Foglossning

Vad är foglossning?

När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder eller fogar. Det kallas foglossning, bäckenuppluckring eller symfysiolys.

Troligtvis är det ett hormon som kallas relaxin som ligger bakom foglossningen. Relaxin börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första månaderna och fortsätter sedan att utsöndras under hela graviditeten. Det sker för att bäckenet ska bli rörligare och kunna vidga sig lite under förlossningen för att barnet lättare ska komma ut.

Foglossning är alltså naturligt, och en förutsättning för att barnet ska kunna födas genom slidan. Däremot är det inte alla som får besvär av foglossningen, och det är inte klarlagt varför vissa får mer besvär än andra.

Det går inte att förhindra den ökade rörligheten eller få den att försvinna, men man kan göra en hel del för att minska besvären.

Vilka får besvär av foglossning?

Vem som helst kan få smärta som beror på foglossning när man är gravid, både vältränade och otränade kvinnor, de som är gravida för första gången och de som har fött barn tidigare.

Om man har ett jobb med tunga lyft eller har haft ryggbesvär tidigare i livet, ökar risken att få problem. Om man har vältränade rygg- och magmuskler kan de stödja och avlasta bäckenet. Det kan vara bra att börja med muskelövningar så tidigt som möjligt när man blir gravid. Man kan även träna upp vissa muskelgrupper så att man får ett rörelsemönster med bibehållen rak rygg för att minska belastning och rörelser i bäckenfogarna. Däremot går det inte att helt träna bort besvär från foglossningen. Man bör i stället undvika tunga lyft och träningsformer som gör att man får ont.

Om man har haft stora besvär under en tidigare graviditet finns det risk att få det igen nästa gång man blir med barn. Problemen kan också förvärras, därför är det bra om man har varit besvärsfri i åtminstone sex månader innan man blir gravid igen. Det är också en bra idé att redan tidigt i graviditeten kontakta en sjukgymnast för att få råd om hållning och rörelsemönster.

Ont i ryggen och i bäckenet kan ha flera orsaker

Nästan hälften av alla som är gravida har någon gång ont i ryggen under graviditeten. Av dem får ungefär var tredje rejäla besvär, men bara några få har så ont att de till exempel behöver använda kryckor. Besvären behöver inte bara bero på foglossning, utan det kan finnas flera andra orsaker till att man får ont i ryggen och i bäckenet. I takt med att livmodern växer och man blir tyngre ökar belastningen på ryggens muskler och ledband, som håller ihop ryggradens leder och kotor. Det gäller särskilt ländryggen. Hållningen förändras när bäckenet tippas framåt och svanken ökar, vilket gör att samspelet mellan mag- och ryggmusklerna förändras.

Den smärta som kommer från foglossningen sitter vanligen i bäckenlederna bak i korsryggen. Det kan också göra ont fram över blygdbenet, eller på båda ställena samtidigt. Smärtan beror på att lederna i bäckenet, som i vanliga fall är ganska orörliga, ger efter lite mer. Rörelsen och friktionen kan orsaka en inflammation i lederna som kan göra ont i sig men också påverka musklerna. Musklerna kring lederna drar då ihop sig och krampar i ett försök att stabilisera bäckenet. Det orsakar smärta som kan stråla ut i benet.

Eftersom behandlingen mot foglossning och andra typer av ryggont ser olika ut, är det viktigt att ta reda på vilken typ av smärta det handlar om.

Molande, huggande eller skärande smärta

Besvären kommer vanligtvis runt mitten av graviditeten men de kan även komma långt tidigare eller senare. Hur ont man får varierar mycket, allt från ganska lindriga besvär till mycket plågsamma. Smärtan kan vara molande, huggande eller skärande och utlösas av att man går i trappor, tar långa steg eller försöker vända sig i sängen. När musklerna krampar kan det också vara svårt att resa sig när man har suttit stilla länge. Smärtan kan stråla ner mot ljumskarna eller bak på låren och vara allt ifrån en diffust molande värk till knivskarp smärta som gör att man bara kan röra sig mycket försiktigt.

Det kan vara skrämmande att plötsligt få mycket ont, särskilt om man inte riktigt kan avgöra varifrån smärtan kommer. Men även om foglossning kan vara mycket plågsamt är det inte farligt vare sig för en själv eller för barnet.

Sök hjälp så snart som möjligt

Om man har ont i ryggen eller bäckenet ska man ta upp det med barnmorskan eller läkaren på mödravårdcentralen så snart som möjligt för att få råd och hjälp att förhindra att man blir sämre. Ibland får man en remiss till sjukgymnast för behandling.

Diagnosen ställs efter de symtom som man har

Oftast är det lätt för sjukgymnasten eller läkaren att ställa diagnos när man berättar om sina besvär och vad som utlöser dem. En undersökning, ett så kallat provokationstest, görs också där sjukgymnasten eller läkaren prövar vilka rörelser som utlöser smärtan och för att se vilka muskler och fogar som är berörda. Till exempel kan benen i böjt läge försiktigt pressas utåt i höftlederna, då provoceras smärtan fram. Röntgen, ultraljud eller magnetkamera är inte till någon hjälp eftersom antalet millimeter som bäckenet vidgas inte står i proportion till de besvär som man har. Eftersom bäckenet alltid har en viss rörlighet under graviditeten är det mer symtomen som avgör vilken diagnos man har.

Viktigt att vara lyhörd för kroppens signaler

Det finns ingen behandling som helt botar besvär från foglossning under graviditeten utan det handlar om att lindra besvären och undvika de rörelser som gör ont. Ett sätt att avlasta bäckenet är att försöka hålla ryggen så rak som möjligt. Man kan inte heller förebygga problemen, men det hjälper att anpassa sina rörelser och vara lyhörd för kroppens signaler. Det är viktigt eftersom smärtan annars kan förvärras och även ta längre tid att försvinna helt efter att barnet är fött.

Så länge bäckenet inte belastas för mycket är det bra att försöka leva som man brukar, men att sänka takten. Att röra sig som vanligt ökar blodcirkulationen till ryggen, vilket kan läka den inflammation som orsakar smärtan och även lindra muskelkramper. Å andra sidan orsakar för mycket rörelser i bäckenfogarna smärta, som i sig kan strypa blodcirkulationen till området. Eftersom besvären varierar från person till person, och det som hjälper för en kvinna kanske inte fungerar så väl för en annan, får man pröva sig fram och försöka att bli sin egen expert på vad som hjälper.

Stöd från omgivningen

När man är gravid förväntas man ofta må bra och vara lycklig. Då kan det kännas jobbigt att ha problem med foglossning. Från att ha varit självständig och aktiv kan man behöva hjälp med i stort sett allting. Därför underlättar det om ens partner eller någon annan anhörig är lyhörd och försöker avlasta så mycket som möjligt. Stöd från omgivningen betyder också mycket för att motverka den nedstämdhet man kan få när man har ont under en längre tid.

Beroende på vilket arbete man har kan ryggbesvären ibland göra det nödvändigt att anpassa arbetsuppgifterna. Om det inte går och man har stora besvär kan det i vissa fall bli aktuellt med sjukskrivning. Man kan rådgöra mer med sin barnmorska.

Hjälpmedel, träning och akupunktur

Det finns olika hjälpmedel som kan lindra smärtorna. Ett så kallat trokanterbälte är ett brett band som spänns runt höfterna för att stabilisera bäckenet. Bältet finns i flera olika utformningar och man brukar tillsammans med en sjukgymnast pröva ut ett som passar och bäst avlastar det område där man har mest problem. Vissa tycker att bältet hjälper mycket, andra kan däremot tycka att det bara förvärrar problemen. I vissa landsting får man låna bältet gratis, i andra måste man hyra eller köpa det. Ibland går det att hitta begagnade bälten. Man kan även pröva att spänna ett brett, mjukt tygskärp eller större sjal runt höfterna och se om det hjälper.

