Vaccination mot HPV och livmoderhalscancer

HPV, humant papillomvirus, kallas också vårtvirus och kan smitta genom kontakt hud mot hud eller genom sex. HPV smittar lätt och de flesta sexuellt aktiva vuxna har någon gång haft viruset.

Några HPV-typer orsakar vanliga vårtor på händer eller fötter medan andra ger vårtor i underlivet, så kallade kondylom. Det finns också HPV-typer som kan ge cellförändringar och cancer, framför allt livmoderhalscancer.

Det finns idag två vacciner i Sverige som skyddar mot HPV-typerna 16 och 18, som orsakar en stor del av all livmoderhalscancer. Det ena vaccinet, Gardasil, ger även skydd mot kondylom, medan det andra, Cervarix, också ger ett visst skydd mot några andra HPV-typer som kan orsaka cancer i livmoderhalsen.

Vaccination kan också ge ett visst skydd mot ovanliga cancersjukdomar i ändtarmsöppningen, halsen, munhålan, kvinnans yttre könsorgan, slidan eller på penis.

För att vaccinet ska ge ett skydd, ska man inte vara smittad med HPV. Därför är det bäst att vaccinera sig innan man har haft sex första gången. Man kan vaccinera sig även om man har haft sex, men ju fler sexuella kontakter man haft desto mindre nytta har man av vaccinationen.

Viktigt att gå på cellprovskontroller senare

Eftersom vaccinationen inte ger ett fullständigt skydd mot livmoderhalscancer, är det viktigt att gå på de cellprovskontroller som man blir kallad till. Alla kvinnor mellan 23 och 60 år inbjuds regelbundet till kontrollerna, då cellförändringar kan upptäckas och tas bort. När och hur långt upp i åldern man kallas, kan variera något beroende på var man bor.

Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och har satts igång under 2012. Flickor i 11–12-årsåldern erbjuds kostnadsfri vaccination i skolan. Dessutom erbjuds de äldre flickor som är födda efter 1 januari 1993 gratis vaccination. Vaccinet som används skyddar mot HPV 16 och 18 som orsakar 70 procent av all livmoderhalscancer, men även mot kondylom. Där är skyddet upp till 80 procent.

Om man är född före 1 januari 1993 betalar man vaccinationen själv och kan vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Man blir vaccinerad vid tre tillfällen. Andra sprutan tas en till två månader efter den första och den tredje cirka ett halvt år efter den första. Man brukar få sprutan med vaccin på utsidan av överarmen. Om man påbörjat vaccinering med ett vaccin bör man fortsätta med samma sort.

Biverkningar

Efter vaccinationen kan man bli röd och svullen där man fått sprutan, och det kan kännas ömt, men det brukar gå över inom en eller några dagar. Man kan också få huvudvärk och ibland feber. Vaccinerna anses vara mycket säkra och har hittills använts av miljontals människor över hela världen.

Graviditet och amning

Man bör undvika att vaccinera sig om man är gravid eftersom inget HPV-vaccin testats speciellt på gravida kvinnor. Men de erfarenheter som finns har inte visat några risker om man har råkat vaccinera sig när man är gravid.

Om man ammar ska man rådfråga läkare innan man vaccinerar sig.

Pojkar har inte lika stor nytta av vaccination som flickor. Pojkar kan vaccinera sig mot HPV för att få skydd mot kondylom och visst skydd mot ovanliga former av cancer i till exempel ändtarmsöppningen och på penis. För att vaccinet ska ge ett skydd, ska man inte vara smittad med HPV. Därför är det bäst att vaccinera sig innan man har haft sex första gången. Man kan vaccinera sig även om man har haft sex, men ju fler sexuella kontakter man haft desto mindre nytta har man av vaccinationen.

HPV-vaccination av pojkar ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, och om man vill vaccinera sig betalar man vaccinationen själv.