Att hamna i kris

Skriv ut (ca 8 sidor)

I stort sett alla kommer någon gång att hamna i en kris. Krisen kan komma plötsligt eller utlösas av något som du har levt med en längre tid. Hur du reagerar under en kris och hur länge den pågår är olika från person till person. En kris går alltid över. Ibland kan du behöva stöd eller hjälp att bearbeta det som har hänt.

Skriv ut

Vad är en kris?

Vad är en kris?

En kris är en möjlig reaktion på en förlust, sorg eller att något förändras mycket i livet. I samband med sorg eller ett svårt sjukdomsbesked är det vanligt att känna tomhet och förtvivlan. Du kan känna dig ensam, övergiven och uppleva att du har förlorat makten över ditt liv.

En kris är inte någon sjukdom utan en normal reaktion på en svår situation. Trots att det är en normal reaktion kan den vara så besvärlig att du behöver stöd, för att inte få mer allvarliga psykiska svårigheter.

Traumatiska händelser som har inneburit livsfara eller varit kränkande mot din integritet kan i en del ovanliga fall leda till att det finns kvar minnen och känslor på ett sätt som gör att vardagen blir påverkad. Den sortens svårigheter kan kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. 

Fäll ihop

Varför hamnar man i kris?

Varför hamnar man i kris?

Det finns många händelser som kan leda till att du hamnar i en kris.

Något som du har levt med under en tid

Om du under en längre tid påverkats av omständigheter som du inte haft tillräckligt inflytande över, kan du hamna i kris, trots att inget har förändrats just då. Det kan till exempel vara ekonomiska problem, problem på jobbet eller i skolan, att du har separerat eller behandlats för någon sjukdom.

En plötslig och oväntad händelse

Du kan också hamna i kris av att något händer plötsligt och oväntat. Det kan till exempel vara att du är med om en olycka, ett överfall, en våldtäkt, ett dödsfall eller en naturkatastrof. Det kan också vara att någon som du varit ihop med gör slut, eller att du inte kom in på en utbildning som du sökt.

Olika förändringar i livet kan leda till en kris

En kris kan även utlösas av positiva och efterlängtade förändringar. Det som utlöser krisen är själva förändringen, inte det som har förändrats. Till exempel kan ett önskat jobb, att du gifter dig, att du blir förälder, blir frisk från en lång tids sjukdom eller att du får rätt i en allvarlig tvist göra så att du hamnar i en kris.

Du kan också hamna i en annan sorts kris som kan starta av att du hamnar i situationer eller känner av krav som du upplever att du inte klarar av. Det kallas för en förändringskris. Det kan kännas som att du har tappat bort din identitet och måste börja om. Det kan till exempel handla om att barnen har flyttat hemifrån eller att du tycker att du har misslyckats för att du inte uppnått vissa mål vid en viss ålder. 

Du kan läsa mer om att vara i en förändringskris.

Fäll ihop

Alla reagerar olika

Alla reagerar olika

Vi reagerar alla olika i en kris. En del vill vara tillsammans med andra hela tiden, andra drar sig undan från allt sällskap. Det finns de som vill prata om det som har hänt om och om igen. Andra blir helt tysta och blir svåra att få kontakt med, även om det gäller annat än det som orsakade krisen. Vissa som hamnar i kris tappar lusten att äta, medan andra tröstäter.

Det är vanligt att känna ångest och oro i en krissituation. Det är också vanligt att få problem med sömnen. För vissa är sömnen mycket påverkad under en tid. Det är vanligt att ha svårt att somna eller att sova för få timmar. En kris också leda till att man känner sig utmattad och sover mer än vanligt.

Andras reaktioner betyder mycket för hur du reagerar

Det finns många saker som kan påverka hur du reagerar i en kris, bland annat hur din omgivning reagerar.

Det kan innebära att du får svårare att hantera krisen om din omgivning inte förstår hur allvarligt du upplever att det som har hänt är. Det kan också bli tvärt om, att du får lättare att hantera krisen om din omgivnings reaktion är att det inte är så farligt. Ofta är det skönt när din omgivning bekräftar det du känner. Det kan göra det lättare att prata om det du upplever.

