Ekonomiskt stöd när du är sjuk

Skriv ut (ca 6 sidor)

Att bli sjuk och sjukskriven en period innebär för de flesta att ekonomin påverkas. Sjukpenningen är lägre än lönen, och är du sjuk länge kan det bli besvärligt. Oavsett om du lever ensam eller tillsammans med någon, med eller utan barn, har hög lön eller ingen lön alls, så kommer den ekonomiska situationen oftast att förändras.

Skriv ut

Sjukvården i Sverige är kraftigt subventionerad men den är oftast inte gratis. Barn och ungdomar får gratis vård i vissa landsting, men inte i andra. Den som har fyllt 85 år betalar inget för sin vård.

Avgifternas storlek skiljer sig åt mellan landstingen. Kostnaden för att vara inlagd på sjukhus varierar också över landet.

Det finns högkostnadsskydd för både sjukvård och läkemedel, men det täcker inte alla utgifter.

För många kan det vara svårt att hantera de extra utgifterna för läkarbesök, behandlingar, mediciner, hjälpmedel, sjukresor och färdtjänst.

Ersättning från Försäkringskassan

I Sverige har vi ett grundläggande skydd vid sjukdom, det så kallade socialförsäkringssystemet. Det innebär bland annat att du kan få ersättning från Försäkringskassan när du blir sjuk.

Mer information hittar du på Försäkringskassans webbplats. Du kan också ringa och prata med Försäkringskassans kundtjänst eller din handläggare.

 Se över dina utgifter

Till att börja med kan det vara klokt att se över de löpande utgifterna och om det går att minska dem. Finns det billigare alternativ för till exempel telefon och internet? Har du dubbla kostnader för något?

Det kan vara bra att göra en budget över de kostnader du har, för till exempel mat, boende, sjukvård, mediciner, resor, kläder, telefoni, internet och försäkringar. Många utgifter går det inte att göra något åt, men det kanske går att dra in på något.

Om du behöver hjälp

Om du behöver hjälp

Om ekonomin påverkas så att du inte klarar av att betala dina utgifter, finns det olika möjligheter. Det finns ställen att vända sig till för att få råd och stöd, och bidrag som du kan söka.

Kommunens budgetrådgivare

I varje kommun finns så kallade budgetrådgivare. Till dem kan du vända dig för att få råd om din ekonomi. Där kan du bland annat få hjälp med att göra en budget, välja vilka räkningar som bör betalas först och göra en avbetalningsplan. En budgetrådgivare kan också ge råd om hur du ska göra med dina skulder.

Banken

Du kan också ta kontakt med din bank. Finns det möjlighet att låna pengar om det skulle behövas, eller att lägga om lån? Många gånger är det bättre att ta ett mindre banklån än att handla på kredit. Till exempel är sms-lån väldigt dyra lån.

Hjälp från Kronofogden

Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med skulder. Om du är skuldsatt kan du vända dig till Kronofogden för att få råd och tips om hur du kan hantera situationen. Är du svårt skuldsatt kan Kronofogden besluta om så kallad skuldsanering, det vill säga att du helt eller delvis blir av med dina skulder.

God man och förvaltare

Du som har sjukdom eller psykiska problem som gör det svårt att klara praktiska saker som att ta hand om ekonomin, kan få hjälp av en så kallad god man. En god man kan hjälpa till att betala räkningar eller söka bidrag. Du ansöker om god man hos kommunen. Du betalar ett arvode för den gode mannen. Har du inte har råd att betala kan kommunen stå för kostnaden.

För den som har stora funktionsnedsättningar och det inte räcker med en god man kan en förvaltare utses. Det är tingsrätten som utser förvaltare.

Fäll ihop

Försäkringar

Försäkringar

Det är bra om du går igenom vilka försäkringar du har. Många har privata försäkringar, eller sådana som är knutna till anställning eller fackförbund, som komplement till ersättningen från Försäkringskassan.

Det är mycket vanligt att du som anställd har en kollektivavtalad försäkring. Genom en sådan försäkring kan du få kompensation för en del av den minskade inkomsten när du är sjukskriven. Har du en livförsäkring med förtidskapital kan du få ett skattefritt engångsbelopp vid långvarig sjukdom. Så kallade diagnosförsäkringar kan ge ett skattefritt engångsbelopp om du har någon av de diagnoser som försäkringen täcker.