Tens, transkutan nervstimulering, innebär att tens-apparaten ger elektriska impulser som stimulerar nerver via gummiplattor som fästs på huden. På så vis kan man få smärtlindring utan att behöva ta läkemedel. Metoden fungerar enkelt uttryckt genom att den aktiverar kroppens eget smärtlindringssystem. De nervbanor som leder beröring är samma som leder smärta och genom att stimulera huden kan man hindra att alla smärtimpulser når hjärnan. Tens-apparater kan hyras på mödravårdscentraler och hos sjukgymnaster. Kostnaden varierar, det kan handla om från en hundralapp i månaden och uppåt.

Sjukgymnastik och träning botar inte själva foglossningen men stärker övriga kroppen och ökar det allmänna välbefinnandet. I samråd med läkare eller sjukgymnast kan man ibland få rådet att pröva till exempel vattengymnastik eller mammagympa vilket kan lindra smärtorna. Hos sjukgymnasten kan man lära sig ett nytt rörelsemönster och vilka rörelser som man ska undvika, och få hjälp att stärka rygg- och magmuskler som har blivit försvagade under graviditeten. Vissa landsting ordnar särskilda ryggskolor där man bland annat kan få lära sig hur man skonar ryggen och hur man genom träning kan bygga upp muskler som avlastar.

Akupunktur kan också lindra besvären. Behandlingen ges av vissa barnmorskor och sjukgymnaster och har blivit allt vanligare.

Det är ovanligt, men några kan få mycket stora besvär och behöva gå med kryckor. Det är sällsynt att man har så stora rörelsesvårigheter att man behöver använda rullstol.

Ska man träna eller inte?

I vanliga fall poängteras ofta hur bra det är för kroppen att träna, men när man har besvär av foglossning är det inte helt självklart. En träningsform som känns bra för en person kan till och med förvärra besvären för någon annan. Man får helt enkelt pröva sig fram och tala med en sjukgymnast om man känner sig osäker. Om man får ont av en viss aktivitet ska man alltid sluta. För vissa som har stora besvär kan det allra bästa vara att helt avlasta och vila ryggen.

Råd och tips som kan underlätta och minska smärtan

Eftersom smärtan utlöses av påfrestningar på bäckenet, ska man försöka avstå från de rörelser som belastar. Man kan till exempel skona kroppen genom att  

• gärna stå i stället för att sitta och då belasta hela foten jämnt med tyngdpunkten över hålfoten
• använda stadiga skor, helst med sviktande sula, och inte använda träskor eller skor med höga klackar
• inte böja eller vrida i ryggen, utan hela tiden låta näsan peka i samma riktning som tårna
• ha ordentligt stöd i svanken när man sitter ner eller kör bil, till exempel genom att använda en kudde i ryggen
• variera sittställning ofta, inte korsa benen och inte sitta still för länge
• inte sitta i djupa soffor eller stolar så att man förlorar stödet i svanken och det blir svårt att ta sig upp och ner utan att böja och vrida i ryggen
• resa sig från sängen sidlänges, genom att först lägga sig på sidan med benen tätt intill varandra och sedan skjuta sig upp med hjälp av armbågen och handen
• sitta ner när man tar på sig byxor, strumpor och skor så att man böjer ryggen så lite som möjligt
• gå i trappor ett steg i taget och sätta båda fötterna på samma trappsteg innan man tar nästa steg, eller ta hissen
• gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång
• man försöker att inte ha fötterna bredare isär än vad axlarna är när man går
• cykla i stället för att gå
• crawla eller simma på rygg på ett sådant sätt att benen alltid är ihop, i stället för bröstsim
• undvika att lyfta och bära tungt, framför allt när man har ryggen böjd eller vriden
• lägga en extra madrass i sängen eftersom det är bättre att ligga för mjukt än för hårt
• sova med en kudde mellan knäna för att belasta bäckenet så lite som möjligt
• använda sidenlakan och sidenpyjamas som gör det lättare att vända sig i sängen
• pröva avslappning, försiktig massage och varma bad kan hjälpa spända muskler att slappna av

Kroppsövningar som kan lindra besvären

Det finns vissa rörelser som kan lindra smärtan genom att räta ut svanken och på så sätt avlasta och slappna av musklerna. Man kan till exempel:

• Dra in bäckenet och stjärten med hjälp av magmusklerna medan man står upp med benen lätt isär, ungefär som om man hade en svans som man ville dra in mellan benen.
• Ligga på rygg på golvet, knipa med musklerna i bäckenbotten och pressa ner svanken mot underlaget.
• Ligga kvar i samma ställning, knipa i bäckenbotten och med skinkorna samtidigt, och sedan lyfta upp hela bäckenet från golvet.
• Stå på alla fyra och skjuta rygg.

Övningarna kan göras så gott som dagligen och tumregeln är att man tränar utifrån sin egen förmåga och ökar eller minskar träningen utifrån hur det känns. Det som är viktigt att tänka på är att aldrig göra saker som gör ont. Om man inte tidigare har tränat är det klokt att börja försiktigt och vara lyhörd för kroppens signaler.

Värktabletter

När man är gravid eller ammar kan man vara tveksam till att använda läkemedel, särskilt eftersom mediciner mot besvär av foglossning kan ha begränsad effekt. Om man behöver smärtstillande läkemedel rekommenderas i första hand mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Foglossning hindrar inte från att föda på vanligt sätt

När graviditeten börjar närma sig slutet upplever många att besvären från foglossningen blir lite bättre. Smärtan kan minska samtidigt som man blir lite rörligare. Det kan bero på att barnets huvud har sjunkit ner i bäckenet och på så sätt stabiliserar det inifrån istället för att tynga ovanifrån.

Foglossning utgör inte något hinder för att föda på vanligt sätt, det vill säga vaginalt. Barnet påverkas inte heller av att man har foglossning, varken under graviditeten eller under förlossningen. Foglossningen i sig gör inte att förlossningen blir mer smärtsam eftersom andra smärtor tar över. Den smärtlindring som man kan få under en förlossning lindrar även foglossningssmärtorna.

Besvären brukar försvinna efter förlossningen

Besvären brukar upphöra ganska snart efter barnets födelse och de flesta är helt bra igen efter ungefär tre månader. Men det är viktigt att fortsätta med de råd som man följde under graviditeten enligt punkterna ovan. Framförallt de första veckorna ska man hålla ryggen så rak som möjligt för att inte anstränga bäckenlederna, även om det är bra att röra kroppen i övrigt. Om man belastar bäckenet fel under läkningsperioden kan det störa läkningen och göra att besvären blir långdragna. Man ska till exempel undvika att lyfta barnvagnsinsatser och bära äldre syskon på höften den första tiden. En del kvinnor kan ha problem ända upp till något år efter förlossningen med vissa rörelser.

Det är vanligt att man har ont i ryggen efter förlossningen av andra orsaker än foglossning. Eftersom man ofta bär barnet, sitter och ammar i ställningar som kanske gör att man spänner sig, eller skjuter en tung vagn, blir det en ökad belastning på flera av kroppens muskler. Om besvären är kvar efter tre månader är det viktigt att man tar det på allvar, inte minst om man planerar att bli gravid igen. Man bör boka ett besök hos sjukgymnast, helst samma person som man träffade under graviditeten, för att få råd om hur man går vidare. Ofta kan man behöva träna och anpassa sina rörelser för att avlasta bäckenet.