Om du känner att din omgivning är oförstående och förknippar det som hänt med något skamligt, kan det göra att du själv känner skuld och skäms. Det kan göra det svårare att berätta om det du har varit med om. 

Man kan reagera olika starkt på liknande händelser och situationer. Erfarenheter och upplevelser som du har haft under livet har betydelse för hur du upplever och hanterar de svårigheter som du utsätts för. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Många klarar sig igenom en kris med hjälp och stöd från närstående. Kontakta en vårdcentral om du behöver mer stöd, där kan du få en remiss till psykiatrin om du behöver det.

Du kan även ringa någon av de telefon- eller chattjourer som finns på nätet.  

Religiösa samfund är vana att hjälpa till vid kriser. En del har också sorgegrupper som du kan delta i. Du behöver inte vara troende för att delta.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Krisens olika faser

Krisens olika faser

Det finns olika teorier om krisen och dess förlopp. Ett vanligt sätt att se på krisen är att den består av olika faser. De är

  • chockfasen
  • reaktionsfasen
  • bearbetningsfasen
  • nyorienteringsfasen.

Det är vanligt att pendla mellan olika faser

Faserna beskrivs ofta som att de följer efter varandra i en bestämd ordning. Men ofta svänger man fram och tillbaka mellan dem och förändringarna sker lite i taget. En fas börjar inte där den andra slutat, utan de går ofta i varandra. Det är vanligt att komma tillbaka till de känslor som du kände i chockfasen fast du kanske har börjat bearbeta det som hänt. Men då brukar känslorna vara där i kortare tidsperioder än när du var i chockfasen.

Fäll ihop

Chockfasen

Chockfasen

Chockfasen kan pågå från några sekunder upp till en vecka. Den kan vara ännu längre, men det är ovanligt.

En del kan få panik och springa omkring och skrika, andra kan inte röra sig. Ingen reaktion är rätt eller fel, de är bara olika.

När du är i chockfasen försöker du undvika den psykiska smärta och ångest som det som har hänt har lett till. En vanlig beskrivning av chockfasen är att det känns overkligt och som att man inte förstår vad som har hänt. Du kan till exempel verka som vanligt eller till och med verka känslokall när du är med andra, även om det känns helt annorlunda inuti.

Det kan vara svårt att ta till sig information

Det är vanligt att inte komma ihåg delar av det som har hänt eller vad som har sagts när man är i chockfasen. Det kan också vara svårt att ta till sig information. Du kan även tänka tankar som är ologiska eller göra saker som är ologiska.

Det är till exempel vanligt att inte komma ihåg information som man har fått efter ett sjukdomsbesked. Man kan till och med förneka att man har sjukdomen eller tänka att läkaren har fel och till exempel har blandat ihop provresultat.

Fäll ihop

Reaktionsfasen

Reaktionsfasen

När du börjar förstå vad som har hänt och börjar acceptera att din verklighet har förändrats, har du kommit till reaktionsfasen. Den perioden kan vara upp till ett år men den är oftast kortare.

Att reagera på det som du har varit med om kan göra att du får ångest och starka känslor som rädsla, ilska, skuld och sorg.

Det är vanligt att stänga av känslorna för att orka med

Om du till exempel är i sorg efter att någon har dött är det vanligt att stänga av känslorna ett tag för att orka med förberedelserna med begravning och bouppteckning. När de praktiska sakerna är klara kommer sorgen och känslorna tillbaka.

Vanliga tankar i reaktionsfasen

I reaktionsfasen kan tankar om varför det här hände dig komma. Du kan också tänka att det är orättvist att det här hände just dig. Det är vanligt med dessa tankar när man försöker hitta mening i det som har hänt. För att kunna gå vidare behöver du acceptera det som har hänt. Det innebär inte att du behöver tycka om det. Du kanske inte kommer att förstå varför eller hitta någon mening i det som har hänt, men du kan gå vidare ändå.

I reaktionsfasen kan du också tänka tankar om hur du borde ha gjort i stället. Du kan också tänka att det kanske inte hade hänt om du hade gjort annorlunda.

Att ha svårt att hitta mening i det som har hänt kan leda till något som kallas magiska tankar. Det kan till exempel vara tankar om att den sjukdom som du har är ett straff för något som du har gjort. Ett annat exempel är att du tänker att det är specifik händelse som har gjort att det har blivit på det här sättet.