Det är klokt att höra med arbetsgivare, fackförbund eller försäkringsbolag om vad som gäller. Den som har eget företag har många gånger tecknat en avbrottsförsäkring som komplement till en privat sjukförsäkring. Det är inte ovanligt att karenstiden för en sådan försäkring är upp till tre månader.

Räkna på hur mycket pengar du får om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka på Ersättningskollen.

Fäll ihop

Stöd från socialtjänsten

Stöd från socialtjänsten

Om du märker att den ekonomiska situationen är ohållbar och att räkningarna inte blir betalda, kan du i enstaka fall få försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag. Du kan ansöka om stödet hos socialtjänsten i kommunen om du inte har pengar till ditt uppehälle, till exempel mat och hyra.

När du ansöker om ekonomiskt bistånd görs en utredning av den ekonomiska situationen. I första hand ska du utnyttja de tillgångar du har, samt andra bidrag och förmåner. Om du exempelvis äger ditt boende eller en bil, eller har en sambo som har pengar, kan du oftast inte få hjälp av socialtjänsten. Det ekonomiska biståndet ska garantera en skälig levnadsnivå och täcker därför endast kostnaden för de mest grundläggande behoven.

Fäll ihop

Stöd från fonder och stiftelser

Stöd från fonder och stiftelser

Det finns fonder och stiftelser där du kan söka pengar för olika ändamål, om du har låga inkomster och inga sparade pengar. Du kan få hjälp med extra kostnader som beror på sjukdomen, till exempel för vård och medicin. Det finns även fonder som ger bidrag till hjälpmedel eller rekreation av olika slag, till exempel att ensam eller med familjen åka iväg på en semesterresa.

Hos länsstyrelserna finns information om vilka fonder som finns. Många fonder har egna webbplatser. Sjukhuset på orten där du bor vet ofta vilka fonder som kan vara aktuella att söka ur. Det är vanligt att sjukhus förvaltar fonder som ger stöd till personer som blivit allvarligt sjuka.

Du kan också höra med den församling du bor i. Kyrkan har många gånger stiftelser och fonder ur vilka du kan söka pengar vid en akut ekonomisk kris. Vissa av kyrkans fonder betalar bara ut pengar en gång om året.

Kuratorns roll

På de flesta kliniker finns en kurator. Du kan boka en tid med hen för att gå igenom den ekonomiska situationen och undersöka vilken hjälp som finns att få. Prata med en sjuksköterska eller läkare som förmedlar kontakten.

Kuratorn har ofta god inblick i vilka fonder och stiftelser som du kan söka stöd från. Du kan också få mer praktisk hjälp med ansökan av kuratorn.

Fäll ihop

Försäkringskassans ersättningar

Försäkringskassans ersättningar

Sjukskrivning

En sjukskrivning varar olika länge för varje person. Hur lång den blir beror bland annat på typen av arbete, vilken sjukdom det är, hur allvarlig den är och vilken arbetsplats du har. På Försäkringskassans webbplats finns detaljerad information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och om de olika sorters ersättningar som beskrivs här.

Sjuklön om du är anställd

Är man sjuk och anställd ska man alltid sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första fjorton dagarna av sjukskrivningen. Läkarintyg krävs efter en vecka, det vill säga från och med den åttonde dagen. Sjuklönen, som arbetsgivaren betalar, är 80 procent av lönen.


Har du ett aktiebolag är det aktiebolaget som är arbetsgivare.

Sjukpenning

Efter de fjorton första dagarna får du som anställd sjukpenning från Försäkringskassan.
Hel sjukpenning är oftast ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), men det finns en övre gräns för hur hög sjukpenningen kan bli.
Beroende på om du blir sjukskriven på heltid eller deltid kan sjukpenningen betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

Om du inte har en arbetsgivare

Har du ingen arbetsgivare anmäler man sig till Försäkringskassan den första sjukdagen. Det gäller om du har enskild firma, är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag, eller är uppdragstagare. Likadant är det om du är ledig med föräldrapenning eller graviditetspenning eller är arbetslös.

