Ta tempen på barn

Skriv ut (ca 3 sidor)

Det finns flera sätt att mäta temperaturen på barn, för att se om de har feber. På barn över ett år ger det säkrast resultat att ta tempen i örat med en örontermometer. Alternativet är mätning i stjärten. Det rekommenderas på barn upp till ett år.

Skriv ut

Det finns andra mätmetoder som ger inte pålitliga resultat. De rekommenderas därför inte.

Vad är feber?

Vad är feber?

Vanligtvis brukar det räknas som feber om temperaturen är 38.0 grader eller högre, men det kan variera mellan olika barn. Barnet kan ha både lägre och högre än 38.0 och ha feber. Det viktiga är att fokusera på hur barnet mår.

Fäll ihop

Förberedelser

Förberedelser

Mät på samma sätt varje gång

Temperaturen varierar i olika delar av kroppen. Därför bör du ta tempen på samma ställe varje gång, så att du kan jämföra resultatet och se om temperaturen har gått upp eller ner.

Det finns termometrar som är gjorda för temperaturmätning på olika delar av kroppen. De kan därför användas på olika ställen på kroppen. Termometern ska vara inställd på det ställe på kroppen där mätningen görs. Du ska inte själv lägga till eller dra ifrån några graderberoende på var på kroppen du mäter

Låt barnet vila innan du tar tempen

Barn kan få höjd kroppstemperatur av att leka livligt, skrika eller gråta utan att det betyder att de har feber. Därför är det bra att låta barnet vila en halvtimme innan du tar tempen. Då får du ett säkert resultat.

Kroppens temperatur varierar

Kroppens temperatur varierar över dygnet. Den är som lägst på natten och morgonen. På eftermiddagen kan temperaturen stiga med upp till en grad.

Fäll ihop

Ta tempen i örat

Ta tempen i örat

Den metod som ger säkrast resultat är att mäta temperaturen i örat. Det rekommenderas från ett år. Då mäter du närmast det som är kroppens temperaturcentrum, som finns inne i hjärnan. Där regleras barnets temperatur.

Mätning i örat är också skonsamt för barnet. För att ta tempen i örat behöver du en särskild digital örontermometer. Termometrar av bra kvalitet finns att köpa på apotek.

Så här gör du

Följ instruktionerna på bipacksedeln i förpackningen.

Sätt först ett skydd över termometerns lins, som är den delen på munstycket där temperaturen mäts. Använd ett nytt skydd varje gång du mäter, även om du tar om tempen i samma öra. Det håller termometern ren och resultatet blir säkrare. Du kan köpa engångsskydd till örontermometrar på apotek, men de brukar följa med när du köper termometern.

Placera termometern rätt

Vänta några minuter med mätningen om barnet har legat ner på örat du har tänkt mäta i.

Det är viktigt att du placerar termometern rätt i örat. Dra försiktigt i barnets öra uppåt innan du för in termometern. Då blir hörselgången i örat rakare och termometern kan föras in så att örat sluter tätt om den. Det är viktigt för att inte få ett för lågt resultat. Linsen når inte ända in till trumhinnan, utan det är värmen från trumhinnan inne i örat som mäts.

Var noga med att inte röra vid linsen med dina fingrar. Då blir resultatet för lågt. 

Det tar ungefär tre sekunder att ta tempen i örat. Termometern piper till när mätningen är klar.

Öronvax påverkar inte mätresultatet. Värmestrålarna passerar genom vaxet.

Om barnet har öroninflammation

Om barnet har öroninflammation kan temperaturen i örat bli lite högre, men bara cirka 0.1 grader. Det är en så liten skillnad att det inte är av betydelse för resultatet. Om barnet får ont när du rör vid örat på grund av öroninflammationen kan du i stället ta tempen i stjärten.

Fäll ihop

Ta tempen på barn upp till ett år

Ta tempen på barn upp till ett år

Barn upp till ett år kan ibland ha trånga och krokiga hörselgångar. Det kan göra att hörselgången inte sluter tätt om örontermometern. Värdet kan då bli för lågt. Därför är det enklare att ta tempen i stjärten på barn under det första året.

Fäll ihop

Ta tempen i stjärten

Ta tempen i stjärten

Du kan mäta barnets temperatur i ändarmsöppningen i stjärten.

Eftersom ändtarmen ligger längre ifrån kroppens temperaturcentrum än örat går det mycket långsammare för temperaturen i ändtarmen att anpassa sig. Temperaturen i temperaturcentrum kan ha gått upp, utan att det hunnit märkas i ändtarmen. Temperaturen kan också ha gått ner i temperaturcentrum, men är fortfarande högre i ändtarmen. Därför kan temperaturen i ändtarmen vara både lägre eller högre än i örat.

En del barn kan uppleva att det känns obehagligt att få temperaturen mätt i stjärten.

Så här gör du

Följ instruktionerna på förpackningens bipacksedel.

Sätt lite fet salva eller olja på termometern så att den lättare glider in i ändtarmsöppningen. Termometern ska föras in en till två centimeter för att temperaturen ska kunna mätas korrekt. På barn upp till sex månader förs endast den yttersta spetsen in.

Barnet ska ligga ner

Det är viktigt att barnet ligger stilla när tempen ska tas, för att inte göra sig illa. Små barn kan ligga på rygg på skötbordet. Lyft upp barnets ben så att de är böjda mot magen. Håll fötterna med ena handen. Håll termometern i den andra handen. Du kan stödja den mot bordet för att kunna hålla termometern stadigt.

Större barn kan mäta själva

Lite större barn kan ligga på sidan i sängen. De kan ofta föra in termometern själva, under uppsikt av en förälder.

Det tar vanligtvis mellan 15 och 40 sekunder att mäta temperaturen i stjärten, beroende på vilken termometer du använder. Termometern piper till när mätningen är klar.

Fäll ihop

Gör ren termometern efter användning

Gör ren termometern efter användning

Rengör termometern efter varje gång du har använt den. Oftast används tvål och vatten. Det brukar stå i bruksanvisningen hur du ska göra.

Fäll ihop

Mätmetoder som inte rekommenderas

Mätmetoder som inte rekommenderas

Det finns andra sätt att mäta barnets temperatur som inte ger pålitliga resultat. 

Mät inte temperaturen

  • i munnen
  • i armhålan
  • på pannan
  • med äldre kvicksilvertermometrar
  • med så kallade pH-remsor som läggs på huden.

Metoderna ger inte säkra resultat och bör inte användas.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-14
Redaktör:

Maud Cordenius, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Märta Sund Levander, sjuksköterska, medicine doktor i klinisk fysiologi och vårdvetenskap, Linköpings Universitet