Fäll ihop

Bearbetningsfasen

Bearbetningsfasen

I bearbetningsfasen accepterar du det som har hänt och lär dig leva med det. Du kanske kan börja se framåt igen och kan tänka på andra saker än det som orsakade krisen.

Samtidigt kan bearbetningsfasen vara fylld av känslor och du kan svänga mellan dem. Du kan till exempel känna dig glad en dag och sedan känna dig ledsen och må sämre igen i några dagar.

Då kan det hjälpa att distrahera sig för att låta bli att tänka på det som har hänt för en stund. Försök hitta något som du tycker om att göra. Det kan vara att arbeta, gå på bio eller träffa andra människor.

Du kan märka att du är i bearbetningsfasen genom att du till exempel reagerar precis som du brukade och blir förvånad över det.  Du kan uppleva perioder då krisen är mindre påträngande och verkligheten känns mer som vanligt. Du kan bli medveten om sinnesintryck som du inte har känt på ett tag eftersom du har varit som bedövad av krisen. Fågelsången utanför fönstret kan till exempel vara något som du hör och samtidigt tänker att det är något som du har missat under en tid.

Fäll ihop

Nyorienteringsfasen

Nyorienteringsfasen

Nyorienteringsfasen har inget slut. Det som har hänt går från att vara något chockartat till att bli ett minne. Det kanske inte är ett minne som du vill ha, men det är ett minne som du accepterar. Kanske upptäcker du att de erfarenheter som du har fått har gett livet en ny riktning eller att någon relation blir djupare av det ni har varit med om tillsammans.

Det första året kan vara svårt

Det första året efter att någon har dött kan vara svårt. Då måste du uppleva födelsedagar, storhelger och semestrar för första gången utan den du har förlorat. Vid sådana tillfällen kan sorgen kännas extra stark, eftersom den som brukade vara med inte är det längre. Det kallas för ett sorgeår. Sorgeår betyder däremot inte att sorgen tar slut efter ett år.

Fäll ihop

Vad kan jag göra för att må bättre?

Vad kan jag göra för att må bättre?

För många är det viktigt att sätta ord på det som har hänt och de känslor som det har inneburit. Då är det viktigt att hitta någon som du litar på och som kan lyssna. Det kan kännas smärtsamt att berätta om det som har hänt, men efteråt kan du känna dig lättad. Ju fler gånger som du berättar om det som har hänt desto närmare kommer du den punkt när händelsen blir något som du kan leva med.

Hitta något som ger lugn och kraft

När du är i kris behöver du stunder då känslorna får vila. Det kan till exempel vara svårt att motivera sig till enkla saker som att ta en promenad om du befinner dig i kris. Men sådana vardagliga saker kan bidra till att du så småningom mår bättre.

Det är bra att försöka hitta situationer när du mår bra och tillåta dig själv att vara kvar där under en tid. Det kan till exempel vara att spela eller lyssna på musik. Det kan också vara att måla, skriva, ta ett bad eller vara ute i naturen.

Alla har olika sätt att vila från känslorna. Genom att hitta ditt eget sätt kan du bli hjälpt att må bättre. Många gånger gäller det att ha tålamod med sig själv.

Undvik att döva känslorna med alkohol

Det är aldrig en bra hjälp att döva känslorna med alkohol, även om känslorna tillfälligt kan bli mildare. Det brukar snarare leda till att det blir ännu jobbigare med tiden. Alkohol kan också göra att känslan blir starkare i stunden.

Fäll ihop

Livet efter krisen

Livet efter krisen

Livet blir oftast inte precis som det var innan händelsen som ledde till att du hamnade i krisen. Många upplever att de får en annan syn på livet. För en del kan krisen leda till insikter som kan vara meningsfulla. Efter krisen kan vissa saker kännas viktigare än vad de gjorde innan krisen. Andra saker som du tyckte var viktiga innan krisen kan kännas mindre viktiga.