Ersättning om du är arbetslös

Är du arbetslös och blir sjuk måste man vara anmäld hos Arbetsförmedlingen för att få sjukpenning. Det är viktigt att du anmäler dig direkt till a-kassan när du inte längre är sjukskriven. Om du inte gör det förlorar du din sjukpenninggrundande inkomst och kan då inte längre få sjukpenning, ersättning för vård av barn eller andra ersättningar som bygger på inkomstbortfallsprincipen.

Karensdag

Oavsett om du har sjuklön eller sjukpenning är oftast den första dagen i sjukperioden en karensdag då du inte får någon ersättning. Den som är egen företagare kan oftast välja hur många karensdagar man vill ha. Om man inte väljer aktivt får man sju karensdagar automatiskt.

Om du har varit sjuk, börjar arbeta och därefter insjuknar på nytt inom fem dagar, slipper du karensdagen och får ersättning redan från den första sjukdagen.

Om du vet att du troligen kommer att vara sjukskriven minst tio gånger under en tolvmånadersperiod, kan man ansöka hos Försäkringskassan om att få sjukpenning från första sjukdagen. Det kallas särskilt högriskskydd.

Rehabiliteringspenning

Om du efter en tids sjukskrivning börjar arbetsträna hos din arbetsgivare eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering genom Arbetsförmedlingen, kan du ha rätt till rehabiliteringspenning. Ersättningen är lika stor som sjukpenningen.

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Om det bedöms att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av en skada, sjukdom eller funktionsnedsättning och är mellan 30 och 64 år kan du få sjukersättning. Om du är mellan 19 och 29 år kallas det aktivitetsersättning.

Sjukersättning och aktivitetsersättning kan utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningen är lägre än sjukpenningen, och blir den mycket låg kan du ansöka hos Försäkringskassan om så kallat bostadstillägg.

Handikappersättning

Om du behöver extra hjälp, med till exempel att duscha eller klä på sig, eller har stora merkostnader på grund av din sjukdom, kan du ansöka om handikappersättning från Försäkringskassan.

Om du har ett sjukt barn

Om du behöver avstå från att arbeta för att vara hemma med ett sjukt barn kan du få tillfällig föräldrapenning. Detsamma gäller om barnets ordinarie vårdare är sjuk. Om du är förälder till ett barn som är allvarligt sjuk, finns det två typer av ersättningar hos Försäkringskassan som kan vara aktuella. Det ät tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn eller vårdbidrag.

Närståendepenning

Närstående, som avstår från arbete för att vårda, kan få så kallad närståendepenning (länk till Försäkringskassans sida om närståendepenning) för att vårda den som är mycket svårt sjuk. Med svårt sjuk menas att den som är sjuk inte har lång tid kvar i livet eller har en obotlig sjukdom.

Vården handlar om att vara nära den sjuke och ge stöd, men också om att uträtta ärenden eller följa med på läkarbesök. Den närstående kan få närståendepenning även när den sjuke är på sjukhus.

Närstående är ofta anhöriga, men kan också vara till exempel nära vänner eller grannar. Den som är närstående ansöker hos Försäkringskassan om närståendepenning. Den som är sjuk ska ge sitt samtycke och till ansökan behövs ett läkarintyg. Närståendedagarna är totalt högst 100 och tillhör den som vårdas. Flera närstående kan dela på dagarna. Ersättningen är lika stor som sjukpenningen för den som vårdar och kan betalas ut för hel, halv eller fjärdedels dag

De närstående kan också få andra ersättningar om de utför sjukvård eller vård i hemmet. Det är landstinget, regionen eller kommunen som ger sådant anhörigstöd.

Bostadsbidrag

Om du är sjukskriven under en längre period kan inkomsterna ha minskat så mycket att du har rätt att få bostadsbidrag. Du kan få bostadsbidrag om du har låg inkomst och antingen är mellan 18 och 28 år eller har barn i hushållet. Hur stort bostadsbidraget kan vara beror på hur stora inkomster du har, hur hög hyran är, bostadens storlek och antal barn i familjen. Bostadsbidrag söks hos Försäkringskassan.

Fäll ihop

Om du vill överklaga beslut

Om du vill överklaga beslut

Om du inte är nöjd med ett beslut från Försäkringskassan kan du begära omprövning av beslutet.

Är du inte nöjd med det omprövade beslutet går det att överklaga till Förvaltningsrätten, som är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-01-28
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Aina Johnsson, kurator, onkologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna