedel mot smärta och inflammation, som till exempel Ipren, Magnecyl och Diklofenak. De här medicinerna kan öka vätskemängden i kroppen och därmed motverka effekten av de mediciner man fått mot högt blodtryck eller hjärtsvikt.

Biverkningar

Om man tar en tablett på 2,5 milligram om dagen är biverkningar ovanliga.

Vid högre doser kan en del personer som använder medicinen få biverkningar som till exempel trötthet, muskelsvaghet, yrsel eller huvudvärk. Andra kan få giktbesvär, med till exempel värk i en tå, som kan bero på medicinen. Då ska man kontakta läkare.

Personer som har diabetes och som själva mäter blodsockret kan upptäcka att medicinen ökar blodsockret något, i varje fall i början av behandlingen. Råd om detta lämnas av den sköterska eller läkare som man har kontakt med när det gäller diabetes.

Graviditet och amning

Man bör inte använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet kan passera över i modersmjölken. Det finns också en risk att amningen påverkas.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-09-16
Manusunderlag:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Kenneth Pehrsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna