Malignt melanom – hudcancer

Skriv ut (ca 11 sidor)

Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att man har bränt sig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Skriv ut

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när man är barn för att minska risken för att få malignt melanom när man blir äldre.

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när man är barn för att minska risken för att få malignt melanom när man blir äldre.

Symtom

Symtom

Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också se ut som ett födelsemärke eller en leverfläck som börjar förändras. Det maligna melanomet är ofta

  • oregelbundet i formen och ojämnt i kanten
  • ojämnt i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • större än fem millimeter.

Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.

Vanliga födelsemärken, som kallas nevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.

Här får du veta mer om godartade förändringar i huden.

Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

Fäll ihop

Olika typer av malignt melanom

Olika typer av malignt melanom

Det finns flera typer av malignt melanom som kan börja växa ner i huden, även om det kan gå olika fort. Då kan cancercellerna växa in i lymfkärl eller blodkärl och sprida sig till närliggande lymfkörtlar eller andra ställen i kroppen. Det kallas att man får metastaser och innebär att sjukdomen kan bli svårare att bli fri ifrån. Det finns olika typer av malignt melanom.

Ytligt växande melanom

Två bilder på ytligt malignt melanom. Två ytligt växande maligna melanom med olika färger och oregelbunden form. Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

 

 

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan man få om man har vistats mycket i solen under livet, även om man inte har bränt sig. Melanomet sitterLentigo maligna melanomLentigo maligna melanom på näsan. oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år. Förstadiet till denna typ av malignt melanom heter lentigo maligna. Det kan man ha i flera år. Under den tiden kan förändringen bre ut sig på huden, ibland flera centimeter.

 

 

Nodulärt melanom

Nodulärt melanomNodulärt melanom.Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.

 

 

Akralt lentiginöst melanom

Akralt lentiginöst melanom är en ovanlig typ av malignt melanom Akralt lentiginöst melanomAkralt lentiginöst melanom på fotsulan.som inte alls beror på solstrålning. Melanomet kan sitta i handflatan, på foten, fotsulan eller under naglarna. Det är lätt att förväxla melanomet med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller sår som inte läker.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om du tror att du kan ha malignt melanom.
Sök direkt om du har en förändring som blöder, som växer snabbt eller som växer på höjden, oavsett vilken färg förändringen har.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Malignt melanom och graviditet

Malignt melanom och graviditet

Pigmenteringen i huden kan förändras när du är gravid. Det innebär att huden runt bröstvårtorna kan mörkna, du kan få pigmentfläckar i ansiktet och en mörk rand från naveln och neråt. Det är ofarligt och försvinner oftast efter graviditeten. Andra hudförändringar bör du vara vaksam på. Se till att bli undersökt om du upptäcker en fläck eller knuta som växer eller förändras på något annat sätt. Malignt melanom kan opereras även om du är gravid. Det är ofarligt för fostret.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Första besöket

Du får klä av dig och lägga dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och vissa vårdcentraler används ett hudmikroskop, ett så kallat dermatoskop, för att få en mer detaljerad bild. Det är också viktigt att du berättar vad du själv har lagt märke till hos hudförändringen.

Standardiserat vårdförlopp vid malignt melanom

Du får gå igenom en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har malignt melanom. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Hudförändringen tas bort för att analyseras

Förändringen opereras bort och undersöks i mikroskop vid minsta misstanke om malignt melanom. Då framgår det om förändringen är godartad eller om det är malignt melanom.

Om du har malignt melanom

Om analysen av hudförändringen visar att du har malignt melanom undersöker hudläkaren dig mera för att utesluta att melanomet har spridit sig.

Undersökning av lymfkörtlar

Läkaren känner igenom lymfkörtlarna på halsen, i armhålorna och ljumskarna.
En svullen lymfkörtel kan undersökas mer noga genom att läkaren för in en nål och suger ut celler som sedan kan analyseras.

Om melanomet vuxit ner i huden behöver en lymfkörtel som kallas portvaktskörteln tas bort helt och hållet för att undersökas. Portvaktskörteln är den första lymfkörtel som cancercellerna når om sjukdomen har spridit sig. Kirurgen tar bort portvaktskörteln samtidigt som du opereras igen för melanomet. Se mer under kapitlet Behandling.

Röntgenundersökningar kan behövas

Ibland kan man behöva undersökas med PET-kamera och datortomografi för att läkaren ska kunna utesluta att melanomet har spridit sig i kroppen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning, en second opinion, om du har fått diagnosen malignt melanom och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Ett malignt melanom måste opereras eftersom det annars finns risk att cancern sprider sig. De flesta blir av med sjukdomen efter operationen. Hos uppemot två av tio personer sprider sig sjukdomen, oftast till de lymfkörtlar som sitter närmast det opererade stället. Då får du mer behandling.

Maligna melanom opereras bort

Det är vanligt med ytterligare en operation efter att hudförändringen tagits bort och analysen av den visat att det var malignt melanom. Den andra operationen kallas utvidgad excision. Då tar kirurgen bort lite mer av den friska vävnaden runt stället där melanomet satt, för säkerhets skull.

Oftast görs operationen med lokalbedövning. Du kan åka hem samma dag. Såret läker efter ungefär två veckor.

Om såret blir större kan det behöva täckas med transplanterad hud från någon annan del av din kropp. Då görs operationen antingen med lokalbedövning eller med narkos. Det vanliga är att man kan åka hem dagen efter en operation med transplantation. Såret läker efter ungefär tre-fyra veckor.

Det är olika när man kan gå tillbaka till sitt vanliga liv, med till exempel jobb eller studier. Några behöver vara sjukskrivna, men de flesta behöver inte vara det.

Ibland kan man få stickningar eller nedsatt känsel i eller omkring ärret, men det går för det mesta över.

Operation av portvaktskörteln

Om portvaktskörteln behöver undersökas, så tas den bort samtidigt som du opereras för melanomet. På operationsdagen får du komma lite tidigare till sjukhuset för att genomgå undersökningar som visar vilken lymfkörtel som är portvaktskörteln. Först får du en spruta med ett radioaktivt ämne som visar i vilken grupp av lymfkörtlar som portvaktskörteln finns. Sedan får du en spruta med ett blått ämne som färgar själva portvaktskörteln. Den tar kirurgen bort under melanomoperationen och skickar på analys.

Sluta röka inför operationen

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Om du får återfall eller om cancern har spridit sig

Du behöver opereras igen och även få annan behandling om cancern kommer tillbaka eller har spridit sig.

Kirurgi

Du behöver opereras igen om du får återfall i det gamla ärret eller om du får hudmetastaser. Hudmetastaser betyder att melanomet har spridit sig i huden. Du blir också opererad om portvaktskörteln analyserats och den innehöll cancerceller. Då behöver alla lymfkörtlar i halsen, armhålan eller ljumsken tas bort.

Ibland kan man få svullnader i en arm eller ett ben, beroende på vilka lymfkörtlar som har tagits bort. Det kallas lymfödem. Det finns hjälp att få.

Immunterapi och målsökande behandlingar

Vid immunterapi och målsökande behandlingar används läkemedel som på olika sätt stärker immunförsvaret eller attackerar specifika cancerceller. Läkemedlen kan användas om cancern har spridit sig eller om det finns risk för att du ska bli sjuk igen. Läkemedlen får du som tabletter eller som dropp i blodet. De kan verka snabbt men det kan också dröja innan de ger resultat. Ibland kan cancercellerna bli resistenta och då behöver du byta läkemedel. Om behandlingen fungerar kan den pågå från några månader till flera år. Det finns läkemedel som motverkar biverkningarna, om det behövs.

Immunterapi: Ipilimumab och PD1-hämmare

Läkemedlen innehåller antikroppar som stoppar cancercellerna från att försvaga immunförsvaret.

De biverkningar man kan få beror på att immunförsvaret blir så stimulerat att det börjar angripa friska delar av kroppen. Det kallas för autoimmuna reaktioner. Du kan till exempel få ledvärk eller andra symtom som påminner om influensa. Du kan också få hudutslag, inflammationer, känna dig trött eller nedstämd, eller bli mycket känslig för solljus.

Målsökande behandlingar: Vemurafenib och dabrafenib

Läkemedlen fungerar på vissa melanom genom att söka upp cancercellerna och stoppa dem från att dela sig och bli fler.

Biverkningar kan till exempel vara att man får hudutslag, håravfall, muskelvärk, feber eller att man blir mycket känslig för solljus.

Cytostatika

Cytostatika är en form av cellhämmande läkemedel som du kan få om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen. Det finns flera olika cytostatika. Läkemedlen kan på olika sätt göra så att cancertumören krymper och att cancercellerna inte kan föröka sig. Ibland får man olika sorter i kombination. Några av läkemedlen får du som tabletter, andra får du som dropp i blodet.

Det är vanligt att få behandling flera dagar i veckan under några veckor eller en månad. Därefter kan man få göra ett uppehåll på en månad före nästa kur. Ibland kombineras behandlingen med immunterapi.

Behandling med cytostatika kan till exempel göra att du blir illamående, infektionskänslig eller får blodbrist. De flesta biverkningar går att förebygga eller lindra.

Behandling när cancern inte kan tas bort

Du får vård som kan bromsa eller lindra symtomen om det inte går att bli av med cancern. Det kallas palliativ vård och kan göra så att du kan leva ett bra liv med sjukdomen, ibland under lång tid.

Delta i studier

Det pågår mycket forskning och det finns flera studier som testar nya behandlingsformer. Du kan bli tillfrågad om att delta i studier. Det är alltid frivilligt att delta i studier.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Känner du dig orolig eller har frågor? Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator. Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Berätta för barnen

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Stöd om du är närstående

Det kan ibland kännas tungt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texterna Att få ett cancerbesked och Närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop

Efter behandlingen

Efter behandlingen

För de flesta som har haft malignt melanom finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att leva livet som det var före sjukdomsbesket. Ändå är det vanligt att livet blir annorlunda. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det är vanligt att det känns jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Behöver jag gå på efterkontroll?

Det varierar från person till person hur ofta och hur länge man behöver gå på efterkontroller. Det är vanligt att kontrollerna sker tätare den första tiden.

Du går på efterkontroll hos en hudläkare om melanomet har upptäckts i en senare fas men inte har spridit sig. Läkaren undersöker ärret och övrig hud och känner på lymfkörtlarna. Ibland kan andra undersökningar behövas, till exempel cellprover eller olika typer av röntgenundersökningar. Risken för återfall avtar med tiden.

Du går på efterkontroll hos en kirurg om melanomet har spridit sig till lymfkörtlarna eller om du tagit bort portvaktskörteln och den innehöll cancerceller. En cancerläkare gör efterkontrollerna om melanomet har spridit sig till andra delar av kroppen. Cancerläkare kallas också onkolog.

Du behöver inte gå på efterkontroll om melanomet upptäcktes i en tidig fas. Men det är alltid viktigt att du kontrollerar din egen hud regelbundet och söker vård om du får misstänkta förändringar igen.

Fäll ihop

Vad beror malignt melanom på?

Vad beror malignt melanom på?

Malignt melanom är cancer i de hudceller som tillverkar pigmentet melanin. Melanin skyddar oss mot solens ultravioletta strålning, UV-strålning.

Den allra vanligaste orsaken till malignt melanom är att man har bränt sig flera gånger i solen. Solens UV-strålning skadar hudcellerna, även pigmentcellerna. Cellerna klarar för det mesta att reparera skadorna. Cancer uppstår när reparationen inte fungerar. Då slutar cellen bete sig som den ska och kan bilda cancertumörer som tränger undan frisk vävnad. 

Pigmentceller finns även i ögat och därför kan man få ögonmelanom. Det är en ovanlig sjukdom som man inte riktigt vet orsaken till.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för malignt melanom?

Hur kan jag minska risken för malignt melanom?

Sola försiktigt

Skydda dig mot för mycket UV-strålning. Läs mer om solråd för barn och om sunda solvanor.

Var vaksam på hudförändringar

Granska själv din hud då och då. Du kan använda ABCDE-knepet:

Asymmetri=oregelbundenhet. Melanom har ofta en oregelbunden form.

Border=gräns. Melanom har ofta en otydlig gräns.

Color=färg. Melanom kan ha blandade färger: brun, svart, blå, röd, rosa, vit.

Diameter. Melanom är ofta större, med en diameter över fem millimeter.

Evolution=utveckling. Födelsemärken eller leverfläckar som förändras på något sätt kan vara melanom.

Var ska jag titta?

Undersök huden på hela kroppen:

  • Ansiktet, huvudet, bakom öronen. Hårtork kan vara till hjälp om du har hår på huvudet. Blås håret åt sidan så att du ser hårbotten.
  • Halsen, bålen och under brösten.
  • Armarna, armhålorna, armbågarna, händerna och naglarna.
  • Nacken, ryggen och skinkorna. Be om hjälp eller använd en handspegel.
  • Benen, fötterna, under fötterna och naglarna.
  • Underlivet.

Du kan behöva vara extra försiktig

Var extra försiktig med solen om en eller flera av följande punkter stämmer in på dig:

  • Du har ljus hy och rött eller ljust hår. Då har du pigment som ger huden ett lägre skydd mot solens ultravioletta strålning.
  • Du har många eller stora födelsemärken. Ett födelsemärke, eller nevus, är stort om det är över fem millimeter i diameter.
  • Flera personer i din biologiska släkt har haft malignt melanom. Sjukdomen kan ibland vara ärftlig.
  • Du använder immunhämmande läkemedel. Då har kroppen en nedsatt förmåga att ta hand om solskadade hudceller. Du får immunhämmande läkemedel om du till exempel har gått igenom en transplantation av ett organ.
  • Du har haft malignt melanom tidigare.

Du kan få gå på regelbundna kontroller om flera biologiska släktingar har haft malignt melanom.

Du har goda chanser att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt och du får behandling.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-28
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

John Paoli, överläkare, specialist i hudsjukdomar och könssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fotograf:

John Paoli och Mats Bjellerup, läkare, specialist i hudsjukdomar och könssjukdomar, enheten för hudsjukdomar, Helsingborgs lasarett