Amning

Skriv ut (ca 23 sidor)
Foto på en kvinna som ammar sitt barn.

Amning är ett vanligt sätt att mata sitt nyfödda barn. Amning är även närhet och trygghet för barnet. Här kan du läsa om råd kring amning, bland annat om hur du ammar, hur ofta du behöver amma och om vanliga besvär som kan uppstå. Det finns också bilder och en film.

Skriv ut

Redan tidigt i graviditeten börjar dina bröst förbereda sig för amningen. Vårtgården mörknar, mjölkgångarna växer till och blodådrorna kan framträda tydligare. Brösten blir större och känns ibland ömma.

När barnet föds ställer kroppen om sig för att börja ge mat. För den som kan och vill amma sitt barn brukar amningen komma igång utan några större besvär. Det kan vara ovant och kanske kännas lite osäkert. Det kan ta en tid innan du känner att det fungerar helt och fullt och det finns stöd och hjälp att få för att få amningen att fungera.

Amning de första dagarna efter förlossningen

Amning de första dagarna efter förlossningen

Under de första timmarna efter förlossningen är barnet oftast vaken. Då är det bra om hen kan ligga hos dig hud mot hud. Oftast kan barnet ligga på din mage direkt efter födseln. Barnet kan oftast själv hitta bröstet och börja suga.

Om du är trött och medtagen efter förlossningen kan det gå lättare att amma om du får hjälp med att sköta om barnet, och få stöd av närstående eller vårdpersonal.

Viktigt med hudkontakt

Barnet behöver mycket närhet och hudkontakt. Kroppskontakten är viktig för alla och gör att det blir lättare att lära känna varandra och stärka banden mellan sig. När barnet är hud mot hud ökar mjölkproduktionen och barnets sök- och sugreflexer. Hudkontakten gör också att barnet bland annat håller sig varm och blir lugnare, skriker mindre och snabbare börjar suga på bröstet.

Amningen gör att bra hormoner kommer igång

När barnet börjar suga på bröstet frisätts två sorters amningshormoner hos dig, oxytocin och prolaktin. Oxytocin ger lugn och ro, och gör att mjölken rinner ut. Det brukar kallas för utdrivningsreflexen eller att utdrivningen av bröstmjölk stimuleras. Det innebär att du får igång den reflex som gör att mjölken rinner ut. Oxytocin hjälper också livmodern att dra ihop sig. Prolaktin gör att mer bröstmjölk bildas. Ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas.

Om det har varit en komplicerad förlossning

Efter en komplicerad förlossning är det inte säkert att barnet kan vara med dig direkt. Barnet behöver kanske undersökas av barnläkare eller läggas in på barnklinik.

Om du har blivit sövd i samband med kejsarsnitt, eller av annan anledning inte kan vara med barnet, är det oftast pappan eller partnern, eller någon annan närstående som får ta hand om barnet tills du har vaknat eller blivit piggare. Även då är det bra om barnet ligger hud mot hud.

Barnets första dygn

Det varierar hur ofta barnet äter under sitt första dygn. Vissa är pigga och äter ofta och länge, medan andra är trötta och äter lite. Det är vanligt att barnet är aktivt några timmar efter födseln, för att sedan sova. Sovperioden kan vara lång, upp till ett dygn, men du behöver inte väcka barnet under det första dygnet för att det ska suga. Låt barnet själv bestämma.

Om barnet inte suger efter de första timmarnas vakenperiod det första dygnet, kan du börja handmjölka lite, för att få igång produktionen. Genom att göra så kommer mjölken lättare när barnet sedan börjar suga.

När barnet börjar suga

En del barn suger väldigt lite medan andra suger ganska länge. Du kan låta barnet suga tills hen själv släpper taget. För att det inte ska bli sår på bröstvårtan är det viktigt att barnet suger på rätt sätt. Be personalen på förlossningen eller bb om hjälp. De finns där för att hjälpa och ge stöd till dig.

Det är bra om barnet får suga så ofta och så länge hen vill. Är barnet hungrig suger hen intensivt. Är barnet trött så somnar hen. Det kan vara bra att tänka på att barnets mage är väldigt liten och inte van att ta hand om mat, och att det kan knipa till då och då. Kniper det i magen är barnet oftast oroligt vid bröstet och vrider och rör sig. Får barnet äta lite till, kan det göra att hen pruttar eller bajsar, och blir då av med magknipet. Du kan också lyfta upp barnet på axeln för att hjälpa hen att rapa.

Det kan göra ont att börja amma

I början gör det ofta ont i bröstvårtorna i början av varje amningstillfälle. Det kan vara obehagligt när barnet suger tag. Det går över efter en stund när utdrivningsreflexen har kommit igång. Ibland känns utdrivningsreflexen så kraftigt att det gör ont. Det kan kännas som att det sticker små nålar i bröstet. Det är inte farligt och brukar gå över med tiden, ibland tar det några veckor. Läs mer om vad du kan göra för att lindra besvären.

När barnet börjar suga är det vanligt att du får små sugblåsor på toppen av bröstvårtorna. Blåsorna kan göra ont. De försvinner av sig själv. Besvären brukar minska om du smörjer bröstvårtorna med lite bröstmjölk både före och efter amning, och låter brösten lufttorka.

Den första bröstmjölken kallas för råmjölk

Den första mjölken är gulaktig och kallas råmjölk. Den är extra nyttig för barnet och har hög proteinhalt och hög koncentration av antikroppar som ger ett visst skydd mot en del infektioner. Råmjölken försvinner efter några dagar och övergår till mogen mjölk. Råmjölken finns i brösten redan under graviditeten.

När bröstmjölken rinner till kallas det för mjölkstas

Under barnets andra till fjärde dygn ökar mjölkproduktionen, då kan brösten bli svullna och spända. Det är naturligt, kallas mjölkstas och beror på att blod och lymfvätska samlas. Ofta svullnar båda brösten och ibland kan huden på brösten bli röd eller rosaaktig. Det kan kännas obehagligt, göra ont och ibland ge feber. Om barnet får suga så ofta hen vill brukar svullnaden lägga sig efter några dagar. Om du får hög feber och känner dig sjuk ska du kontakta bb eller förlossningsavdelningen.

