Skolstöd

Hjälpmedel

Hjälpmedel

Hjälpmedel i skolan

Hjälpmedel i skolan kan vara

  • personliga hjälpmedel i vardagslivet
  • läromedel
  • grundutrustning.

Personliga hjälpmedel i vardagslivet
Personliga hjälpmedel i vardagslivet i skolan är det man som elev behöver för att kompensera sin funktionsnedsättning och kunna delta i undervisningen. Sjukvårdshuvudmannen, landstinget eller kommunen, ansvarar för de personliga hjälpmedlen. Hälso- och sjukvårdspersonal som till exempel arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast ansvarar för att bedöma behov och skriva ut lämpliga hjälpmedel.

Ansvaret för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda personliga hjälpmedel i skolan omfattar

  • grundskola, inklusive särskola
  • gymnasieskola
  • högskola/universitet
  • statlig och kommunal vuxenutbildning.

En skolform som inte omfattas av sjukvårdshuvudmannens ansvar för skolhjälpmedel är folkhögskolan. Folkhögskolan finansierar anpassning av sin tekniska utrustning via statliga bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. De personliga hjälpmedel som man som elev behöver är dock sjukvårdshuvudmannens ansvar.

Läromedel, grundutrustning och tillgänglighet
Läromedel, grundutrustning och tillgänglighet som till exempel lokalanpassning är skolhuvudmannens ansvar. Om man är elev och har en funktionsnedsättning har man ibland behov av anpassade eller särskilt utvecklade läromedel. I grundskola, inklusive särskola och specialskola, gymnasieskolan samt de fristående skolor som står under statens tillsyn är det skolans ansvar att skaffa och bekosta sådana läromedel.

Grundutrustning som behövs för att kunna bedriva verksamhet, till exempel bord och stolar, är skolhuvudmannens ansvar.

Gränsdragningen mellan utrustning och hjälpmedel är ibland svår. I några landsting har man genom avtal med kommunerna kommit överens om hur gränsdragningen ska se ut, medan man i andra landsting tar diskussionen när problem uppstår.

Vart vänder man sig?

För skolhjälpmedel vänder man sig till den person som man brukar ha kontakt med i hjälpmedelsfrågor. Det kan vara antingen inom landstingets syn-, hör- och hjälpmedelscentral eller motsvarande, alternativt inom habiliterings-/rehabiliteringsverksamheten.

Läromedel, utrustning och pedagogiska hjälpmedel svarar skolan för. Man kan kontakta lärare eller rektor för mer information.

Man kan också kontakta nedanstående institut:

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tel: 010-473 50 00.

Hjälpmedelsinstitutet, tel: 08–620 17 00.

Lagstiftning

Skollagen, SFS 2010:800.
Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr 11.
1998 års läroplan för förskolan, Lpfö 98.
Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763.

Hjälpmedel i barnomsorg och förskola

Det finns idag ingen tydlig bestämmelse för hur hjälpmedel inom barnomsorg/förskola ska hanteras. I flera landsting har man reglerat detta genom avtal mellan landstinget och kommunen.

Vart vänder man sig?

Man vänder sig till Habiliteringsverksamheten, hjälpmedelscentralen eller motsvarande i det egna landstinget eller barn- och utbildningsförvaltningen i hemkommunen.

Fäll ihop

Anpassade läromedel

Anpassade läromedel

Anpassade läromedel i grund- och gymnasieskola

Om man är elev och har en funktionsnedsättning kan man ha behov av anpassade eller särskilt utvecklade läromedel. Det kan till exempel vara lättläst text, punktskrift eller talböcker. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för att dessa läromedel framställs.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har rådgivare som är specialister på olika funktionsnedsättningar. Rådgivarna kan ge specialpedagogiskt stöd och råd om specialpedagogiska läromedel för att underlätta skolgången om man är elev och har en funktionsnedsättning.

Alternativa verktyg - IT

Alternativa verktyg i lärandet räknas som pedagogiska hjälpmedel. Det är skolans sak att erbjuda de verktyg man behöver i den skolmiljö man befinner sig.

Många kommuner har startat en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT för olika elevgrupper. Ofta kallas denna verksamhet för skoldatatek. Där kan personal få utbildning och support på alternativa verktyg i lärandet. De kan också låna utrustning för att man ska kunna prova den.

Vart vänder man sig?

Man kan kontakta lärare eller rektor på skolan.

Ytterligare information kan fås från:

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tel: 010-473 50 00.

Hjälpmedelsinstitutet, tel 08–620 17 00.

Anpassad kurslitteratur i högskolan

Om man är student med läshandikapp och har antagits till högskolestudier kan man få sin kurslitteratur i anpassad form. Man kan välja mellan talbok, punktskriftsbok, e-textbok eller förstoringar. Dessa medier produceras av Talboks- och Punktskriftsbiblioteket (TPB). Som student kan man välja mellan att ladda ner boken från katalogen på TPB:s webbplats eller också låna den på högskolebibliotek eller folkbibliotek.

Lån av anpassad kurslitteratur är kostnadsfritt.

Vart vänder man sig?

I god tid innan terminen börjar bör man höra av sig till den kontaktperson/samordnare för studenter med funktionshinder som finns på universitetet/högskolan. På webbplatsen Studera med funktionshinder kan man hämta mer information. Länk finns nedan.

Av samordnaren får man hjälp med att ansöka om låne-id från Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Man lånar via sitt högskolebibliotek som också hjälper till att beställa nyinläsning av böcker som inte finns inlästa. All anpassning av böcker tar tid, till exempel cirka åtta veckor för en talbok. Därför bör böckerna beställas i god tid.

Med sitt låne-id kan man själv låna via TPB:s webbplats. Länk finns nedan.

Mer information fås från Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Högskoleservice, tel 08–39 93 50.

Fäll ihop

Skolformer

Skolformer

Skolor för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

De flesta barn som har en funktionsnedsättning går i sin hemskola. Inom det obligatoriska skolväsendet finns särskola och specialskolor.

Särskolan är en särskild skolform för utvecklingsstörda barn och ungdomar som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapsmål. Om man är elev och döv eller hörselskadad finns specialskolor i Härnösand, Stockholm, Örebro, Vänersborg och Lund. För döva och hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda samt elever som är dövblinda finns en riksskola i Gnesta. Hjälpmedel på särskola och specialskola hanteras på samma sätt som hjälpmedel i grundskola.

Om man är svårt rörelsehindrad och inte kan genomföra studier vid hemortens gymnasieskola har man, enligt skollagen och gymnasieförordningen, efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande rätt till rh-anpassad gymnasieutbildning på ett gymnasieprogram. Riksgymnasier finns i Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristianstad.

Om man är ung och har en synskada eller grav språkstörning finns visstidsutbildning vid särskilda resurscenter, Ekeskolan i Örebro respektive Hällsboskolan i Sigtuna

Ansvaret för de hjälpmedel som man som elev behöver har det landstinget man tillhör.

Vart vänder man sig?

För att få veta mera om särskola eller alternativa skolformer kan man kontakta sin egen kommun.

För att få information om specialskolor kan man kontakta Specialpedagogiska skolmyndigheten, tel: 010-473 50 00.

För att få information om riksgymnasier vänder man sig till Skolverket, tel: 08-527 332 00.

Lagstiftning

Skollagen, SFS 2010:800
Specialskoleförordningen, SFS 1995:401
Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr 11

Fäll ihop

Skolskjuts

Skolskjuts

Skolskjuts

Om man är elev och har en funktionsnedsättning kan man behöva skolskjuts för att kunna ta sig till och från skolan. Beroende på vilken funktionsnedsättning man har varierar kraven på fordonen. Kommunen bedömer behovet av, ansvarar för och bekostar skolskjutsen.

Om man är elev i specialskola är det specialskolan som bedömer behovet av, ansvarar för och bekostar skolskjutsen.

Vart vänder man sig?

Man kan kontakta skolans rektor eller barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen. Om man är elev i specialskola är det rektor man vänder sig till.

Lagstiftning
Skollagen, SFS 2010:800
Förordning om skolskjuts, SFS 1970:340

Fäll ihop

Övrigt stöd

Övrigt stöd

Övrigt stöd i skolan

Om man är elev och har en funktionsnedsättning kan man behöva särskilt stöd i skolan. Man kan få praktiskt stöd genom att det finns en extraresurs eller elevassistent. En resursperson eller elevassistent kan hjälpa flera elever eller enbart en elev.

Om man har personlig assistent på fritiden kan det vara möjligt att ordna så att det blir samma person som är assistent i skolan. Om man är elev i specialskola kan detta vara svårare att ordna, eftersom specialskolan är statlig medan den personliga assistenten på fritiden oftast är anställd av kommunen.

Vart vänder man sig?

Man kan kontakta lärare eller rektor på skolan.

Övrigt stöd i högskolan

Om man är studerande med funktionshinder kan man erhålla kompensatoriskt och pedagogiskt stöd vid högskolan. Exempel på sådant stöd är extra handledning, lektörshjälp och anteckningshjälp. Lektörshjälp innebär att någon, vanligen en studiekamrat, läser in text på kassett i de fall litteraturen inte produceras av TBP. Lektörshjälp används för till exempel kompendier, stenciler och urval ur böcker.

Vart vänder man sig?

Det är bra att tidigt ta kontakt med kontaktperson/samordnare för studerande med funktionshinder vid den högskola man vill söka till för mer information. Alla samordnares namn och kontaktvägar finns på nedanstående webbplats:

Lagstiftning

Diskrimineringslagen, SFS 2008:567

Fäll ihop

Myndigheter och aktörer

Myndigheter och aktörer

Ansvariga inom skolområdet

Myndigheter för skolan generellt är Skolverket och Myndigheten för skolutveckling samt för högskolor och universitet Högskoleverket. För skolformer för elever med funktionsnedsättningar finns följande myndigheter och stödfunktioner:

  • Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
  • Tal- och punktskriftsbibilioteket

Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Denna myndighet har övertagit all verksamhet inom Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten.

SPSM:s insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ska få en utveckling och utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap.

SPSM:s uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän, främja tillgången på läromedel, driva specialskolor för vissa elevgrupper och fördela statsbidrag till studerande med funktionsnedsättningar och till utbildningsanordnare.

Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning.

SPSM ger också råd och stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn. I uppdraget ingår att:

  • anordna och medverka i kompetensutveckling
  • sprida information till skolhuvudmän och föräldrar
  • bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet
  • främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

Tal- och punktskriftsbibilioteket
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, är en statlig myndighet med ansvar för att synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur tillgodoses i form av talböcker, punktskrifts-böcker och e-textböcker. Punktskriftsböcker och e-textböcker lånar man från TBP som har ett stort digitalt arkiv från vilket talböcker kan laddas ner.

Vart vänder man sig?

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, tel: 010-473 50 00.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, tel 08–39 93 50.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2010-03-01
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Texten bygger på katalogen "Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning" från Hjälpmedelsinstitutet. Katalogen finns på Hjälpmedelsinstitutets webbplats som pdf-fil.