Tandvärk

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Den vanligaste orsaken till tandvärk är att tandnerven blivit inflammerad eller infekterad på grund av till exempel hål i tänderna, djupa lagningar, blottade tandhalsar eller sprickor i tänderna. Men tandvärk kan också bero på exempelvis infektion i tandbenet i anslutning till tandroten, tandgnissling, tandköttsinflammation eller tandlossning.

En del sjukdomar, som till exempel bihåleinflammation och käkledsinflammation, kan ge värk i ansiktet som kan missuppfattas som tandvärk.

Tandvärk kan vara plågsamt, men vanligtvis blir man av med smärtan efter behandling.

Behandling

Bästa sättet att undvika tandvärk är att borsta tänderna noggrant med fluortandkräm, äta på regelbundna tider och låta kontrollera sina tänder med jämna mellanrum på en tandklinik.

Om man får ont i tänderna kan receptfria värktabletter hjälpa, men man ska vända sig till en tandläkare för att få den behandling som behövs. De vanligaste sätten att behandla tandvärk är rotfyllning och tandutdragning. Ofta får man besöka tandläkaren flera gånger innan man blir färdigbehandlad.

Någon enstaka gång kan man behöva antibiotika om man har en tandinfektion.

När ska man söka vård?

Man ska kontakta en tandläkare om

  • man har ihållande värk eller isningar i tänderna
  • en tand är öm
  • man är svullen i tandköttet
  • man har skadat tanden.

Om man är svullen under tungan ska man söka vård direkt hos en tandläkare.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.


Visa mer

Sök akut tandvård i Östergötland

Östergötland

Sök akut tandvård i Östergötland

Jourer för Folktandvården

Vid behov av akut tandvård vänder du dig i första hand till din ordinarie tandläkare eller Folktandvårdsklinik. Om du saknar ”egen” tandläkare eller om kliniken är stängd, ring Sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177. De hänvisar dig till Folktandvårdens jour.

Jourer för privattandläkarna

Vid behov av akut tandvård vänder du dig i första hand till din ordinarie tandläkare. Privattandläkarna har gemensamma jourer. Nedan hittar du telefonnumren för respektive länsdel.

  • Östra länsdelen, telefon: 011-10 76 00
  • Centrala länsdelen med omnejd, telefon: 013-16 24 40
  • Motala/Vadstena med omnejd, telefon: 0730-400 448
Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Tandens uppbyggnad

    Tandens uppbyggnad.

    Mer information
    Tandens uppbyggnad

    En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.

Tandvärk – en varningssignal

Tandvärk talar om när en eller flera tänder har skadats av någon anledning. Det ger en signal om att något är fel och att en tandläkare bör undersöka tänderna. Tandvärk beror för det mesta på att tandnerven har blivit inflammerad eller infekterad. Men det finns även andra orsaker till att man får tandvärk.

Tandvärk där tandnerven är inflammerad eller infekterad kan bero på

  • hål i tänderna, så kallad karies
  • djupa lagningar
  • blottade tandhalsar
  • tandskador
  • tappade eller trasiga fyllningar
  • tandsprickor
  • tandslitage.

Andra orsaker till tandvärk kan vara

  • tandgnissling och tandpressning
  • tandköttsinfektion när en tand växer upp och bryter igenom tandköttet
  • värk efter tandutdragning
  • tandlossning
  • en protes som skaver
  • infektion under en rotfylld tand.

Hål i tänderna

Ett hål i en tand, ett så kallat kariesangrepp, som nått nästan eller helt in till tandnerven kan orsaka tandvärk. Då har bakterierna som orsakar karies även inflammerat tandnerven. Först börjar det ofta isa i tanden. Sedan får man en mer intensiv och ihållande smärta, så kallad pulpit. Smärtan karaktäriseras av en stark huggande intensiv smärta.

Om tanden inte behandlas sprids inflammationen genom tandens rotkanalsystem ut till omgivande benvävnad, så kallad apikal parodontit. Smärtan ändrar då karaktär till mer dov molande smärta och tanden är ofta öm.

Området runt käkarna kan svullna upp. Då har tandnerv och käkben blivit infekterade och var har bildats vid den sjuka tanden.

Djupa lagningar

Lagningar som går djupt ner i tanden nära tandnerven kan orsaka tandvärk. En tand som har en fyllning skyddar ibland tandnerven sämre än en frisk tand. Både den försämrade isoleringen och själva borrningen kan orsaka isningar eller tandvärk. Har man djupa lagningar kan tandnerven också påverkas genom läckage i kanten på fyllningen. Alternativet till en djup lagning är att göra en rotfyllning med en gång. Men det är ofta onödigt och kan ge andra problem. Därför brukar tandläkaren göra en vanlig lagning, även om den blir djup.

Blottade tandhalsar

Den hårda tandemaljen ger tandnerven ett bra skydd, men emaljen slutar vid tandköttskanten. Om tandköttet av olika anledningar drar sig tillbaka kan tandens rotyta bli synlig. Rotytan är porös och skyddar inte tandnerven lika bra som tandemaljen. Därför kan det uppstå isningar när man äter varm eller kall mat. Även luften som strömmar in i munnen när man andas in kan orsaka isningar.

Tandskador

En tandskada som man fått på grund av olycksfall eller när man bitit sönder en tand kan ge tandvärk. Om delar av en tand har gått av blottläggs tandbenet och ibland hela tandnerven. Det gör tanden känslig för varmt och kallt och kan även leda till värk. Slag mot tänderna gör dem också ömma.

Tappade eller trasiga fyllningar

Fyllningen i en lagad tand är bland annat till för att isolera tandnerven från kyla och värme. Om fyllningen lossnar eller sitter löst kan tanden isa, värka och bli öm när man rör den.

Tandsprickor

Små tandsprickor gör att det kan isa i tanden. Djupare sprickor kan ge värk och ömhet. Det beror på att tandnerven blir inflammerad.

Tandgnissling och tandpressning

Käkmusklerna arbetar hårt på en person som gnisslar eller pressar tänder mycket. Man kan få "träningsvärk" i käken som kan uppfattas som tandvärk. Om man har gnisslat tänder en natt kan man vakna med huvudvärk. Tänderna kan kännas ömma.

Tandslitage

Om man gnisslar tänder väldigt hårt och mycket finns det en risk att man sliter ner tänderna så mycket att tandnerven inte får tillräckligt skydd. Det kan leda till tandvärk.

Tandköttsinfektion när en ny tand bryter fram

När en tand bryter igenom tandköttet kan det bli infekterat, eftersom det är svårt att hålla rent under den tid som tanden håller på att växa upp. Det är vanligt när man får sina visdomständer, men kan även hända när barn får sina permanenta tänder.

Värk efter tandutdragning

För det mesta gör det ont när man har dragit ut en tand. Smärtan går ofta över på fyra till fem dagar, men ibland blir hålet efter tanden infekterat. Då kan man få både svår värk och feber.

Tandlossning

Tandlossning brukar inte orsaka tandvärk, men om det börjar värka beror det på att tandköttet och fästet runt tanden blivit infekterat. Tandköttet svullnar upp och blir rött. Det kan göra mycket ont. Utan behandling kan det uppstå större svullnader och varansamlingar. Tänderna kan bli ömma och rörliga.

En protes som skaver

När det har gått några år blir tandproteser ofta för stora mot underlaget. Protesen kan börja skava mot tandköttet och man får sår som gör ont.

Infektion under en rotfylld tand

Ibland händer det att rotfyllningar blir otäta och att det ”läcker” in bakterier. Då kan käkbenet utanför rotspetsen bli inflammerat och ibland infekterat. Man kan få ont, bli öm och svullna upp.

Infektion under en tand som inte är rotfylld

Om man inte går till tandläkaren och behandlar den tand som blivit inflammerad i tandnerven så sprider sig inflammationen till vävnaden utanför rotspetsen. Detta kan ge upphov till en varhärd som ger symtom i form av dov, molande värk samt även svullnad i käkarna.

Behandlingen går ut på att rensa och rotfylla tanden. Ibland kan man behöva ge antibiotika och tandläkaren kan även sticka hål på svullnaden inne vid tanden i käken för att tömma varet. 