Om barnet har svårt att få tag om det svullna bröstet hjälper det att mjölka ut lite för hand så att vårtgården blir mjukare. Ett annat sätt är att hålla fingertopparna i en cirkel runt bröstvårtan, med ett lätt tryck in mot bröstet, mot din ryggrad i några minuter, så att svullnaden längst ut mot bröstvårtan lägger sig. En del tycker att det känns skönt med något varmt eller kallt på bröstet.

Ibland känns ingen skillnad alls i brösten.

Ungefär två till fyra dagar efter förlossningen är det vanligt att ha lätt för att bli nedstämd och att gråta. Det beror på hormoner. Att du känner dig nedstämd kan komma samtidigt som mjölkstasen, men det orsakas inte av den.

Om barnet inte vill eller kan ammas det första dygnet eller dygnen

Även om du inte kan amma på en gång kan du hålla barnet nära bröstet och låta hen känna hjärtats slag. Dröjer det från det att barnet har fötts innan hen börjar suga på bröstet behöver du mjölka ur brösten, för hand eller med pump, för att barnet ska få näring och för att stimulera mjölkproduktionen. Personalen på bb eller barnkliniken kan ge råd.

Det brukar vara lagom att handmjölka med två till tre timmars mellanrum. Det stimulerar också brösten att producera mjölk. Handmjölkning brukar vara det effektivaste sättet att få ut råmjölken. Du kan även använda bröstpump, men i början brukar händerna fungera bättre. Det är viktigt att tvätta händerna innan du handmjölkar.

En del barn kan börja suga först efter några dagar. Då är det bra att ha tålamod och inte stressa. Försök amma genom att erbjuda barnet bröstet. Om barnet inte suger kan du i stället ge urpumpad mjölk och eventuellt modersmjölksersättning med sked, kopp eller med snipa, som är ett slags drickskål.

När du matar barnet är det bra att ha barnet nära, så att det liknar amningssituationen. Du kan till exempel ta av dig på överkroppen så att barnet får kontakt hud mot hud.

Även om den första tiden inte blir som du trodde är det bra att veta att du kan börja amma senare, och ta igen den tid du kanske tycker att du förlorade.

Stöd och hjälp på bb

Om barnet föds på sjukhus brukar vistelsen på bb vara kort, någon eller några dagar. Ofta har amningen inte hunnit komma igång ordentligt när du åker hem. Det är viktigt att känna att du kommer att klara av amningen på egen hand innan du lämnar bb. Personalen försäkrar sig om att amningen fungerar. Om du inte ammar barnet ska personalen se till att du vet hur du ger modersmjölksersättning.

Om du har frågor eller behöver stöd ska du inte tveka att be om hjälp eftersom det kan ta tid att få amningen att fungera. Det är inte ovanligt att det tar upp till en månad eller längre innan amningen känns trygg.

På bb finns personal alldeles i närheten, och det är därför enkelt att be om extra mycket stöd i början. Du kan till exempel ringa på personalen när du behöver, eller komma överens med personalen om att någon ska komma varje gång du ska amma.

Östergötland

Har du problem eller frågor kring amning av ditt nyfödda barn kan du ringa till BB-mottagningen där du bor. Där får du rådgivning via telefon och vid behov bokas en tid för kontroll på mottagningen.

Har du frågor om amning under den senare delen av amningsperioden vänder du dig i första hand till din barnavårdscentral, BVC.

Fäll ihop

Så ammar du

Så ammar du

När du ammar är det några saker som brukar vara viktiga:

  • Att du sitter eller ligger bekvämt.
  • Att barnet har ett bra läge vid bröstet.
  • Att barnet har ett stort tag runt bröstvårtan.
  • Att barnet suger kraftfullt.
  • Att barnet suger rytmiskt med korta pauser.
  • Att bröstvårtans utseende är oförändrad.

Nedan kan du läsa och se bilder med tips på hur du gör.

Se film när Anna ammar Elsa, två månader.

Innan du ammar

Om det är möjligt kan det vara bra att planera inför amningsstunden. Du kan till exempel gå på toaletten innan, stänga av telefoner och se till att eventuella syskon är sysselsatta. Se till att du har allt du behöver inom räckhåll.

Innan du börjar amma är det viktigt att ha rena händer. För att undvika bland annat infektioner bör du tvätta händerna innan du rör vid bröstvårtorna.

Viktigt med kontakten mellan den som ammar och barnet

När du ammar är det viktigt att vara uppmärksam på hur barnet har det och hur hen beter sig. Undvik därför att prata i telefon eller att göra sådant som tar för mycket av din uppmärksamhet. Undvik till exempel att läsa i din mobil, läsplatta eller dator när du ammar den första tiden. Låt det vara er stund. Att ha ögonkontakt med barnet ger ett ökat samspel med barnet och gör barnet tryggt. Att vara närvarande som förälder är ett sätt att lära känna barnet. Lite äldre barn kan bli störda av ljud, till exempel från teve eller andra personer som pratar.

Hur märker du att barnet vill äta?

Du kan ofta märka på barnet när hen vill äta. Barnet kan till exempel, efter att ha sovit, börja röra på sig och böka lite och sedan börja röra huvudet och munnen. Barnet kan också börja suga på något, ofta sina fingrar. Till slut börjar hen skrika. Det är svårt att lägga ett skrikande barn vid bröstet. Därför är det bra att alltid försöka att få barnet att bli lugn innan du börjar amma.

Hitta en bra amningsställning

Bild på en person som ligger på sidan och ammar ett barn.

Du kan sitta eller ligga bekvämt och barnet ska ha en bra position i förhållande till bröstet. En del som sitter och ammar vill stödja upp barnet med stadiga kuddar eller ett ihoprullat täcke för att få en bra ställning. Det finns även speciella amningskuddar att köpa i affärer som säljer barnsaker.