Ibland kan krisen leda till andra psykiska besvär. En del kan bli deprimerade. Andra kan få besvär med ångest som en följd av krisen. Det kan både vara mer bestående besvär och besvär som du inte har haft förut. Det är ovanligt men för enstaka personer kan krisupplevelsen ha varit så skrämmande att den leder till en psykos

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Östergötland

Östergötland

Sök hjälp och stöd i Östergötland

Fäll ihop

Må bra med kultur i Östergötland

Östergötland

Må bra med kultur i Östergötland

Kulturupplevelser har en läkande kraft och kan vara ett komplement till vård och behandling för att må bättre. Om du har ohälsa såsom stress, oro och smärta och klarar att ingå i en grupp tillsammans med andra kan du få möjlighet att delta i kulturaktiviteter genom "Må bra med kultur". Aktiviteterna finns på flera orter i länet.

Din behandlande läkare, sjuksköterska, kurator med flera kan anmäla dig till den aktivitet som passar just dig.

Fråga om ”Må bra med kultur” när du får vård i Kisa, Linköping, Mjölby, Motala och Norrköping.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Som närstående är det bra att finnas i närheten och vara tillsammans med den som är i chockfasen. Du kan till exempel hjälpa till med praktiska saker som att laga mat, städa och handla. Det kan också vara bra att lugna den som är i kris.

Det kan även vara bra att undvika att prata om känslor i chockfasen, eftersom det kan öka stressen för den som är i kris. Prata gärna, men bara om det som verkligen har hänt. Många gånger kan det vara bra att bara lyssna och finnas till hands.

Det är lugnande för den som är i chock att få struktur och ordning på det som har hänt. Att bli lugnare kan göra det lättare att bearbeta det som har hänt.

Lyssna under reaktionsfasen

Ibland kan personen som befinner sig i kris vilja att du som närstående ska förstå utan att hen har förklarat hur hen mår. Hen kan till exempel säga att du borde ha kommit i går när hen mådde dåligt. Du kan be din närstående att vara tydlig med sina förväntningar. Fråga vad hen behöver och önskar sig av dig, så minskar risken för missförstånd och irritation.

När en person börjar reagera på det som har hänt kan det uppstå ett behov av att prata om det som har hänt i ett försök att förstå. Som närstående kan det vara bra att försöka orka lyssna på den som är kris, även att det kan vara påfrestande. Försök även att stå ut med att det ibland blir tyst. Att få tid att tänka och formulera sig i sin egen takt har ett värde i sig.

Barn som närstående

Barn som har en närstående som är i kris påverkas. Det är inte ovanligt att barnet tar ett väldigt stort ansvar. Barnets oro kan ibland märkas i förskolan eller i skolan. Det kan märkas som ett förändrat beteende. Hen kan till exempel känna sig trött, bli passiv eller utåtagerande. Därför är det bra om lärare och annan personal får veta varför barnet beter sig annorlunda.

Barnet kan behöva stöd genom att någon annan vuxen tar ett större ansvar för situationen i hemmet. Skola, förskola och vänner har en viktig uppgift att fylla genom att se och agera. Det som behöver göras för att barnets bästa ska vara säkrat, är olika. Det kan vara allt från att umgås i hemmet och kanske hjälpa till med praktiska saker, till att be socialtjänsten i kommunen om hjälp att utreda om barnet behöver mer stöd.

Du som närstående kan behöva stöd

Du som närstående kan ibland behöva hjälp för att kunna vara ett bra stöd. Genom närståendeföreningar eller genom en vårdcentral kan du som närstående få hjälp och stöd.

Barn, unga och vuxna som har förlorat eller kommer att förlora en närstående kan kontakta den ideella organisationen Randiga Huset. Där kan man bland annat gå i samtalsgrupper för att bearbeta sorgen.  

UMO om att stötta en kompis som är i kris

UMO är din ungdomsmottagning på nätet. Här kan du läsa om att stötta en kompis som är i kris.

Fäll ihop

Frågor och svar

Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-08
Redaktör:

Jenny Andersson,1177Vårdguiden

Granskare:

Daniel Frydman, läkare, specialist i psykiatri, Stockholm


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2016-12-08
Redaktör:
Anna Momcilovic, 1177 Vårdguiden, Region Östergötland
Skribent och redaktör:
Anna Momcilovic, 1177 Vårdguiden, Region Östergötland
Granskare:
Maria Linderström, hälsosamordnare, Region Östergötland