Operationssår

Om du har opererats behöver såret tillslutas. Sårkanterna läggs intill varandra och sys ihop med tråd eller häftas ihop med små metallklämmor. Eftersom du redan har fått bedövning eller blivit sövd innan själva operationen, behövs ingen ytterligare bedövning. Innan du lämnar sjukhuset eller vårdcentralen får du veta hur operationssåret ska skötas.

Förberedelser

Förberedelser

huden finns små fina linjer. Läkaren försöker alltid göra operationssnittet i samma riktning som linjerna, för då brukar ärret synas mindre.

När själva operationen är färdig tvättar operationssköterskan eller assistenten huden runt såret med fuktade kompresser. Eftersom du redan har fått bedövning eller blivit sövd innan själva operationen, behövs ingen ytterligare bedövning för att såret ska tillslutas. Ibland sprutar läkaren ändå in bedövningsmedel i sårkanterna för att minska smärtan de första timmarna efter operationen.

Operationssåret tillsluts i en steril miljö och om ingreppet sker på en operationssal är personalen sterilklädd. Oavsett var operationen genomförs har den som tillsluter såret eller assisterar alltid på sig sterila handskar och använder sterila instrument och material. 

Fäll ihop

Så går behandlingen till

Så går behandlingen till

Olika tillslutning beroende på såret

Om operationssåret är djupt, till exempel om du har opererats i buken, syr läkaren först vävnaderna under huden. Då används tråd som löses upp av sig själv efter en tid. I huden kan antingen sådan tråd användas eller också en annan sorts tråd som sedan måste tas bort. Tråd som försvinner av sig själv används framför allt om läkaren syr inuti själva huden och tråden inte syns på ovansidan. Tråden kan nämligen bara lösas upp om den är i direkt kontakt med kroppens vätskor och celler.

Ibland syr läkaren bara i hudens yttersta lager, ibland även djupare ner i underhudsfettet. Själva stygnet, som även kallas sutur, kan alltså göras lite olika beroende på hur djupt såret är och var det sitter.

När såret har sytts ihop täcks det med en speciell sårtejp och därefter med ett förband.

I stället för stygn används ibland ett slags häftklamrar av rostfritt stål eller titan. så kallade agraffer.  De används särskilt vid långa sår eftersom det går fortare att häfta ihop såret med en maskin än att sy för hand. Häftklamrarna måste alltid plockas bort när såret har läkt.

Dränering

I vissa fall lämnar läkaren kvar en liten öppning i operationssåret där blod och vätska kan rinna ut, i stället för att bli kvar i kroppen. Det kallas för dränering.

Läkaren lägger in ett dränage som består av en liten slang av plast eller silikon. Dränaget dras oftast ut genom huden en liten bit från själva såret där det fästs med ett stygn. Vätskorna kan sedan ledas ut genom slangen. Dränaget brukar få sitta kvar någon eller några dagar och dras sedan bort.

Vissa sår lämnas öppna

Vissa operationssår kan lämnas öppna för att minska risken för infektioner. Närmast såret läggs kompresser med salva eller fuktiga kompresser och utanpå dessa torra kompresser som kan suga upp den vätska som kommer från såret. Såret får sedan läka av sig själv. Läkningen tar längre tid än sår som sys och ärret blir inte lika fint.

Fäll ihop

Efter behandlingen

Efter behandlingen

Håll förbandet rent och torrt

Innan du lämnar sjukhuset eller vårdcentralen får du veta hur såret ska skötas, om och när du får duscha. Du får också veta om och när stygnen ska tas bort och var du i så fall ska ta bort dem. Du får även veta hur mycket du kan röra dig med tanke på operationssåret.

Det är viktigt att hålla förbandet rent och torrt. Om du vill duscha den del av kroppen där förbandet sitter måste du plasta in det. Speciella plastpåsar med klisterkant som du kan använda om du har ett operationssår på till exempel armen eller benet finns att köpa till exempel på apotek. Du kan även använda vanliga fryspåsar och frystejp.

Omläggning av såret

Ibland ska hela förbandet sitta kvar, ibland ska det läggas om. Om du behöver hjälp för att lägga om såret kan du gå till vårdcentralen eller få hembesök av en distriktssköterska. Ofta får du ta bort det yttre förbandet efter en tid och bara behålla sårtejpen tills stygnen ska tas bort. Om det ser rött och kladdigt ut när du tar bort det yttre förbandet kan det vara tecken på en infektion. Kontakta i så fall sjukhuset eller vårdcentralen där du opererades, eller en distriktssköterska.

Undvik påfrestningar på såret

Hur mycket du får röra dig beror både på själva operationen och på var operationssåret sitter. Rörelser eller aktiviteter som utsätter såret för större påfrestningar, det vill säga sådant som gör att huden spänns över såret, ska undvikas eftersom det annars finns risk att såret spricker upp. Du kan gärna ta promenader, men först bör du rådfråga din läkare med tanke på den operation som du har genomgått.

Stygnen tas bort när såret har läkt

Om du har fått stygn som ska tas bort kan det variera lite när det ska ske. Stygnen ska tas bort när såret har läkt, men var operationssåret sitter avgör också hur länge stygnen ska sitta kvar. I ansiktet brukar stygnen tas bort efter fyra, fem dagar. På kroppen i övrigt kan stygnen få sitta kvar en till två veckor. Om såret sitter på ett utsatt ställe, till exempel på knät, är det bättre att stygnen sitter kvar någon extra dag än att de tas bort för tidigt.

Det gör inte ont att ta bort stygnen, men en del tycker att det känns lite obehagligt. När stygnen är borttagna är det bra att täcka såret med sårtejp. Plastikkirurger brukar rekommendera att man fortsätter med det under flera veckor, eller längre, för att ärret ska bli så fint som möjligt. Du ska också skydda ärret mot solen det första halvåret.

De flesta ärr syns mindre med tiden

Till en början är operationsärr röda och syns ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer. Ärr på bröstkorgens övre del blir ofta lite upphöjda även när de läkt färdigt. En del personer har lättare att få ärr som syns oavsett var på kroppen det sitter.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Bakterier kan orsaka en infektion

Om du råkar ut för en infektion i operationssåret fördröjs och försämras läkningen. Infektionen beror på att bakterier har kommit in i såret. Såret blir rött, svullet och ömmar mer än tidigare. Huden runt såret kan också kännas varm. Såret kan vara sig och lukta illa. Du kan även få feber. Det kan också bli en inkapslad varbildning under såret, en så kallad böld. En sådan varansamling måste tömmas ut genom att såret öppnas igen.

Det är ganska vanligt vid större operationssår med en begränsad sårinfektion att ett eller ett par stygn eller agraffer tas bort. Ganska sällan behöver då hela såret öppnas upp. Ärr efter infekterade sår syns ofta lite mer än andra ärr.

Ett sår kan spricka innan det har hunnit läka ordentligt, det blir en så kallad sårruptur. Det kan bero på att stygnen har tagits bort för tidigt, att du har belastat såret för mycket eller att såret har blivit infekterat.

Om öppning av såret inte hjälper mot sårinfektionen kan den behandlas med antibiotika, men det är en åtgärd i sista hand.

Du kan även få en liten ömmande knuta där ett stygn har suttit, ett så kallat suturgranulom. Den ömmande knutan brukar märkas några veckor eller månader efter operationen och beror på att kroppen reagerar på en liten bit av tråden som har blivit kvar. När den tas bort försvinner besvären efter ett tag.

Om såret har blivit infekterat

Om du tror att ett sår har infekterats ska du i första hand ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 eller kontakta en vårdcentral. Ibland räcker det att göra rent såret ordentligt, men du kan också behöva antibiotika. Det kan också vara så att såret måste öppnas igen för att tömmas på var.

Minskad känsel

Ibland kan du få nedsatt känsel vid ärret. Det beror på att små ytliga nervtrådar skurits av vid operationen, något som är svårt att undvika. Känseln brukar komma tillbaka inom ett år när nervtrådarna läker ihop igen.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop
Publicerad:
2014-11-06
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulf Gunnarsson, professor i kirurgi, Umeå Universitet/Norrlands Universitetssjukhus

Illustratör:

Kari C. Toverud