Bild på en person som sitter och ammar ett barn.

När du ligger ner och ammar är det oftast enklast att ligga på sidan. Du kan lägga kuddar under huvudet så att ställningen känns bekväm. Du lägger barnet på sidan, med barnets mage mot dig. Barnet ska ligga så att hens bröstkorg kommer nedanför ditt bröst.

Börja amma

När du sitter eller ligger bekvämt och barnet är lugnt kan du börja amma. Här är några råd som underlättar amningen:

  • Du kan stimulera barnets medfödda sökreflex genom att röra vid kinden med bröstvårtan. Då vänder sig barnet mot bröstet och börjar söka, buffa och böka.
  • Sedan lägger du barnets mage mot din egen. Det viktigaste är att barnets huvud inte är vridet utan är riktat rakt mot bröstet.
  • Bröstvårtan bör vara strax ovanför barnets överläpp och peka i riktning mot barnets näsa.
  • När barnet är redo och gapar stort kan du föra hen till bröstet.

Barn suger i mönster

När barnet har fått ett bra tag börjar hen suga. Barnet suger med korta, snabba tag för att locka fram utdrivningen av mjölken. Barn är olika och det varierar hur de suger. Men det är vanligt att barnet sedan börjar suga med långsamma, kraftfulla tag, och därefter vilar i några sekunder och börjar suga igen. Efter att barnet har fått i sig den mjölk hen behöver för stunden släpper hen ofta bröstet och pausar. Efter en stund fortsätter de flesta barn att suga.

Viktigt att barnet har rätt tag

Bild på barn som har rätt tag om den ammande kvinnans bröstvårta. Rätt tag. Hakan bör vara in i bröstet
och näsan fri. Barnet bör ha så
mycket som möjligt av vårtgården
i munnen och läpparna ska
vara utvikta.
För att undvika problem, till exempel sår på bröstvårtorna eller mjölkstockning, är det viktigt att barnet redan från början har rätt tag runt bröstvårtan.

Här nämns några saker du bör tänka på för att amningen ska bli effektiv och inte göra ont:

  • Bröstvårtan bör vara strax ovanför barnets överläpp.
  • När barnet börjar suga är det bra om det har en stor del av vårtgården i munnen, inte bara bröstvårtan. Barnets läppar bör vara utvikta. Hakan bör vara in i bröstet och näsan fri. Bröstvårtan ska hamna långt in i bakre gommen hos barnet.
  • Det bör inte höras några smackande ljud eller synas några smilgropar i kinderna. Sväljljud brukar höras. Det ska inte kännas som att barnet kniper eller biter ihop bröstvårtan.
  • De första sugtagen kan göra ont, men efter en stund bör det gå över. Om det gör ont i bröstvårtan under hela amningen har barnet inte rätt tag, ta då bort barnet och börja om. Det ska inte göra ont mer än de första sugtagen.
  • Barnets huvud bör inte vara vridet åt något håll eftersom barnet då kan slita och dra i bröstvårtan. Däremot kan huvudet vara något bakåtlutat så att hakan ligger mot ditt bröst och du ser hur musklerna kring tinningen arbetar.

Om barnet inte har rätt sugtag

Bild på barn som har fel sugtag kring ammande kvinnas bröstvårta Fel tag om bröstet. Barnet trutar
med munnen och smackar.

  • Om barnet suger ett par tre tag och sedan släpper, är det barnets sätt att visa att taget inte har blivit bra.
  • Barnet brukar också tydligt visa att hen vill börja om igen. Hen söker och gapar.
  • Det är vanligt att du får försöka några gånger innan taget blir bra. Ibland blir barnet otålig och skriker. Då får du ta en paus och lyfta upp och trösta hen innan du börjar om igen.
  • För att locka barnet kan du trycka ut lite mjölk på bröstvårtan.
  • Har du försökt många gånger utan att lyckas kan du lägga barnet vid bröstet precis som om du ska amma, och låta barnet suga på ett av dina fingrar en liten stund innan du provar med bröstet igen.

Ibland kan barnet suga några tag, ligga kvar, men sedan inte fortsätta att suga. Det brukar också vara ett tecken på att barnet inte har fått rätt tag. Börja då om och erbjud bröstet igen.

Om barnet har för lite av bröstet i munnen ser du ofta att hen suger in kinderna. Barnet ligger då ofta för långt ifrån bröstet.

Om barnets underläpp är invikt får hen inte riktigt tag. Barnet suger då på sin egen läpp. 

Det syns på bröstvårtan om barnet har ett snett tag

Efter amningen bör bröstvårtan vara rund och rak, den ska se ut som innan barnet började äta. Då har barnet haft rätt tag. Om bröstvårtan är platt eller sned kan det bero på att barnet har haft fel tag, eller hamnat snett i förhållande till bröstet. Om du ser att det bildats en kant på bröstvårtan har barnet haft ett felaktigt tag eller legat i fel läge. Du bör inte låta barnet suga med fel tag eftersom det kan göra att du får såriga bröstvårtor, att det gör ont och att mjölkproduktionen blir sämre.

Indragna bröstvårtor kan ibland göra det svårt för barnet att få ett bra tag om bröstvårtan. Personalen på bb eller BVC kan visa olika tekniker för att få barnet att ta rätt tag om bröstvårtan.

Några tips

  • Om barnet inte har ett bra tag om bröstvårtan, eller om du vill få barnet att släppa taget, kan du försiktigt stoppa in ett finger i barnets mungipa så att greppet lossnar. Om du drar loss barnet kan du irritera bröstvårtan.
  • Om barnet har svårt att få grepp på grund av att brösten är spända kan du handmjölka ur lite mjölk så att bröstet blir mjukare.
  • Starka dofter kan göra amningen svårare eftersom barnet föredrar din lukt. Undvik parfym och deodorant som doftar mycket.
  • Barn är olika. En del barn vill ha lugn och ro vid amning, och tycker inte om till exempel prat eller att teven är på.

Ibland kan det ta lite tid att komma igång

Barnet behöver ofta suga en stund innan mjölken rinner till. En del som ammar känner att det sticker eller pirrar samtidigt som mjölken börjar rinna till eller spruta ut.

Frisättningen av hormonet oxytocin, som gör att utdrivningen kommer igång, är känslig för stress. Om du är trött, ledsen eller orolig kan det därför ta längre tid innan mjölken rinner till. Då är det bra att tänka igenom vad som ger stress och försöka undvika det. En kort stunds avslappning innan amningen kan hjälpa. Du kan även ta en varm dusch och stryka lätt över bröstet för att få igång frisättningen av oxytocinet, så att mjölken lättare rinner till.

Amma på ett eller båda brösten?

Beroende på hur mycket mjölk som produceras kan det för en del barn räcka att ammas på ett bröst, medan andra barn behöver ammas på båda brösten vid samma matningstillfälle. En del barn ammas till exempel på ett bröst på morgonen men vill ha båda på kvällen.

För att mjölkproduktionen ska bli ungefär lika stor i båda brösten är det bra att låta barnet börja suga varannan gång på vänster respektive höger bröst.

Låt barnet suga på det första bröstet tills hen släpper taget eller somnar. Om ett av brösten känns obehagligt fullt är det bra att låta barnet suga så mycket att obehagen försvinner eller handmjölka lite för att lätta på trycket.

Storleken på brösten har inte någon betydelse för hur mycket mjölk du producerar.

Amma om du är bröstopererad

För det mesta går det bra att amma när du har opererat brösten. Det kan ta lite längre tid innan bröstmjölken rinner till och därför kan du behöva ha tålamod. När du kommer hem från bb är det bra att direkt ta kontakt med BVC för att veta vart du ska vända dig om du behöver stöd med amningen.

Vid bröstförstoring tas inga mjölkgångar bort. För de flesta går det utmärkt att amma.

Vid en bröstförminskning kan mjölkgångar och nerver vara avskurna. Då kan det ta längre tid att komma igång med amningen. Forskning har visat att efter en bröstförminskning hittar mjölkgångarna tillbaka till varandra, men det kan ta lite tid. Det finns operationstekniker som är bättre än andra, med tanke på en kommande amning.

Om du är opererad kan den svullnad som du får i samband med att den första mjölken rinner till, pågå längre än om du inte är opererad.

Du kan få stöd på BVC eller en amningsmottagning. Den första veckan efter barnets födsel kan du också kontakta bb.

Om barnet har svårt att få tag om bröstvårtorna

Om det är svårt att få ett bra tag om bröstvårtan kan du massera bröstvårtan med fingertopparna. Då reser den sig. Det kan vara bra att göra så om bröstvårtorna är platta eller inåtvända. Men många barn suger så kraftigt att de får tag oavsett hur bröstvårtan ser ut.

Om barnet inte får tag kan du försöka få ut bröstvårtan med hjälp av en bröstpump. Ibland hjälper det att använda en amningsnapp som placeras på bröstvårtan, barnet suger då på nappen.

Om det blir problem kan personalen på bb eller BVC visa olika tekniker för att få barnet att ta rätt tag om bröstvårtan. Om barnet inte suger kan du tömma brösten genom att handmjölka eller pumpa ur, och ge bröstmjölken med sked, kopp eller nappflaska.

Amma tvillingar

En person som sitter och ammar två barn samtidigt, ett barn vid varje bröst. Barnen är vända från varandra. När båda barnen ammas samtidigt
kan du lägga barnens huvuden
mot varandra, och kropp och
fötter under dina armar.
Innan du har lärt känna dina barn och fått bra rutiner kan det kännas svårt att hinna mata båda barnen och samtidigt själv få den vila du behöver. Det tar längre tid att amma två jämfört med om du har ett barn, men med bra hjälp brukar du komma fram till en lösning som fungerar. Du kan be om extra stöd på bb, och kontakta BVC eller en amningsmottagning när du har kommit hem.

I början kan det vara bra att amma ett barn i taget, dels för att lära känna varje barn för sig, dels för att det då är lättare att lära dig amningstekniken. Innan du lämnar bb bör du ha prövat att amma båda barnen samtidigt. Speciellt i början kan det vara väldigt stressande att det ena barnet skriker när du ägnar dig åt det andra. Då kan det vara en trygghet om du vet att du klarar av att amma båda barnen på samma gång. Så småningom kommer du själv fram till vilket som fungerar bäst.

Bild på en person som ammar två barn, med ett barn vid varje bröst. Barnen ligger med kropparna åt samma håll. Du kan också lägga
barnen åt samma håll.
De flesta som ammar tvillingar tycker att det är lättare att hitta en bra amningsställning med hjälp av kuddar. När båda barnen ammas samtidigt kan du lägga barnens huvuden mot varandra, och ha kropp och fötter under dina armar, ett barn under varje arm. Du kan också lägga barnen bredvid varandra åt samma håll.

En del ger sina tvillingar enbart bröstmjölk, en del ger enbart modersmjölksersättning, andra ger en kombination av båda. Förutsättningarna i starten kan se olika ut. Om ett eller båda barnen behöver ligga på barnklinik den allra första tiden kan det vara svårare att komma igång med amningen. Om barnen är små och behöver extra mjölk kan du behöva extra stöd från bb, BVC eller en amningsmottagning.



Bra om barnet får möjlighet att rapa och prutta

Det är mycket som händer i magen och tarmarna på ett nyfött barn och det är helt naturligt att barnet får gaser under de första två månaderna. Du kan hjälpa barnet genom att hålla det lite upprätt efter amningen. Att lägga barnet över axel hjälper ofta hen att rapa och släppa sig, vilket är bra eftersom en del av luften i magen då kommer ut.

Fäll ihop

Vanliga besvär i brösten vid amning

Vanliga besvär i brösten vid amning

Att amma är olika för olika personer. Någon kan till exempel ha mjölk som sprutar åt alla håll, medan andra har svårt att få fram tillräckligt med mjölk. Här ges råd om hur du kan göra när vanliga besvär uppstår.

Du kan alltid få stöd och hjälp på BVC eller på en amningsmottagning.

Det gör ont i brösten när barnet suger tag

Under de första veckorna får de flesta ont i bröstvårtorna i början av varje amningstillfälle. När barnet tar de första sugtagen kan du känna obehag i bröstvårtorna eftersom de är ovana. Det går över när utdrivningsreflexen, den reflex som gör att mjölken kommer ut, har kommit igång.

Ibland känns utdrivningsreflexen så kraftigt att det gör ont. Det kan kännas som att små nålar sticker i bröstet, men är ofarligt och det brukar gå över med tiden. En del tycker det lindrar att värma bröstet en stund före amning med en varm vetekudde, värmedyna eller liknande. Att dricka en kopp varmt te och att stryka sig lätt över bröstet ut mot bröstvårtorna före amning kan också göra att det känns bättre.

Har du ont hela tiden när du ammar och även mellan varje amningstillfälle, ska du försöka ta reda på varför. Det kan bero på såriga bröstvårtor eller en svamp- eller bakterieinfektion. Du bör då kontakta BVC eller en amningsmottagning för att få hjälp.

Spända bröst kallas för mjölkstas

De flesta som ammar får spända bröst, så kallad mjölkstas, i samband med att mjölken rinner till några dagar efter barnet har fötts. Det kan också komma senare och beror då oftast på att du har mer mjölk än vad barnet behöver. Det kan också bero på att det har gått ovanligt långt mellan amningstillfällena, eller att barnet är sjukt och inte kan suga som vanligt. Mjölkstas kan även orsakas av en behå som sitter för hårt eller att bröstet har kommit i kläm när du har legat på det.

Symtomen kommer ofta gradvis i ett eller båda brösten. Brösten blir spända, svullna, ömma och du kan ofta se en rodnad. En del får ont eller känner obehag och ibland kan man få frossa och feber. Mjölkstasen brukar gå över efter ett till två dygn.

Vad kan du göra vid mjölkstas?

Det bästa är att låta barnet suga så ofta hen vill. Det kan vara lättare för barnet att få ett bra tag om du mjölkar ur lite för hand, så att vårtgården blir mjukare. Om barnet sover längre än vanligt, till exempel på natten, kan du behöva väcka hen eller mjölka ur brösten om de känns obehagligt spända. Eftersom mjölkproduktionen stimuleras när du mjölkar eller pumpar ur, är det bra att enbart försöka få ur så mycket mjölk att obehaget försvinner, så att det blir som att lätta på trycket. Annars kan du producera mer mjölk än vad barnet behöver.

Ett sätt att få svullnaden längst ut mot bröstvårtan att lägga sig är att hålla fingertopparna i en cirkel runt bröstvårtan, med ett lätt tryck in mot bröstet, mot din ryggrad, i några minuter.

En del tycker att det känns skönt med något varmt eller kallt på bröstet.

Det är lättare att bli av med mjölkstasen om du är lugn och avslappnad. Därför är det bra om du kan vila. Du kan kontakta BVC eller en amningsmottagning om du är osäker på om det är mjölkstas, eller om du vill ha råd hur du kan göra. Om du har hög feber och känner dig sjuk behöver du söka vård. Den första veckan efter födseln kan du också kontakta bb.

Läckande bröst

Den första tiden läcker oftast brösten, och för en del fortsätter det att läcka under hela amningsperioden. När du ammar är det vanligt att det droppar mjölk ur det bröst som barnet inte suger på. Om du läcker mycket mjölk i samband med amning kan du använda en speciell mjölkuppsamlare som finns att köpa på apotek. Mjölken som samlas kan du spara för att använda senare.

Det kan även börja rinna mjölk om du hör barnet skrika eller om du tänker på ditt barn. Du kan få mjölken att sluta rinna genom att trycka med en eller två fingrar, eller armen, rakt på bröstvårtan någon minut.

Det är bra att försöka hålla brösten torra. Många tycker att det hjälper att lägga in amningskupor i behån eller att använda bröstvårtsskydd, som finns att köpa på apotek.

Ibland sprutar det mycket mjölk i början av amningen

Ibland kan mjölken komma väldigt fort. Ibland kommer så mycket att det sprutar åt olika håll, ofta från det bröst som du inte ammar på. Du kan få stopp på detta genom att trycka med en eller två fingrar, eller armen, rakt på bröstvårtan någon minut.

Hjälper inte det kan du använda en mjölkuppsamlare som du placerar över bröstvårtan.

Om det kommer så mycket mjölk att barnet sätter mjölken i halsen när utdrivningsreflexen kommer igång kan du ta bort barnet, pausa en stund och låta mjölken rinna ut av sig själv. Det kan också hjälpa att handmjölka lite strax före amning, för att lätta på trycket lite.

Det kan även hjälpa att ändra barnets läge i famnen för att på så sätt få in bröstvårtan djupare i den bakre delen av barnets mun. Om bröstvårtan ligger för ytligt i munnen på barnet kan mjölken komma snabbt.

Om det produceras väldigt mycket bröstmjölk

Om du har väldigt mycket mjölk kan du prova att handmjölka lite innan amning. På så sätt blir du av med lite mjölk, och mjölken kommer inte lika snabbt.

Om det produceras mer bröstmjölk än vad barnet behöver och du har för mycket mjölk kan du prova att amma ett bröst per måltid.

Bröstvårtor som vitnar

Den vanligaste orsaken till att bröstvårtorna vitnar är att barnet har ett för litet tag om bröstet. Bröstvårtan kläms åt, blodet når inte bröstvårtan, och den vitnar. Bröstvårtan brukar också bli tillplattad och hopklämd. När blodet stoppas gör det mycket ont med en sprängande, intensiv värk.

Bröstvårtorna kan också vitna och göra ont på grund av såriga bröstvårtor. Även stress kan påverka, då det kan ge sämre blodcirkulation.

Om du misstänker att barnet har ett felaktigt tag bör du försöka ändra ställning när du ammar.

Ibland, men det är ovanligt, kan det under amningen uppstå något som kallas Raynauds fenomen. Bröstvårtan ändrar då färg från vitt, till lila för att sedan bli röd. Det beror på att blodkärlen drar ihop sig och sedan vidgas. Ofta följs färgskiftningen av att bröstvårtan domnar och gör mycket ont i upp till tio minuter efter att barnet har släppt taget. Det kan då hjälpa att lägga värme där det gör ont, till exempel lägga en värmekudde på bröstvårtorna. Det kan också hjälpa om du undviker koffein och stress.

Om bröstvårtorna vitnar och det gör ont när du ammar bör du kontakta BVC eller en amningsmottagning för råd. Där kan du också få hjälp med att rätta till barnets tag om bröstet.

Om barnet är sjuk och har svårt att suga

När barn blir sjuka rubbas ofta de vanliga rutinerna. Då kan de vilja suga kortare stunder och oftare, för att få i sig rätt mängd mat.

Om barn till exempel blir förkylda och täppta i näsan kan det vara svårt att äta. Då kan du droppa koksaltlösning eller bröstmjölk i näsan på barnet strax innan hen ska äta. Receptfri koksaltlösning och näsdroppar finns att köpa på apotek.
Om barnet är täppt i näsan, har feber och svårt att suga bör du söka vård på en vårdcentral eller akutmottagning.

Amningsbehå

Så kallade amningsbehåar finns att köpa i de flesta affärer där du kan köpa underkläder. Det är bra om behån går att öppna fram och inte har någon bygel, eftersom den kan klämma åt mjölkgångarna. Eftersom brösten växer behöver du gå upp minst en storlek. Du kan också vänta med att skaffa en sådan tills barnet är fött så att du kan prova ut och få rätt storlek.

Svårare besvär

Ibland kan det uppstå svårare besvär vid amning. Det kan till exempel göra väldigt ont när du ammar. Här kan du läsa mer om olika svåra besvär.

Fäll ihop

Viktigt med stöd för att lära dig amma

Viktigt med stöd för att lära dig amma

Det kan ta tid att få igång amningen och få den att fungera. Då är det bra med stöd, både från närstående och från vårdpersonal. Om du föder barn på ett sjukhus ska personalen se till att du vet hur du ammar innan du åker hem. Om du inte ammar ska personalen se till att du vet hur du ger modersmjölksersättning.

På bb finns personal alldeles i närheten, och det är därför enkelt att be om stöd extra mycket i början. Du kan till exempel ringa på personalen när du behöver, eller komma överens med den om att någon ska komma varje gång du ska amma.

Första kontakten med barnavårdscentralen

På bb brukar personalen informera om att du bör kontakta BVC när du kommer hem. Är det ditt första biologiska barn sker det första mötet med BVC genom att en sjuksköterska gör ett hembesök. Har du fött barn tidigare kan du också få hembesök. Då får du information och har möjlighet att i lugn och ro ställa frågor. Oftast har sjuksköterskan med sig en bärbar våg och väger barnet. Om du vill kan sköterskan titta när du ammar och ge praktiska råd om du behöver ändra på något för att amningen ska fungera bättre.

Stöd både praktiskt och känslomässigt

Om ni är två eller flera som tar hand om barnet är andra än den som ammar viktiga. Som nybliven pappa, partner eller annan närstående kan du ge stöd praktiskt och känslomässigt. Det ökar förutsättningarna för att amningen ska få en bra start. Stödet är viktigt.

Den som inte ammar kan känna ett visst utanförskap den första tiden. Men det finns andra sätt att skapa närhet till barnet. Du kan till exempel ha barnet hud mot hud, byta blöja, bada eller ge massage. Bara genom att vara nära barnet och ge hen uppmärksamhet förmedlar du trygghet, närhet och kärlek.

Under den första tiden är många som har fött barn både känsliga och trötta. Om pappan, partnern eller någon annan närstående till exempel tar hand om merparten av de praktiska vardagssysslorna får kvinnan vila och i lugn och ro lära sig att amma.

Om det inte finns någon närstående som kan ge stöd, finns stöd att få hos vården. Prata med BVC, bb eller en barnmorskemottagning.

Ta emot besök eller inte?

När du nyss har fått barn kan du ha blandade känslor inför att ta emot besök. Du kan behöva tid för dig själv och ditt barn för att få amningen att fungera och för att lära känna ditt barn. Det kan också kännas jobbigt att amma inför andra. Ditt barn kan behöva lugn och ro för att amma. Därför är det bra att fundera på hur du vill ha det och säga nej till besök om du inte känner för det.

Om du behöver stöd och hjälp från vården när du är hemma

Ibland kan det kännas hopplöst om amningen inte fungerar, och det behövs tid och tålamod. Om du har problem med amningen kan du kontakta BVC eller en av de amningsmottagningar som finns på en del orter. Den första veckan efter att barnet har fötts kan du också kontakta bb. Det går också att få hjälp via Amningshjälpen, en ideell förening som ger stöd åt dem som vill amma sina barn.

Ju fortare du söker hjälp, desto större är möjligheten att få amningen att fungera.

Östergötland

Har du problem eller frågor kring amning av ditt nyfödda barn kan du ringa till BB-mottagningen där du bor. Där får du rådgivning via telefon och vid behov bokas en tid för kontroll på mottagningen.

Har du frågor om amning under den senare delen av amningsperioden vänder du dig i första hand till din barnavårdscentral, BVC.

Fäll ihop

Hur ofta och hur mycket behöver jag amma?

Hur ofta och hur mycket behöver jag amma?

Nyfödda barn måste ammas ofta

De första veckorna vill barnet äta allt mer för varje dag. Om du tycker att det känns bra är det bra om barnet i början får suga så ofta och så länge hen vill. Brösten ställer efter en tid oftast in sig på rätt mängd bröstmjölk.

Efter det första dygnet är det viktigt att se till att barnet ammas sex till tolv gånger per dygn. Ett nyfött barn behöver äta effektivt minst sex gånger per dygn för att få i sig tillräckligt. De flesta barn vaknar och visar att de är hungriga, men en del nyfödda barn kan vara så trötta att de behöver väckas för att ammas. Om barnet är vaket i långa perioder kan du passa på att amma ofta då. En del barn suger mycket när de äter och ammas mer sällan.

Långa, utdragna amningar kan göra att barnet blir väldigt trött och det är också tröttande för den som ammar. Båda mår bra av en stunds vila mellan varje amning.

Amning när barnet är två till tre månader

När barnet är två till tre månader har de flesta föräldrar kommit in i rutinerna och situationen känns lite mer förutsägbar. Men då kan barnet komma in i perioder när hen plötsligt vill äta oftare igen. Det brukar bero på så kallade tillväxtperioder, som innebär att barnet växer och att det inte finns lika mycket mjölk som hen vill ha. Då behöver barnet äta mer för att det ska bli så mycket mjölk som hen behöver. Ju mer barnet suger desto mer bröstmjölk produceras. Under en sådan period är det bra om du dricker mycket vätska och vilar mer.

Till en början verkar inte barnet påverkas och störas så mycket av omgivningen när hen ska äta. Från ungefär tre månaders ålder kan barnet bli mycket störd om det är för mycket aktiviteter och ljud runt omkring.

Hur vet jag att barnet får tillräckligt med mat?

Barn behöver olika mycket mat och samma barn äter olika mycket vid olika mål. Den första tiden kan det vara svårt att veta om barnet får i sig tillräckligt eftersom du ännu inte har lärt sig att tolka barnets signaler. Barnet får i sig små mängder varje gång och för att det ska bli tillräckligt mycket får barnet inte ammas för sällan.

Barnet växer hela tiden vilket gör att behovet av näring ökar. I takt med att barnet suger mer ökar mjölkproduktionen så att det täcker barnets behov.

Hur mycket barnet äter när det ammas är omöjligt att veta, men de flesta barn brukar äta sig mätta och visar när de inte vill ha mer. Om du känner sig tveksam kan du se efter hur barnet sväljer och klunkar när barnet ligger vid bröstet och suger. Du vet att barnet får i sig tillräckligt med mat om hen går upp i vikt och verkar nöjd efter amningen. Bästa sättet att veta är att följa barnets egen viktkurva på BVC.

Du kan också se på blöjans innehåll om barnet verkar få i sig tillräckligt. Ett bra tecken på att barnet äter tillräckligt brukar vara att hen kissar så att du får byta blöja åtminstone sex gånger per dag, och att blöjan då är genomblöt med klart gul eller svag gul urin. Ett tecken på att barnet får i sig tillräckligt med mat under sin första vecka är att barnets bajs ändrar färg från svart till brunt till grönt till gult.

Känner du dig osäker kan du be personalen på bb eller BVC om hjälp. De är vana att bedöma om barnet får i sig tillräckligt med mjölk. Du kan också göra extra viktkontroller på BVC för att se om barnet följer sin viktkurva.

Om barnet äter ofta och mycket snabbt

En del barn äter snabbare än andra barn. En del blir också nöjda vid en amning utan att vara mätta, de släpper taget, pausar och somnar kanske. Efter en kort stund vill de suga lite till och detta mönster upprepas sedan. När du upplever det som ett problem att barnet vill suga väldigt ofta kan du behöva titta på om hen suger eller sover under amningsstunden. Om barnet somnar vid bröstet kan du ta bort barnet, väcka hen och sedan erbjuda bröstet igen.

När barnet vill fortsätta äta för att få närhet och suga

Amningen kan hjälpa till att möta barnets stora behov av närhet. Amningen kan också stilla barnets sugbehov, som kan vara olika stort de första månaderna.

Det kan vara svårt att veta om barnet är mätt eller inte eftersom hen många gånger vill suga länge. Det är därför vanligt att erbjuda bröstet nästan hela tiden. Det kan vara bra att veta att barnet brukar få i sig tillräckligt med mat så att du har tid att exempelvis äta, duscha eller gå på toaletten. Om barnet verkar vilja ha fortsatt närhet kan pappan eller partnern, eller någon annan närstående, vara med barnet och försöka få barnet att komma till ro en stund. Det är bra att ha kontakt hud mot hud, särskilt den första tiden efter födseln. Du kan även lägga barnet i vagnen och rulla barnet en stund om det har svårt att komma till ro. Att hjälpa barnet att rapa kan också vara bra.

Du bestämmer själv om du vill erbjuda bröstet som närhet och tröst. Om du tycker att det är jobbigt kan du till exempel se till att ge närhet genom att ha barnet i famnen och låta hen suga på ett rent fingrar eller på en napp eller sin tumme.

Om du behöver öka mjölkproduktionen

Mjölken tar inte slut från en dag till en annan. Oftast är det barnet som behöver suga mer. Du kan öka mjölkproduktionen genom att försöka amma oftare. Du kan amma bägge brösten vid varje amningstillfälle, ibland även erbjuda båda brösten ytterligare två gånger. För att ha tid och ork är det bra att ta det lugnt och vila och inte planera in andra aktiviteter under några dagar. När du ammar mycket är det viktigt att dricka mycket vätska.

Det brukar oftast räcka att amma tätt under några dagar för att mjölkproduktionen ska öka, men ibland kan det ta upp till en vecka.

Det kan vara stressande och oroligt att uppleva att barnet inte blir mätt. Du kan få stöd på bb, BVC eller en amningsmottagning. Det kan också vara bra att gå och väga barnet på BVC lite oftare för att se att behandlingen har effekt. Ibland går det inte att öka mjölkmängden, och du kan behöva ge modersmjölkersättning efter amning.

Om du ammar och kompletterar med modersmjölksersättning

Om barnet får modersmjölksersättning som komplement till amningen är det bra att först amma och sedan ge ersättning så att barnet suger ordentligt på bröstet och stimulerar mjölkproduktionen. Om du både ammar och ger ersättning kan det vara bra att tänka på att en del barn kan föredra att bli matade med flaska, bland annat på grund av att de kan äta snabbare då modersmjölksersättningen rinner snabbare ur flaskan än vad bröstmjölken rinner ur bröstet. Amning och flaskmatning innebär också olika sugtekniker.

Om barnet tillfälligt får modersmjölksersättning kan det vara bra att ge ersättning i kopp eller snipa. När barnet är nyfött och inte äter så mycket kan du också ge ersättning med sked.

Om du gör uppehåll i amningen

Gör du ett uppehåll i amningen kan den komma av sig och det kan vara svårt att få igång den igen. Bröstmjölken sinar om inte barnet suger eller om du inte själv pumpar ur mjölk och stimulerar mjölkproduktionen. När du vill börja amma igen är det bra att amma fritt, det vill säga så fort barnet vill, för att på så sätt öka mjölkproduktionen. Det brukar innebära varannan timme under en till två veckor.

Fäll ihop

Amning på natten

Amning på natten

Det varierar hur mycket och hur länge barn ammas på natten. En del barn nattammas under hela amningstiden, medan andra ammas ibland. En anledning till att du kan behöva minska ner på nattamningen är för att få barnet att äta mer vanlig mat på dagarna. Det finns inte ett sätt som passar alla, och om man ammar länge gör man oftast inte likadant hela tiden.

Det är olika hur amning på natten upplevs. En del märker till exempel knappt att barnet suger, andra tycker att det är mycket ansträngande. Under en period kan det kännas bra, men under en annan period bli uttröttande. Forskning visar att kvinnor som ammar på natten sover mer kvalitetssömn när de sover och därmed inte är lika trötta, jämfört med om de i stället skulle ge barnet flaska på natten. Detta beror på hormoner.

För att du ska orka amma dygnet runt är det viktigt att du får avlastning så att du kan sova på dagen om du har varit vaken på natten.

Barnet i egen säng

Numera avråds du ifrån att sova tillsammans med barnet. Forskning visar att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar när barn under tre månader sover i samma säng som en förälder. Om du sover tillsammans med barnet ökar risken för att barnets sovläge ändras från rygg till mage och att barnets ansikte täcks av en arm eller av sängkläder. Barnet kan vara hos dig under amning men lägg barnet på rygg i en egen säng när hen ska sova.

Att ge barnet trygghet utan amning på natten

När barn som blivit några månader vaknar på natten betyder det inte alltid att barnet måste ammas. Det kan lika gärna betyda att barnet behöver känna närhet, värme och trygghet. Det kan en pappa, partner eller annan närstående ge lika bra som den som brukar amma. För att försöka få barnet att sova längre sammanhängande perioder kan det fungera att trösta och lugna barnet på andra sätt. Det kan till exempel vara att byta blöja, bära eller vagga barnet mellan amningstillfällena.

Om och när du bestämmer dig för att försöka få det lite äldre barnet att sluta ammas på natten går det oftast lättare om pappan, partnern eller någon annan som känner barnet väl tröstar på natten. För dig som brukar amma barnet kan det vara svårt att trösta utan att låta hen suga på bröstet.

Om det är mörkt i rummet, ingen leker med barnet och ingen pratar mer än nödvändigt kommer barnet lättare till ro igen. Genom ditt beteende visar du barnet att det är skillnad mellan natt och dag och att man sover eller vilar på natten. På det här sättet vänjer du barnet vid att inte vakna så ofta. Oftast kan du stegvis öka tiden mellan varje amningstillfälle. Det finns forskning som visar att det går att påverka barns sömnmönster på det sättet.

När du har bestämt dig för att försöka minska på antalet amningstillfällen på natten får du räkna med att de första nätterna blir ansträngande. Barnet kan behöva tröstas och lugnas många gånger, men inom en vecka brukar de flesta barn sova betydligt bättre. Du har störst möjlighet att lyckas om du är övertygad om att du verkligen vill ändra barnets mönster, om du är beredd på att barnet kommer att protestera och att du får sova dåligt några nätter.

Försök igen senare om det inte fungerar

Det är inte ett misslyckande om du inte får barnet att sova längre perioder. Du kan göra ett nytt försök när som helst. Om det inte lyckas beror det oftast på att du inte orkar trösta på andra sätt än att amma, eller att du har prövat vid ett tillfälle när barnet behöver extra mycket trygghet och därför har svårare att acceptera någon annan tröst än bröstet.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Livsmedelsverket

På Livsmedelsverkets webbplats finns aktuella rekommendationer om kost för ammande kvinnor. Fördjupad information finns i rapporten "Toxikologiska risker vid graviditet och amning".

Om alkohol och föräldraskap

Mer information om alkohol och föräldraskap finns i Folkhälsomyndighetens informationsmaterial "Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!"

Lästips

Amningsboken

Kristin Svensson, Malin Nordgren
Natur och Kultur, 2002

Att amma

Nanna Bylund
Albert Bonniers förlag, 2002

Lättare att amma

Elisabet Kylberg
Gothia, 2008

Amning i vardagen

Marit Olanders
Karneval förlag, 2013


Läs mer om Amning och Läkemedel: Janusinfo

Fäll ihop
Skriv ut (ca 23 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-05
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabeth Hjärtmyr, barnmorska, barnsjuksköterska, certifierad amningsrådgivare, Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Fotograf:

Juliana Wiklund


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2016-06-03
Redaktör:
Anna Momcilovic, 1177 Vårdguiden, Region Östergötland
Granskare:
Lotta Tydén, vårdenhetschef, förlossningsavdelningen, Universitetssjukhuset i Linköping