Sällan farligt men plågsamt

Själva tandvärken är sällan farlig, men den kan vara mycket plågsam. Långvarig och stark värk kan ibland ge personlighetsförändringar. Den som har mycket ont kan bli retlig, frustrerad och aggressiv. Ibland kan man bli orkeslös, överkänslig och nästan apatisk. Man bör få behandling för tandvärk så snart som möjligt, eftersom värk som pågått länge är svårare att behandla.

Någon gång kan antibiotika behövas

Tandinfektioner behöver i allmänhet inte behandlas med antibiotika. Men någon enstaka gång kan de vara farliga om de inte behandlas med antibiotika i tid. Svullnader under tungan kan i sällsynta fall leda till infektioner som sprider sig till området kring hjärtat. Därför ska personer som har nedsatt immunförsvar, problem med hjärtklaffar eller har gått igenom strålterapi mot käkarna vara extra försiktiga när de har tandinfektioner.

Under antibiotikabehandlingen måste orsaken till infektionen behandlas av tandläkaren.

En del sjukdomar kan ge ont i munnen

Smärta och förändringar i munhålan kan ibland bero på att man har en kroppslig sjukdom. Blodbrist kan till exempel göra att man får en slät, röd och svidande tunga. Hiv och aids kan ge tumörer i munhålan. Stress och menstruation kan orsaka svidande blåsor i munnen.

Sjukdomar som kan feltolkas som tandvärk

Det finns sjukdomar som kan orsaka värk i ansiktet och som felaktigt kan uppfattas som tandvärk:

  • Bihåleinflammation kan ibland felaktigt tolkas som tandvärk. En bihåleinflammation är för det mesta dubbelsidig, det vill säga att man har ont på båda sidorna om näsan. Då handlar det sällan om tandvärk. Men om det bara värker på ena sidan så kan det vara en tandinfektion från en tandrot som har orsakat bihåleinflammationen.
  • Käkledsinflammation, det vill säga en inflammation inne i käkledskapseln precis framför örat, kan feltolkas som tandvärk. Man kan få en sådan inflammation av extrem tandgnissling eller slag mot underkäken.
  • Nervsmärtor i ansiktet, som för det mesta uppstår strax under ögat, kan felaktigt tas för tandvärk. Ett exempel är nervsjukdomen trigeminusneuralgi.
  • Kärlkramp kan orsaka smärtor i exempelvis underkäken. Orsaken till kärlkramp är att blodkärlen runt hjärtat blir förkalkade och släpper igenom mindre blod än normalt. Då uppstår syrebrist i hjärtmuskeln. På grund av syrebristen får man sedan ont i hjärtat. Ibland strålar smärtan upp mot underkäken och/eller överkäken, vilket felaktigt kan tolkas som tandvärk.

 


Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Man bör söka hjälp för sin tandvärk

  • om man har ihållande tandvärk
  • om man har isningar som är kvar en stund efter det att man har ätit eller druckit något kallt eller varmt
  • om en tand är öm när man tuggar
  • efter alla typer av tandskador och tandolycksfall
  • om man är svullen; om man har svullnader under tungan måste man uppsöka en tandläkare omedelbart.

Om man får tandvärk uppsöker man i första hand sin vanliga tandläkare, även om tandvärken går över efter ett tag. Det är mycket vanligt att tandvärken kommer tillbaka. Om man inte redan har kontakt med någon tandläkare så kan man kontakta jourhavande tandläkare. Telefonnumret står i telefonkatalogens blå sidor med hälso- och sjukvårdsinformation. I en del landsting kan man ringa 112 och fråga efter jourhavande tandläkare.

Ofta krävs flera behandlingar

Tandläkaren undersöker det område i munnen som värken och smärtan strålar ut ifrån och tar röntgenbilder för att kunna se mellan tänderna och under rötterna. För det mesta kan tandläkaren ställa en diagnos som leder till en behandling som gör att smärtan går över. Efter ett akutbesök krävs oftast ytterligare behandlingar för att man ska bli färdigbehandlad.

Att rotfylla eller dra ut tanden är en vanlig behandling

De två vanligaste behandlingsmetoderna för att bota tandvärk är rotfyllning och tandutdragning.

