Amning

Foto på en kvinna som ammar sitt barn.

Amning den första tiden efter förlossningen

Amning den första tiden efter förlossningen

Barnet kan ofta börja ammas direkt efter förlossningen

Redan tidigt i graviditeten börjar brösten förbereda sig för amningen. Vårtgården mörknar, mjölkgångarna växer till, blodådrorna kan framträda tydligare, brösten blir större och känns ibland ömma.

Under de första timmarna efter förlossningen är barnet oftast vaket, då är det bra om barnet kan ligga hud mot hud i mammans famn. Barnet kan oftast själv hitta bröstet och börja suga. När barnet börjar suga på bröstet frisätts två sorters amningshormoner hos mamman, prolaktin och oxytocin. Oxytocin ger lugn och ro, stimulerar utdrivningen av bröstmjölk och hjälper också livmodern att dra ihop sig. Prolaktin stimulerar mjölkproduktionen och ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas.

Hur länge barnet suger under de första timmarna är olika. En del barn suger inte alls medan andra suger ganska länge. Man kan låta barnet suga tills det själv släpper taget. För att det inte ska bli sår på bröstvårtan är det viktigt att barnet suger på rätt sätt. Därför kan man be personalen på förlossningen eller BB om hjälp.

Om man inte kan börja amma på en gång

Efter en komplicerad förlossning är det inte säkert att barnet kan läggas på mammans mage direkt. Barnet kanske måste undersökas av barnläkare eller läggas in på barnklinik.

Om mamman har blivit sövd i samband med kejsarsnitt eller av annan anledning inte kan vara med barnet är det oftast pappan eller partnern, eller någon annan närstående som får ta hand om barnet tills mamman har vaknat eller blivit piggare. Det är då bra om barnet ligger hud mot hud. När mamman orkar kan barnet få suga på bröstet och vara nära, hud mot hud.

Även om den första tiden inte blir som man hoppades är det bra att veta att man kan ta igen det senare, man kan börja amma senare. Dröjer det från det att barnet har fötts innan barnet börjar suga på bröstet kan man behöva mjölka ur brösten, för hand eller med pump, för att stimulera mjölkproduktionen. Personalen på BB eller barnkliniken kan ge råd.

Viktigt med hudkontakt

Barnet behöver mycket närhet och hudkontakt från både mamman och pappan eller partnern. Kroppskontakten är viktig för alla och gör att det blir lättare att lära känna varandra och stärka banden mellan sig. När barnet är hud mot hud ökar mjölkproduktionen och barnets sug- och sökreflexer. Kontakten gör också att barnet bland annat håller sig varmt och blir lugnare.

Även om man inte kan amma kan man hålla barnet nära bröstet och låta det känna hjärtats slag. Om barnet får bröstmjölk eller modersmjölksersättning med sked, kopp eller nappflaska är det också bra att ha barnet nära, så att det liknar amningssituationen. Man kan till exempel ta av sig på överkroppen så att barnet får kontakt hud mot hud.

Om man inte har möjlighet att vara nära barnet den första tiden efter det har fötts är det viktigt att veta att det aldrig är för sent att skapa närhet och ha barnet hud mot hud.

Den första bröstmjölken, råmjölken

Den första mjölken, den gulaktiga så kallade råmjölken, finns i brösten redan under graviditeten. Den är extra nyttig för barnet och har hög proteinhalt och hög koncentration av antikroppar som ger ett visst skydd mot en del infektioner. Råmjölken försvinner efter några dagar och övergår till att bli vanlig bröstmjölk.

Barnets första dygn

Det är bra att vara uppmärksam på när barnet visar tecken på att vilja suga. Barnet kan ha fingret eller handen i munnen, lyfta och vända huvudet, slicka eller söka med munnen. Om man inte märker detta brukar barnet börja skrika. Det är bra både för barnet och för mjölkproduktionen att låta barnet suga så ofta och så länge det vill.

Det varierar hur ofta barnet äter under sitt första dygn. Vissa är pigga och ammas ofta och länge, medan andra är trötta och ammas lite. Om man är trött och medtagen efter förlossningen kan det gå lättare att amma om man får hjälp med barnets skötsel, matlagning och får positivt amningsstöd av närstående eller vårdpersonal.

Det är vanligt att barnet är aktivt några timmar efter förlossningen, för att sedan ha en sovperiod. Sovperioden kan vara lång, upp till ett dygn, men man behöver inte väcka barnet under det första dygnet för att det ska suga. Låt barnet själv bestämma om det vill suga.

Dröjer det från det att barnet har fötts innan barnet börjar suga på bröstet behöver man mjölka ur brösten, för hand eller med pump, för att barnet ska få näring och för att stimulera mjölkproduktionen. Personalen på BB eller barnkliniken kan ge råd. Läs mer om att handmjölka och pumpa ur i kapitlet "Handmjölka eller pumpa ur bröstmjölk".

När barnet börjar suga är det vanligt att man får små sugblåsor på toppen av bröstvårtorna. De kan göra ont. De förvinner av sig själv. Besvären brukar minska om man smörjer bröstvårtorna med lite bröstmjölk både före och efter amning och låta brösten lufttorka.

Om barnet inte vill eller kan ammas det första dygnet eller dygnen

Visar barnet inga tecken på att vilja eller kunna suga efter ett dygn kan man handmjölka ut råmjölk och ge barnet med sked. Det är viktigt att tvätta händerna innan man handmjölkar. Man håller sedan barnet hud mot hud medan man matar. Det brukar vara lagom att handmjölka med två till tre timmars mellanrum. Det stimulerar också brösten att producera mjölk. Handmjölkning brukar vara det effektivaste sättet att få ut råmjölken. Man kan även använda bröstpump, men i början brukar händerna fungera bättre.

Det är ovanligt, men en del barn kan börja suga först efter några dagar. Då är det bra att ha tålamod och inte stressa, utan försöka amma genom att erbjuda barnet bröstet och om barnet inte suger i stället ge urpumpad mjölk och eventuellt modersmjölksersättning med sked eller kopp.

Läs om hur man handmjölkar, se länk i högerspalten.

Andra och tredje dygnet

Det är bra om barnet får suga så ofta det vill och så länge det vill. Är barnet hungrigt så suger det intensivt. Är barnet trött så somnar det. När det kommer mat i en liten mage som inte är van att ta hand om någon mat kan det knipa till lite då och då. Kniper det i magen är barnet oftast oroligt vid bröstet och vrider och rör sig. Får barnet äta lite till, kan det göra att barnet pruttar eller bajsar och därmed blir av med magknipet.

När bröstmjölken rinner till

Under barnets andra till fjärde dygn ökar mjölkproduktionen, då kan brösten bli svullna och spända. Det är naturligt, kallas mjölkstas och beror på att blod och vätska samlas. Ofta svullnar båda brösten och ibland kan huden på brösten bli röd eller rosaaktig. Man kan få ont, känna obehag och ibland få feber. Om barnet får suga så ofta det brukar svullnaden lägga sig efter några dagar. Om barnet har svårt att få tag om det svullna bröstet underlättar det om man mjölkar ut lite för hand så att vårtgården blir mjukare. En del mammor tycker att det känns skönt med något varmt eller kallt på bröstet.

En del känner ingen skillnad alls i brösten när mjölken rinner till.

Ungefär tre dagar efter förlossningen är det vanligt att man lätt blir nedstämd och har lätt för att gråta. Det beror på hormonomställningen i kroppen. Att man känner sig nedstämd kan sammanfalla med mjölkstasen, men det orsakas inte av den.

Fäll ihop

Viktigt med stöd för att lära sig amma

Viktigt med stöd för att lära sig amma

Första kontakten med barnavårdscentralen, BVC

För de flesta är vistelsen på BB kort och ofta har amningen inte hunnit komma igång ordentligt innan man åker hem. Det är viktigt att känna att man kommer att klara av amningen på egen hand innan man lämnar BB. Personalen försäkrar sig om att amningen fungerar och om man inte ammar barnet, ska personalen se till att man vet hur man ger modersmjölksersättning. Om man har frågor eller behöver stöd ska man inte tveka att be om hjälp eftersom det kan ta tid att få amningen att fungera. Det är inte ovanligt att det tar upp till en månad eller längre innan amningen känns trygg.

Man brukar få information om hur man ska göra när man kommer hem. När man har kommit hem från BB bör man ta kontakt med BVC och tala om att man är hemma. Oftast sker det första mötet med BVC genom att en sjuksköterska gör ett hembesök. Då får man ta del av diverse information och har möjlighet att i lugn och ro ställa frågor. Oftast har BVC-sjuksköterskan med sig en bärbar våg och väger barnet. Om det behövs kan BVC-sköterskan också titta på när man ammar och ge praktiska råd om man behöver ändra på något för att amningen ska fungera bättre.

Den första veckan efter att barnet har fötts kan man vända sig till BB om man har frågor om amning. När barnet blir lite äldre är det i första hand BVC som hjälper till, men man kan också vända sig till de amningsmottagningar som finns på en del orter. Det går också att få hjälp via Amningshjälpen, en ideell förening som ger stöd åt kvinnor som vill amma sina barn.

Viktigt att få stöd när man ammar

Som nybliven pappa eller partner kan man stödja mamman både praktiskt och känslomässigt. Det ökar förutsättningarna för att amningen ska få en bra start. Som nyblivna föräldrar är man redan något dygn efter förlossningen ensamma om ansvaret för det nyfödda barnet. Därför är pappans eller partnerns stöd särskilt betydelsefullt. Man kan också få stöd av familj eller vänner.

Om barnet ammas kan man som pappa eller partner känna ett visst utanförskap den första tiden. Men när barnet inte ammas kan man hitta andra sätt att skapa närhet till det. Man kan till exempel ha barnet hud mot hud, byta blöja, bada eller massera barnet. Bara genom att vara nära barnet och ge det uppmärksamhet förmedlar man trygghet, närhet och kärlek.

I början av föräldraskapet har man olika roller som båda är lika viktiga för barnet. Under den första tiden är många kvinnor både känsliga och trötta. Om pappan, partnern eller någon annan närstående till exempel tar hand om merparten av de praktiska vardagssysslorna får mamman vila och i lugn och ro lära sig att amma.

Ta emot besökare eller inte?

När man nyss har fått barn kan man ha blandade känslor inför att ta emot besök. Man kan behöva tid för sig själv och sitt barn för att få amningen att fungera och för att lära känna sitt barn. Det kan också kännas jobbigt som mamma att amma inför andra om man inte har fått in tekniken än. Därför är det bra att fundera på hur man vill ha det och avstyra besök om man inte känner för det.

Ibland behöver man få hjälp från vården

Ibland kan det kännas hopplöst om amningen inte fungerar, men det gäller att ha tålamod. Om man har problem med amningen kan man antingen vända sig till BVC eller till en amningsmottagning. Den första veckan efter födseln kan man också kontakta BB. Ju fortare man söker hjälp, desto större är möjligheten att få amningen att fungera.

Fäll ihop

Varför rekommenderas amning?

Varför rekommenderas amning?

Bröstmjölk innehåller mycket näring

Bröstmjölk innehåller all näring som barnet behöver under sina första sex månader, förutom D-vitamin. Bröstmjölk innehåller även antikroppar från mamman utöver det som barnet redan har när det föds. Alla nyfödda barn, även de som äter bröstmjölk, kan få infektioner men de extra antikropparna ger ett visst extra skydd.

Små barn behöver extra D-vitamin

Det enda som inte barnet får i sig tillräckligt genom bröstmjölken är D-vitamin, som är viktigt för uppbyggnaden av skelettet. Därför rekommenderas att alla barn får ett vitamintillskott av D-droppar från en veckas ålder. Under barnets första två år behöver det extra D-vitamin i form av fem D-droppar varje dag, året runt.

Mörkhyade barn bildar mindre mängd D-vitamin i huden än ljushyade och behöver få D-droppar även efter två års ålder, upp till femårsålder. Detsamma gäller för barn som har kläder som täcker kroppen även på sommaren, barn som inte får D-vitaminberikade livsmedel såsom matfetter med D-vitamin och lätt- och mellanmjölk, och barn som inte äter fisk.

I en del landsting får man D-droppar gratis på BVC, i andra får man köpa det på apotek.

Amma första halvåret

Sveriges rekommendationer är att alla barn ska få enbart bröstmjölk under sitt första halvår. Efter det är det bra om bröstmjölken är en del av kosten under hela det första levnadsåret eller längre. När man börjar ge barnet annan mat är det bra om barnet samtidigt även får bröstmjölk, eftersom den skyddar slemhinnan i tarmen. Bröstmjölk är särskilt viktig när man börjar ge barnet mat som innehåller gluten, till exempel gröt, för att barnet ska undvika att få glutenintolerans.

Modersmjölksersättning om man inte ger bröstmjölk

Om man inte ammar eller mjölkar ur bröstmjölk behöver man ge barnet modersmjölksersättning. Modersmjölksersättningar efterliknar bröstmjölken så långt det är möjligt och innehåller fullgod näring för barnet, förutom D- vitamin.

Om man vet att man inte kommer att amma är det bra om personalen på förlossningsavdelningen känner till det, för då kan man få råd och hjälp redan där. BB eller BVC kan ge råd om vilken sort som är bäst att använda. Om man redan på BB har bestämt sig för att ge modersmjölksersättning ska personalen berätta och visa hur man gör.

Tankar om amning under graviditeten

Det kan hjälpa att fundera, och kanske planera, kring amning eller flaskmatning inför att barnet kommer. De flesta mödravårdscentraler har amningsförberedande samtal eller kurser. Man kan också fråga sin barnmorska om man har frågor eller funderingar. Om man planerar att skriva ett förlossningsbrev till förlossningsmottagningen kan man där även beskriva hur man tänker kring amningen.

Fäll ihop

Hur ammar man?

Hur ammar man?

Innan man ammar

Det kan vara bra att planera inför amningsstunden. Man kan till exempel gå på toaletten innan, stänga av telefoner och se till att eventuella syskon är sysselsatta.

Innan man börjar amma är det viktigt att tänka på att man har rena händer. För att undvika bland annat infektioner bör man tvätta händerna innan man rör vid bröstvårtorna.

Så kallade amningsbehåar finns att köpa i de flesta affärer där man kan köpa underkläder, det är bra om behån går att öppna fram och inte har någon bygel, eftersom den kan klämma åt mjölkgångarna. Eftersom brösten växer behöver man gå upp minst en storlek. Man kan också vänta med att skaffa en sådan tills barnet är fött så att man kan prova ut och få rätt storlek.

Hur märker man att barnet vill äta?

Man kan ofta märka på barnet när det vill äta. Barnet kan till exempel, efter att ha sovit, börja röra på sig och böka lite och sedan börja röra huvudet och munnen. Barnet kan också börja också suga på något, ofta sina fingrar. Till slut börjar de skrika. Det är svårt att lägga ett skrikande barn vid bröstet. Därför är det bra att alltid försöka att få barnet lugnt innan man börjar amma.

Hitta en bra amningsställning

Det är bra att försöka hitta en bra amningsställning. Man kan sitta eller ligga bekvämt och barnet ska ha en bra position i förhållande till bröstet. En del mammor som sitter och ammar vill stödja upp barnet med kuddar för att få en bra ställning. Det finns även speciella amningskuddar att köpa i affärer som säljer spädbarnssaker.

När man ligger ner och ammar är det oftast enklast att ligga på sidan. Man kan lägga kuddar under huvudet så att ställningen känns bekväm. Man lägger barnet på sidan, vänt mot sig. Barnet ska ligga så att dess bröstkorg kommer nedanför mammas bröst.

Börja amma

När man sitter eller ligger bekvämt och barnet är lugnt kan man börja amma. Här är några råd som underlättar amningen:

 

  • Man kan stimulera barnets sökreflex genom att röra vid kinden med bröstvårtan. Då vänder sig barnet mot bröstet och börjar söka, buffa och böka.
  • Sedan lägger man barnets mage mot sin egen. Det viktigaste är att barnets huvud inte är vridet utan är riktat rakt mot bröstet
  • Bröstvårtan bör vara strax ovanför barnets överläpp och peka i riktning mot barnets näsa.
  • Så småningom är barnet redo och gapar stort. Då kan man föra barnet till bröstet.

Viktigt att barnet har rätt tag

Bild på barn som har rätt tag om den ammande kvinnans bröstvårta.Rätt tag om bröstet. Barnet bör ha så
mycket som möjligt av vårtgården i
munnen och läpparna ska vara
utvikta.
När barnet har fått ett bra tag börjar det suga. Barnet suger med korta, snabba tag för att locka fram utdrivningen av mjölken. När mjölken börjar drivas ut börjar barnet att suga med långsamma, kraftfulla tag vilar därefter i några sekunder och börjar suga igen. Det är olika från barn till barn hur detta mönster är. Efter det att barnet har fått i sig den mjölk det behöver för stunden släpper barnet ofta bröstet och pausar. Efter en stund fortsätter de flesta barn att suga.

För att undvika problem, så som sår på bröstvårtorna eller mjölkstockning är det viktigt att barnet redan från början har rätt tag runt bröstvårtan.

Här nämns några saker man bör tänka på för att amningen ska bli effektiv och inte göra ont:

  • Barnets överläpp bör vara placerad mot bröstvårtan.
  • När barnet börjar suga är det bra om det har en stor del av vårtgården i munnen, inte bara bröstvårtan. Barnets läppar bör vara utvikta. Hakan bör vara in i bröstet och näsan fri.
  • Det bör inte höras några smackande biljud eller synas några smilgropar i kinderna. Sväljljud brukar höras och det bör inte kännas som att barnet kniper eller biter ihop bröstvårtan.
  • De första sugtagen kan göra ont, men efter en stund bör det gå över. Om det gör ont i bröstvårtan under hela amningen har barnet inte rätt tag, ta då bort barnet och börja om. Det ska inte göra ont mer än de första sugtagen.
  • Barnets huvud bör inte vara vridet åt något håll eftersom barnet då kan slita och dra i bröstvårtan. Däremot kan huvudet vara något bakåtlutat så att hakan ligger mot mammans bröst och man ser hur musklerna kring tinningen arbetar.

Om barnet inte har fått rätt sugtag

Bild på barn som har fel sugtag kring ammande kvinnas bröstvårtaFelaktigt tag om bröstet. Barnet trutar
med munnen och "smackar".
Om barnet suger ett par tre tag och sedan släpper, är det barnets sätt att visa att taget inte har blivit bra. Barnet brukar också tydligt visa att det vill börja om igen. Det söker och gapar. Det är vanligt att man får försöka några gånger innan taget blir bra. Ibland blir barnet otåligt och skriker. Då får man ta en paus och lyfta upp och trösta barnet innan man börjar om igen. För att locka barnet kan man trycka ut lite mjölk på bröstvårtan. Har man försökt många gånger utan att lyckas kan man lägga barnet vid bröstet precis som om man ska amma och låta barnet suga på ens eget finger en liten stund innan man provar med bröstet igen.

Ibland kan barnet suga några tag, ligga kvar, men sedan inte fortsätta att suga. Det brukar också vara ett tecken på att barnet inte har fått rätt tag.

Om barnet har för lite av bröstet i munnen ser man ofta att det suger in kinderna. Barnet ligger då ofta för långt ifrån bröstet.

Det syns på bröstvårtan om barnet har ett snett tag

Efter amningen bör bröstvårtan vara rund och rak, att den ser ut som innan barnet började äta. Då har barnet haft rätt tag. Om bröstvårtan är platt eller sned kan det bero på att barnet har haft fel tag eller hamnat snett i förhållande till bröstet. Om man ser att det bildats en kant på bröstvårtan efter amning har barnet haft ett felaktigt tag om bröstet eller legat i fel läge vid bröstet. Man bör inte låta barnet suga med fel tag eftersom det kan göra att man får såriga bröstvårtor, att det gör ont och att mjölkproduktionen blir sämre.

Indragna bröstvårtor kan ibland försvåra för barnet att få bra tag om bröstvårtan. Om det blir problem kan personalen på BB eller BVC visa olika tekniker för att få barnet att ta rätt tag om bröstvårtan.

Några tips

  • Om barnet inte har ett bra tag om bröstvårtan, eller om man vill få barnet att släppa taget, kan man försiktigt stoppa in ett finger i barnets mungipa så att greppet lossnar. Om man drar loss barnet kan man irritera bröstvårtan.
  • Om barnet har svårt att få grepp därför att brösten är spända kan man handmjölka ur lite mjölk så att bröstet blir mjukare.
  • Starka dofter kan försvåra amningen eftersom barnet föredrar mammans egen lukt. Därför bör man undvika parfym och deodorant som doftar mycket.
  • Om barnet har svårt att börja suga är det extra viktigt att invänta barnets sökreflex. Den kan stimuleras genom att man rör vid barnets kind.

Barnet kan behöva suga en stund innan mjölken börja rinna

Ibland känner man inte när utdrivningsreflexen sätter igång, för andra kan brösten bli spända. Barnet behöver ofta suga en stund innan mjölken rinner till. En del mammor känner att det sticker eller pirrar samtidigt som mjölken börjar rinna till eller spruta ut.

Frisättningen av oxytocin som gör att reflexen kommer igång är känslig för stress. Om man är trött, ledsen eller orolig kan det därför ta längre tid innan mjölken rinner till. Då är det bra att tänka igenom vad som ger upphov till stress och försöka undvika det. En kort stunds avslappning innan amningen kan hjälpa. Man kan även ta en varm dusch och stryka lätt över bröstet för att stimulera frisättning av oxytocinet så att mjölken lättare rinner till.

Amma på ett eller båda brösten?

Beroende på hur mycket mjölk man producerar kan det för en del barn räcka att ammas på ett bröst, medan andra barn behöver ammas på båda brösten vid samma matningstillfälle. En del barn ammas till exempel på ett bröst på morgonen men vill ha båda på kvällen.

För att mjölkproduktionen ska bli ungefär lika stor i båda brösten är det bra att låta barnet börja suga varannan gång på vänster respektive höger bröst.

Låt barnet suga på det första bröstet tills det släpper taget eller somnar. Om ett av brösten känns obehagligt fullt är det bra att låta barnet suga så mycket att obehagen försvinner eller handmjölka lite för att lätta på trycket.

Ibland kommer väldigt mycket mjölk i början

Ibland kan mjölken komma väldigt fort, ibland så mycket att det sprutar åt olika håll, ofta från det bröst som man inte ammar på. Man får stopp på detta genom att trycka rakt mot bröstvårtan med pekfingret eller handloven. Det brukar räcka att man håller någon minut. Hjälper inte det kan man använda en mjölkuppsamlare som man placerar över bröstvårtan.

Om det kommer så mycket mjölk att barnet sätter mjölken i halsen när utdrivningsreflexen kommer igång kan man ta bort barnet, pausa en stund och låta mjölken rinna ut av sig själv.

Om man har väldigt mycket mjölk kan det hjälpa att handmjölka lite först innan amning så att mjölken inte kommer så snabbt för barnet. Det kan också hjälpa att ändra barnets läge i famnen för att på så sätt få in bröstvårtan djupare i den bakre delen av barnets mun och därmed avlasta vårtan. Om bröstvårtan ligger för ytligt i munnen på barnet kan mjölken komma snabbt.

Läs mer om läckande bröst i kapitlet Vanliga bröstbesvär när man ammar.

Bra om barnet får möjlighet att rapa och prutta

Det är mycket som händer i magen och tarmarna på ett nyfött barn och det är helt naturligt att barnet får gaser under de första två månaderna. Man kan hjälpa barnet genom att hålla det lite upprätt efter amningen. Att lägga barnet över sin axel hjälper ofta barnet att rapa och släppa sig, vilket är bra eftersom en del av luften i magen då kommer ut.

Amma tvillingar

Kvinna som sitter och ammar två barn samtidigtNär båda barnen ammas samtidigt
kan man lägga barnens huvuden mot
varandra, och kropp och fötter
under sina armar.
Innan man har lärt känna sina barn och fått bra rutiner kan det kännas svårt att hinna med att mata båda barnen och samtidigt själv få den vila man behöver. Om tvillingarna är familjens första barn ska man både lära sig att amma och hitta amningsrutiner som fungerar med två barn. Det tar längre tid än om man har ett barn, men med bra hjälp brukar man komma fram till en lösning som fungerar.

I början kan det vara bra att amma ett barn i taget, dels för att lära känna varje barn för sig, dels för att det då är lättare att lära sig amningstekniken. Innan man lämnar BB bör man ha prövat att amma båda barnen samtidigt. Speciellt i början kan man bli väldigt stressad av att det ena barnet skriker när man ägnar sig åt det andra. Då är det en trygghet om man vet att man klarar av att amma båda barnen på samma gång. Så småningom kommer man själv fram till vilket som fungerar bäst.

De flesta mammor tycker att det är lättare att hitta en bra amningsställning med hjälp av kuddar. Det finns speciella amningskuddar att köpa, men man kan också pröva med vanliga kuddar eller ett ihoprullat täcke. När båda barnen ammas samtidigt kan man lägga barnens huvuden mot brösten, bredvid varandra, och ha kropp och fötter under sina armar. Man kan också lägga barnen mittemot varandra, ett barn vid varje bröst.

Kvinna som sitter och ammat två barn samtidigtMan kan också lägga barnen
åt samma håll, ett barn vid varje
bröst.
En del mammor ger sina tvillingar enbart bröstmjölk, en del ger bröstmjölk i kombination med modersmjölksersättning och andra ger bara ersättning. Förutsättningarna i starten kan se olika ut. Om ett eller båda barnen behöver ligga på barnklinik den allra första tiden kan det vara svårare att komma igång med amningen. Om barnen är små och behöver extra mjölk kan man behöva extra stöd från BB, BVC eller en amningsmottagning.

Amma om man är bröstopererad

För det mesta går det bra att amma när man har genomgått en bröstoperation. Det kan ta lite längre tid innan bröstmjölken rinner till och därför kan man behöva ha tålamod. När man kommer hem från BB är det bra att direkt ta kontakt med BVC för att veta vart man ska vända sig om man behöver stöd med amningen.

När man förstorar brösten tas inga mjölkgångar bort. För de flesta går det utmärkt att amma.

Vid en bröstförminskning är mjölkgångar och nerver avskurna, det kan då ta längre tid att komma igång med amningen. Det finns operationstekniker som är bättre med tanke på en kommande amning än andra. Den svullnad, så kallad mjölkstas, som man får i samband med att den första mjölken rinner till kan sitta i längre än om man inte är opererad. Studier har visat att efter en bröstförminskning hittar mjölkgångarna tillbaka till varandra, men det kan ta lite tid.

I vissa fall kan en bröstförminskning göra att mjölkproduktionen blir begränsad och då får man ge modersmjölksersättning som komplement till amningen. Även om brösten känns väldigt spända och man upplever att det inte kommer ut någon mjölk behöver man inte bli orolig. Den mjölk som eventuellt inte hittar ut tas upp av kroppen. För barnet har det inte någon betydelse om man har olika mycket mjölk i de olika brösten. Om mjölken inte räcker till kan man behöva amma oftare eller ge modersmjölksersättning parallellt med amningen.

Små bröst och platta eller inåtvända bröstvårtor

Om man har små bröst och oroar sig för amning och mjölkproduktion kan det vara bra att veta att storleken på brösten inte har någon betydelse för hur mycket mjölk man producerar.

Har man platta eller inåtvända bröstvårtor kan man få bröstvårtan att resa sig genom att massera den med fingertopparna. Många barn suger så kraftigt att det inte spelar någon roll om bröstvårtan är platt eller inåtvänd. Om barnet inte suger kan man försöka få ut den med hjälp av en bröstpump. Ibland hjälper det att amma med hjälp av en amningsnapp som placeras på bröstvårtan och som barnet sedan ammas genom. Man får hjälp med detta på BB. Om inte barnet suger kan man tömma brösten med pump och ge barnet bröstmjölken med nappflaska.

Om barnet är sjukt och har svårt att suga

När barn blir sjuka rubbas ofta de vanliga rutinerna. Då kan de vilja suga kortare stunder och oftare för att få i sig rätt mängd bröstmjölk eller modersmjölksersättning.

Om de till exempel blir förkylda och täppta i näsan kan det vara svårt att äta. Då kan man droppa koksaltlösning eller bröstmjölk i näsan strax innan de ska äta. Om barnet är mycket täppt i näsan finns det avsvällande näsdroppar som kan ges från det att barnet är en månad. Men om barnet är täppt och har feber och svårt att suga bör man söka vård så att barnet blir undersökt.

Receptfri koksaltlösning och näsdroppar finns att köpa på apotek.

Fäll ihop

Hur ofta och hur mycket behöver man amma?

Hur ofta och hur mycket behöver man amma?

Nyfödda barn måste ammas ofta

Den allra första tiden, de första veckorna, är det bra att amma barnet så ofta och så länge som det vill, om man tycker att det känns bra. De flesta barn vaknar och visar att de är hungriga, men en del nyfödda barn kan vara så trötta att man behöver väcka dem för att de ska ammas. Om barnet är vaket i långa perioder kan man passa på att amma ofta då. En del barn suger mycket när de äter och ammar mer sällan.

Efter det första dygnet är det viktigt att se till att barnet ammas sex till tolv gånger per dygn.

Ett nyfött barn äter effektivt och pausar i omgångar. Ätandet brukar vara intensivast i början av amningsstunden och man märker att barnet äter genom att det sväljer oftare då. Många barn släpper bröstet självmant när de har ätit färdigt. Om barnet inte gör det kan man försöka vara uppmärksam på när det inte sväljer lika ofta längre.

Långa, utdragna amningar kan göra att barnet blir väldigt trött och det är också tröttande för mamman. Båda mår bra av en stunds vila mellan varje amning.

Hur vet man att barnet får tillräckligt med mat?

Barn behöver olika mycket mat och samma barn äter olika mycket vid olika mål. Den första tiden kan det vara svårt att veta om barnet får i sig tillräckligt med mjölk eftersom man ännu inte har lärt sig att tolka barnets signaler. Barnet får i sig små mängder varje gång och för att det ska bli tillräckligt mycket får barnet inte ammas för sällan. Barnet växer hela tiden vilket gör att behovet av näring ökar. I takt med att barnet suger mer stimuleras mjölkproduktionen så att det täcker barnets behov.

Hur mycket barnet äter när det ammas är omöjligt att veta, men de flesta barn brukar äta sig mätta och visar när de inte vill ha mer. Om man känner sig tveksam kan man se efter hur barnet sväljer och klunkar när barnet ligger vid bröstet och suger. Man vet att barnet får i sig tillräckligt med mat om barnet går upp i vikt och verkar nöjt. Bästa sättet att veta är att följa barnets egen viktkurva på BVC. Man kan också se på blöjans innehåll om barnet verkar få i sig tillräckligt. Ett bra tecken på att barnet äter tillräckligt brukar vara att spädbarn kissar så att man får byta blöja åtminstone sex gånger per dag, och att blöjan då är genomblöt med klart gul eller svag gul urin. Ett tecken på att barnet får i sig tillräckligt med mat under sin första vecka är att barnets bajs ändrar färg från svart till brunt till grönt till gult de första dagarna.

Känner man sig osäker kan man be personalen på BB eller BVC om hjälp. De är vana att bedöma om barnet får i sig tillräckligt med mjölk. Man kan också göra extra viktkontroller på BVC för att se om barnet följer sin viktkurva. Det är viktigt att både mamman och barnet är nöjda med hur ofta och hur länge barnet ammas.

Om man behöver öka mjölkproduktionen

Mjölken tar inte slut från en dag till en annan. Oftast är det barnet som behöver suga mer. Man kan öka mjölkproduktionen genom att försöka amma oftare, minst varannan timme. Man kan amma bägge brösten vid varje amningstillfälle, ibland även erbjuda båda brösten två gånger. För att ha tid och ork är det bra att ta det lugnt och vila och inte planera in andra aktiviteter under några dagar. När man ammar mycket är det viktigt att dricka mycket.

Det brukar oftast räcka att amma tätt under några dagar för att mjölk­produktionen ska öka, men ibland kan det ta upp till en vecka.

Det kan vara stressande och oroligt att uppleva att barnet inte blir mätt. Det kan vara bra att gå och väga barnet på BVC lite oftare för att se att behandlingen har effekt. Ibland lyckas man inte öka mjölkmängden, och i samråd med BVC kan man behöva ge modersmjölk­ersättning efter amning.

Om man har väldigt mycket bröstmjölk

De första veckorna vill barnet ha mer mjölk för varje dygn. Om barnet i början får suga så ofta och så länge det vill, ställer brösten efter en tid oftast in sig på rätt mängd bröstmjölk. Men om mängden inte minskar och man fortsätter att ha för mycket mjölk kan man prova att amma ett bröst per måltid. Om mjölken kommer snabbt så att barnet sätter i halsen kan det hjälpa att handmjölka lite innan amningen. Det kan också hjälpa att ändra barnets läge i famnen så att barnets tag runt bröstvårtan ändras.

Om barnet äter ofta och mycket snabbt

En del barn äter snabbare än andra barn. En del barn blir också nöjda vid en amning utan att vara mätta, släpper, pausar och somnar kanske. Efter en kort stund vill de suga lite till och detta mönster upprepas sedan. När man upplever det som ett problem att barnet vill suga väldigt ofta kan man behöva titta på vad barnet gör vid bröstet under amningen, för att se när barnet suger och när barnet sover. Om barnet somnar vid bröstet kan man ta bort barnet, väcka det och sedan erbjuda bröstet igen.

När barnet vill fortsätta äta för att få närhet och suga

Amning är inte bara mat, utan även närhet och trygghet. Små barn har ett stort behov av närhet och amningen kan hjälpa till med det. På så sätt kan man även stilla barnets sugbehov som kan vara olika stort de första månaderna.

Det kan vara svårt att veta om barnet är mätt eller inte eftersom det många gånger vill suga länge och det är därför vanligt att erbjuda bröstet nästan hela tiden. Men det kan vara bra att veta att barnet brukar få i sig tillräckligt med mat så att man har tid att exempelvis äta, duscha eller gå på toaletten. Om barnet verkar vilja ha fortsatt närhet kan pappan eller partnern, eller någon annan närstående, vara med barnet och försöka få barnet att komma till ro en stund. Man kan även lägga barnet i vagnen och rulla barnet en stund om det har svårt att komma till ro. Att hjälpa barnet att rapa kan också vara bra.

Man bestämmer själv hur man gör, om man vill erbjuda bröstet som närhet och tröst. Om man tycker att det är jobbigt kan man till exempel se till att barnet får närhet genom att ha det i famnen och låta det suga på ens rena fingrar eller på en napp eller sin tumme.

Amning när barnet är två till tre månader

När barnet är två till tre månader har de flesta föräldrar kommit in i rutinerna och situationen känns lite mer förutsägbar. Men då kan barnet komma in i perioder när det helt plötsligt vill äta oftare igen. Det brukar bero på så kallade tillväxtperioder, som innebär att barnet växer och att tillgång och efterfrågan på mat inte är i balans. Då behöver barnet äta mer för att det ska stämma igen. Ju mer barnet suger desto mer bröstmjölk produceras. Under en sådan period är det bra om mamman dricker och vilar mer.

Till en början verkar inte barnet påverkas och störas så mycket av omgivningen när det ska äta, men från ungefär tre månaders ålder kan barnet bli rejält stört om det är för mycket aktiviteter och ljud runt omkring.

Amning på natten

Det varierar hur mycket och hur länge mammor ammar sina barn på natten. En del barn nattammas under hela amningstiden medan andra ammas ibland.

Man kan ibland behöva minska ner på nattamningen, till exempel för att få barnet att äta mer vanlig mat på dagarna.

Det kan också vara så att barnet behöver ammas för att kunna somna. Det är många gånger en anledning till att man fortsätter med amningen fast man har slutat amma på dagen.

Om man vill låta barnet sova hos sig i sängen för att underlätta amningen bör man tänka på att det inte ska vara för trångt eller för varmt för barnet. Man bör skapa ett fritt utrymme för barnet i sängen och se till att barnets ansikte är fritt under sömnen och att barnet sover på rygg.

Ett alternativ är att ha barnet hos sig i sängen när man ammar och när barnet är vaket, men sedan lägga över det i en egen säng när det ska sova. Amningen underlättas om barnsängen står nära.

I vissa fall bör inte spädbarn sova i samma säng som vuxna. Det gäller om de vuxna är mycket trötta eller påverkade av alkohol eller mediciner, eftersom reaktionsförmågan då är sämre och barnet riskerar att skadas. Det är också olämpligt för en mamma att ha barnet sovande i sin säng om hon är rökare, eftersom flera undersökningar har visat att det då finns en något ökad risk för plötslig spädbarnsdöd.

Det är olika hur man upplever amningen på natten. En del mammor märker knappt att barnet suger, andra tycker att det är mycket ansträngande. Man kan under en period tycka att det går bra, men under en annan period blir man uttröttad. Studier visar att mammor som ammar på natten sover mer kvalitetssömn när de sover och därmed inte är lika trötta, jämfört med om de i stället skulle ge barnet flaska på natten. Detta beror på hormoner.

För att man ska orka amma dygnet runt är det viktigt att man får avlastning av pappan, partnern eller någon annan närstående så att man kan sova på dagen om man har varit vaken på natten.

Om man ammar och kompletterar med modersmjölksersättning

Om barnet får ersättning som tillägg till amningen är det bra att först amma och sedan ge ersättning så att barnet suger ordentligt på bröstet och stimulerar mjölkproduktionen. Om man både ammar och ger ersättning kan det vara bra att tänka på att en del barn kan föredra att bli matade med flaska, bland annat på grund av att de kan äta snabbare då ersättningen rinner snabbare ur flaskan än vad bröstmjölken rinner ur bröstet. Amning och flaskmatning innebär också olika sugtekniker.

Om man tillfälligt ger modersmjölksersättning kan det vara bra att ge ersättning i kopp, skedflaska eller i snipa, ett slags drickskål. När barnet är nyfött och inte äter så mycket kan man också ge ersättning med sked.

Gör man ett uppehåll i amningen kan den komma av sig och det kan vara svårt att få igång den igen. Bröstmjölken sinar om inte barnet suger eller om man inte själv pumpar ur mjölk och stimulerar mjölkproduktionen. Om man vill fortsätta amma är det bra att amma fritt, det vill säga så fort barnet vill vilket ofta blir varannan timme under en till två veckor, för att på så sätt öka bröstmjölkproduktionen.

Om barnet äter mjölken ur sked, kopp eller nappflaska kan det vara bra att barnet får rapa efteråt för att undvika magknip, så att luft som de har fått i sig under matningen kan komma ut.

Läs mer om modersmjölksersättning, se länk i högerspalten.

Fäll ihop

Vanliga besvär i brösten vid amning

Vanliga besvär i brösten vid amning

Spända bröst, mjölkstas

De flesta mammor får spända bröst, så kallad mjölkstas, i samband med att mjölken rinner till. Det kan också komma senare och beror då oftast på att man har mer mjölk än vad barnet behöver. Det kan ha gått ovanligt långt mellan amningstillfällena, eller så är barnet kanske sjukt och inte suger lika bra som vanligt. Mjölkstas kan även orsakas av en behå som sitter för hårt eller att bröstet har kommit i kläm när man har legat på det. Mjölkstasen brukar gå över efter ett till två dygn.

Symtomen kommer ofta gradvis i ett eller båda brösten. Brösten blir spända, svullna, ömma och man kan ofta se en rodnad. En del kvinnor får ont eller känner obehag och ibland kan man få frossa och feber.

Man kan förebygga mjölkstas genom att mjölka eller pumpa ur för hand om brösten känns obehagligt spända och det inte är dags att amma barnet. Man kan också väcka barnet och amma.

Vad kan man göra vid mjölkstas?

Det bästa är att låta barnet suga så ofta det vill. Det kan vara lättare för barnet att få ett bra tag om man mjölkar ur lite för hand så att vårtgården blir mjukare. Om barnet sover längre än vanligt, till exempel på natten, kan man behöva väcka det eller mjölka ur brösten om de känns obehagligt spända. Eftersom mjölkproduktionen stimuleras när man mjölkar eller pumpar ur, kan man få ur så mycket mjölk att obehaget försvinner. Risken finns annars att man producerar mer mjölk än vad barnet behöver.

En del kvinnor tycker att det är skönt med värme på brösten och då kan man använda det. Det är lättare att bli av med mjölkstasen om man är lugn och avslappnad. Därför är det bra om man kan vila. Om man är osäker på om det är mjölkstas eller om man vill ha råd kan man kontakta BVC. Den första veckan efter barnet har fötts kan man också kontakta BB.

Läckande bröst

Den första tiden läcker de flesta mammors bröst och för en del fortsätter det att läcka under hela amningsperioden. När man ammar är det vanligt att det droppar mjölk ur det bröst som barnet inte suger på. Om man läcker mycket mjölk i samband med amning kan man använda en speciell mjölkuppsamlare som finns att köpa på apotek. Mjölken som samlas kan man spara och frysa in för att använda senare.

Det kan även börja rinna mjölk om man hör barnet skrika eller om man tänker på sitt barn. Man kan få mjölken att sluta att rinna genom att trycka med en eller två fingrar, eller armen, rakt på bröstvårtan en kort stund.

Det är bra att försöka hålla brösten torra och många tycker att det hjälper att lägga in amningskupor i behån eller att använda bröstvårtsskydd, som finns att köpa på apotek.

Det kan göra ont i brösten

Under de första veckorna får de flesta ont i bröstvårtorna i början av varje amningstillfälle. När barnet tar de första sugtagen kan man känna obehag i bröstvårtorna eftersom de är ovana. Det går över när utdrivningsreflexen, den reflex som gör att mjölken kommer ut, har kommit igång.

Ibland känner man av utdrivningsreflexen kraftigt så att det känns obehagligt och gör ont. Det kan kännas som "tusen nålar" i bröstet, men är ofarligt och man brukar känna mindre av det med tiden. En del tycker det lindrar att värma bröstet en stund före amning med en varm vetekudde, värmedyna eller liknande. Att dricka en kopp varmt te och att stryka sig lätt över bröstet före amning kan också göra att det känns bättre.

Har man ont hela tiden när man ammar och även mellan varje amningstillfälle, ska man försöka ta reda på varför. Det kan bero på såriga bröstvårtor eller en svamp- eller bakterieinfektion. Man bör då kontakta BVC eller en amningsmottagning för att få hjälp.

Bröstvårtor som vitnar

Den vanligaste orsaken till att bröstvårtorna vitnar är att barnet har ett för litet tag om bröstet, vilket leder till att bröstvårtorna kläms åt bakom barnets gom. Blodkärlen kläms åt så att blodflödet upphör ut i bröstvårtan och den vitnar. Bröstvårtan brukar då också vara tillplattad och hopklämd och det ser ut som en vit kant på bröstvårtan.

När blodtillflödet stryps gör det mycket ont med sprängande, intensiv värk. Om man misstänker att barnet har ett felaktigt tag bör man försöka ändra ställning när man ammar.

Ibland, men det är ovanligt, kan man under amningen få något som kallas Raynauds fenomen. Bröstvårtorna ändrar då färg från vitt, via lila till rött på grund av att blodkärlen drar ihop sig och sedan vidgas. Ofta följs färgskiftningen av att bröstvårtorna domnar och gör mycket ont i upp till tio minuter efter att barnet släppt taget. Det kan då hjälpa att lägga värme där det gör ont, till exempel en värmekudde på bröstvårtorna. Det kan också hjälpa om man undviker koffein och stress.

Om bröstvårtorna vitnar och det gör ont när man ammar bör man kontakta BVC eller en amningsmottagning för råd. Där kan man också få hjälp med att rätta till barnets tag om bröstet.

Läs mer om vad man kan behöva göra om man får mer komplicerade besvär med brösten i texten Bröstbesvär vid amning. Länk finns i högerspalten.

Fäll ihop

Att sluta amma

Att sluta amma

Amma så länge det känns bra

Man avgör själv hur länge man ska amma sitt barn. Det är bra för barnet att bli ammat, men det kan finnas många skäl till att man slutar tidigare än vad man hade tänkt sig från början. Ett kan vara att man har problem med amningen som gör att man inte orkar fortsätta. Det är viktigare för barnet att man själv mår bra än att man till vilket pris som helst ska fortsätta att amma.

Trappa ner långsamt

Det bästa för både mamman och barnet är om amningen trappas ner långsamt. Man avgör själv när det är dags att sluta och det finns inte någon tidpunkt som är bäst för alla. Om amningen fungerar utan problem är rekommendationen att långsamt börja med annan mat när barnet är sex månader. Samtidigt fortsätter man amma som vanligt. Det anses också bra att börja ge smakportioner med gluten medan barnet får bröstmjölk.

Morgon- och kvällsmålet är de måltider som sist brukar övergå från amning till annan mat. Under hela amningsperioden är det många barn som suger på bröstet innan de ska somna och om de vaknar på natten.

Hur länge man fortsätter att amma varierar. En del slutar tidigt medan andra fortsätter i flera år. Några avslutar snabbt medan andra har en långsam nertrappning. Avslutningen på amningen blir oftast lättast och minst komplicerad om mamman och barnet samtidigt tycker att det är dags att sluta. När barnet suger mindre och mindre avtar mjölkproduktionen. Till slut brukar barnet tröttna på bröstet. Om bröstet känns obehagligt spänt och fyllt under den första tiden kan man behöva mjölka ur några enstaka gånger. Man ska bara mjölka ur så mycket att obehagskänslan försvinner eftersom mjölkproduktionen ska upphöra.

Om barnet vill fortsätta att ammas är det bara man själv som kan avgöra om man ska sluta i alla fall, eller fortsätta ett tag till. Känns det helt fel att neka barnet kan det bli väldigt svårt att avsluta amningen. Då är det bättre att vänta tills man känner sig mer övertygad. Väljer man att sluta är det bra att vara konsekvent. Barnet förstår inte vad man menar om man ibland låter det suga på bröstet och ibland inte. Tycker man att det är svårt kan man be BVC-sjuksköterskan om hjälp.

Här kan du läsa mer om när barn börjar äta mat, i texten Barnets mat upp till ett år.

Att ge barnet trygghet utan amning på natten

Varje familj måste själv komma fram till hur man ska göra med amningen på natten. Det finns inte ett sätt som passar alla och om man ammar länge gör man oftast inte likadant hela tiden.

När barnet som blivit några månader och vaknar betyder det inte alltid att man måste amma för att ge barnet mat. Lika gärna kan det betyda att barnet behöver känna närhet, värme och trygghet. Det kan en pappa eller partner ge lika bra som mamman.

Om man vill försöka få barnet att sova längre, sammanhängande perioder kan man pröva att trösta och lugna barnet på andra sätt i stället för att amma direkt när det vaknar. Man kan till exempel byta blöja, bära eller vagga barnet och på det viset dra ut på tiden mellan amningstillfällena. Om man har mörkt i rummet, inte leker och inte pratar mer än nödvändigt kommer barnet lättare till ro igen. Genom sitt beteende visar man barnet att det är skillnad mellan natt och dag och att man sover eller vilar på natten. På det här sättet vänjer man barnet vid att inte vakna så ofta. Oftast får man gradvis utöka den tid som barnet inte ammas.

De flesta barn sover bättre inom en vecka

När man har bestämt sig för att försöka minska på antalet amningstillfällen på natten får man räkna med att de första nätterna blir ansträngande. Man kan behöva lugna barnet många gånger genom att till exempel bära eller vagga, men inom en vecka brukar de flesta barn sova betydligt bättre. Det finns forskning som visar att föräldrar kan påverka barns sömnmönster genom att gradvis förlänga intervallen mellan amningarna på natten.

Om och när man bestämmer sig för att försöka få det lite äldre barnet att sluta ammas på natten går det oftast lättare om pappan, partnern eller någon annan som känner barnet väl tar hand om tröstningen på natten. För mamman kan det vara svårt att trösta utan att låta barnet suga på bröstet. Man har störst möjlighet att lyckas om man är övertygad om att man verkligen vill ändra barnets mönster, om man är beredd på att barnet kommer att protestera och att man får sova dåligt några nätter.

Det är inte ett misslyckande om man inte får barnet att sova längre, utan man kan göra ett nytt försök när som helst. Om man inte lyckas beror det oftast på att man inte orkar trösta på andra sätt än att amma, eller att man har prövat vid ett tillfälle när barnet behöver extra mycket trygghet och därför har svårare att acceptera någon annan tröst än bröstet.

Att sluta amma plötsligt

Ibland händer det att man måste sluta amma plötsligt utan möjlighet att långsamt trappa ner. Orsaken kan vara att man har blivit akut allvarligt sjuk, att man behöver använda mediciner som inte är bra för barnet eller att man av någon annan anledning väljer att avsluta amningen snabbt. Eftersom mjölkproduktionen är hög behöver man oftast rådgivning på BVC eller amningsmottagningen för att inte få problem med till exempel mjölkstockning. Vilken behandling man får beror bland annat på hur stor mjölkproduktion man har, men oftast får man läkemedel.

Om man behöver stoppa mjölkproduktionen

Även om man vet att man inte ska amma kommer brösten att producera mjölk. Det är bra att den första tiden använda en fast behå, till exempel en sportbehå. Man ska inte använda en bh med byglar eftersom de kan trycka mot mjölkgångarna och ge mjölkstockning. Under tre till fem dagar blir brösten spända och gör ont, då kan man behöva ta smärtstillande medicin.

Blir brösten mycket spända kan man duscha varmt, stryka med fingrarna lätt över brösten och låta mjölken rinna ut av sig själv utan att handmjölka ur. Det är bra att låta bli att handmjölka eftersom det stimulerar mjölkproduktionen. Man kan också doppa bröstvårtorna och en del av vårtgården i en skål med varmt vatten, vilket gör att mjölken rinner ut av sig själv utan att man stimulerar mjölkproduktionen. Om man har svårt att få ut mjölken på något av dessa sätt, man kan till exempel ha fått små knölar av mjölk i brösten som inte löses upp av det varma vattnet, kan det hjälpa att massera lätt över brösten. Även om det kan stimulera mjölkproduktionen är det viktigt att det inte blir stopp i brösten.

Mjölkproduktionen kan också avslutas med hjälp av mediciner. De kan ha biverkningar som gör att de inte ska användas om man till exempel har högt blodtryck. Även när man avslutar med hjälp av medicin får man besvär med spända bröst under några dagar.

Man kan äta och dricka som vanligt. Att dra ner på vätskeintaget påverkar inte mjölkmängden utan kan i stället göra så att man blir uttorkad.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Livsmedelsverket

På Livsmedelsverkets webbplats finns aktuella rekommendationer om kost för ammande kvinnor. Fördjupad information finns i rapporten "Toxikologiska risker vid graviditet och amning".

Om alkohol och föräldraskap

Mer information om alkohol och föräldraskap finns i Folkhälsomyndighetens informationsmaterial "Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!"

Lästips

  • Amningsboken
    Kristin Svensson, Malin Nordgren:
    Natur och Kultur, 2002
  • Att amma
    Nanna Bylund:
    Albert Bonniers förlag, 2002
  • Lättare att amma
    Elisabeth Kylberg:
    Gothia, 2008

Läs mer om Amning och Läkemedel: Janusinfo

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-09-19
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Ingegärd Bäcklund Reboia, sjuksköterska, Barnängens BVC, Stockholm

Granskare:

Elisabeth Hjärtmyr, barnmorska, barnsjuksköterska, certifierad amningsrådgivare, Barnmorskorna Västermalm, Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Fotograf:

Juliana Wiklund