För det mesta vill ju både tandläkare och patient spara tanden och då väljer tandläkaren att rotfylla. Det går till så att tandläkaren borrar rent från karies i tanden och rensar bort den inflammerade tandnerven under lokalbedövning. Kanalerna i tandrötterna försluts med ett gummimaterial. Sedan lagas tanden som vanligt. Tanden har nu inte längre någon nerv som kan värka.

Om tanden har gått sönder för djupt ner under tandköttet, eller om hålet i en tand är mycket stort, kanske inte tanden går att rädda med rotfyllning. Då måste den dras ut. Tandläkaren drar egentligen inte ut tanden utan vickar försiktigt ut den under lokalbedövning. Oftast går det att ersätta en utdragen tand med ett så kallat tandimplantat i käkbenet, som det monteras en ny tandkrona på. Tanden kan också ersättas med en bro.

Hål i tänderna

Om man har ett hål i en tand, så kallad karies, och om tandnerven är inflammerad måste tandläkaren antingen laga som vanligt, rotfylla eller dra ut tanden. Om tanden bara isar lite kan tandläkaren först försöka med att borra bort kariesangreppet så att tandhålet blir rent från bakterier och sedan laga hålet med en isolerande, tillfällig fyllning. Därefter avvaktar man några veckor för att se om isningarna försvinner. Om tanden blir besvärsfri kan tandläkaren sedan göra en permanent fyllning. Om tanden värker eller isar mycket måste den rotfyllas. Om tanden inte går att rotfylla måste den dras ut.

Djupa lagningar

Om man har små problem från en tand som har en djup fyllning borras den gamla fyllningen bort. Om det inte finns någon förbindelse in till tandnerven lagas hålet med en tillfällig fyllning. Man avvaktar sedan några veckor och ser om problemen försvinner. Om besvären minskar görs en ny, permanent fyllning. Om det finns en förbindelse in till tandnerven eller om besvären inte försvinner måste tanden rotfyllas. Om tanden inte går att rotfylla måste den dras ut.

Blottade tandhalsar

Om man har lätta isningar som beror på en blottlagd, oskyddad tandhals krävs i regel ingen behandling. Isningarna kan försvinna av sig själva. Om isningarna inte försvinner är det för det mesta tillräckligt att tandläkaren penslar på ett fluorlack. Har man kraftigare isningar kan tandläkaren skydda den porösa, blottade tandhalsen med en tunn genomskinlig plastfilm. Ibland kan tanden ha skadats vid tandköttet på grund av att man borstat tänderna för hårdhänt. Då kan tandläkaren fylla ut tandskadan med en tandfärgad fyllning.

Tandskador

Om man har drabbats av en tandskada på grund av olycksfall, eller om man bitit sönder en tand, gäller det i första hand att skydda det frilagda tandbenet med någon typ av fyllning. Fyllningen isolerar och skyddar tandnerven så att tanden inte isar och värker. Om man har tänder som sitter löst måste tandläkaren i en del fall fixera tänderna med en stålbåge som håller ihop rörliga och friska tänder.

Tappade eller trasiga fyllningar

Om man har tappat en fyllning, eller om den gått sönder, borrar tandläkaren bort gammal fyllning, gör rent hålet och lagar det med en ny fyllning. Ibland kan det vara ett djupt hål under den trasiga fyllningen. Om hålet har nått tandnerven måste tanden rotfyllas.

Tandsprickor

Alla har små emaljsprickor i tänderna. I allmänhet ger dessa inte några besvär. Men om en spricka orsakar isningar eller värk betyder det att sprickan är djup och går ner i tandbenet. Tandnerven påverkas av att det finns en spricka i tanden. Tandläkaren kan börja med att försöka borra upp sprickan och laga med ett limmande plastmaterial. Sedan avvaktar man ett tag. Om inte isningarna och värken har försvunnit efter några veckor måste tanden rotfyllas.

Tandgnissling och tandpressning

Om man gnisslar och pressar tänder kan man få ont i käkmusklerna. Om man har akuta besvär får man smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. För att förebygga tandgnissling under natten kan man använda en bettskena som tandläkaren och en tandtekniker provar ut och tillverkar.

Tandslitage

Om man har gnisslat tänder och slitit ner en tand snabbt kan den börja värka på grund av att tandnerven nästan ligger oskyddad. Då måste tanden rotfyllas. Man kan använda en bettskena för att förebygga slitage och skydda tänderna. Den används för det mesta på natten när man sover, men kan ibland användas även på dagen.

Tandköttsinfektion när en tand växer upp

Tandköttsfickan runt en tand som inte har kommit upp helt är djupare än normalt. Om tandköttet är svullet och ömt har det samlats bakterier där som tandläkaren måste spola bort. Ibland behandlas man med antibiotika i ungefär en vecka. Mindre svullnader kan ibland gå bort av sig själv.

Värk efter tandutdragning

Om man har dragit ut en tand och värken inte går över på fyra till fem dagar kan hålet efter tanden ha blivit infekterat. Om det inträffar kan tandläkaren ge antibiotika, spola rent och eventuellt lägga en bakteriedödande gasbinda i såret. Man kan ta smärtstillande tabletter under läkningstiden om man har mycket ont. För att förebygga infektion i tandsåret bör man inte dricka något eller skölja munnen på ungefär en till två timmar efter det att en tand har dragits ut. Det är också viktigt att inte äta, eftersom man fortfarande är bedövad. Man kan bita sig i kinden av misstag så att man får ett sår.

Tandlossning

Om man lider av tandlossning kan man få värk som beror på en infektion mellan rot och tandkött. Tandläkaren rengör tänderna försiktigt och skriver ofta ut antibiotika.

En protes som skaver

Om man har fått skavsår av en för stor protes kan tandläkaren slipa på protesen där den skaver. Smärtan försvinner ofta direkt efter slipningen. För det mesta måste protesen också fyllas ut med plast för att passa bättre.

Infektion under en rotfylld tand

Om man har fått en infektion i en rotfylld tand kan det påverka käkbenet under tandroten. Då måste rotfyllningen göras om. Det är svårt och kan ta tid. Vid svåra och akuta tillstånd behandlas man med antibiotika för att få bort den akuta smärtan. Om tanden har ett rotstift och krona eller bro är det mycket svårt att göra om rotfyllningen. Tandläkaren kommer helt enkelt inte åt. I så fall kan tandläkaren i de flesta fall göra om rotfyllningen bakvägen via rotspetsen. Det betyder att man måste genomgå en operation som görs under lokalbedövning. Ibland måste tanden dras ut.

Hur förebygger man tandvärk?

Det bästa sättet att lindra akut tandvärk innan man får behandling är att ta värktabletter.

Det bästa sättet att undvika att tandvärk uppkommer överhuvudtaget är att borsta tänderna regelbundet med fluortandkräm. Borsta tänderna med små vibrerande rörelser och använd en mjuk tandborste och fluortandkräm. Man bör borsta tänderna morgon och kväll. Man bör också rengöra mellan tänderna. Använd tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborstar.

Regelbundna måltider med få mellanmål och god munhygien förebygger också hål i tänderna. Tänderna måste hinna reparera bakterieangrepp mellan måltiderna.

Om man går till tandläkare med jämna mellanrum kan eventuella hål upptäckas innan de hinner bli så stora att de leder till tandvärk.

Om man har hål i tänderna ofta bör man använda sig av något medel som förebygger karies. Tandläkaren eller tandhygienisten kan hjälpa till med att lägga upp ett personligt tandvårdsprogram. Exempel på medel som motverkar hål i tänderna är xylitol- eller fluortuggummin, fluorsugtabletter och fluorsköljningsmedel. Be gärna en tandläkare om råd eller fråga på ett apoteket.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Muntorrhet kan förvärra tandbesvär

Om man är torr i munnen har man för lite saliv. Det ger ett sämre skydd mot hål i tänderna, karies, och mot inflammation i tandköttet eller slemhinnan.

Vissa läkemedel kan ge muntorrhet. Använder man sådana bör man rådgöra med sin tandläkare eller tandhygienist. I 1177.se text Läkemedel och muntorrhet finns en lista på mediciner som kan ge muntorrhet.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-10-22
Skribent:

Peter Stensjö, klinikchef, Akuttandvården, Göteborg

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter Lingström, övertandläkare, professor vid institutionen för Odontologi, Göteborgs universitet

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge