Blodprov: Kreatinin

Varför behöver man lämna provet?

Varför behöver man lämna provet?

När får man lämna ett prov för kreatinin?

Mätning av kreatinin är ett vanligt blodprov som ingår i olika läkarundersökningar. Provet tas för att kontrollera om njurarna fungerar som de ska, till exempel i samband med utredning av olika sjukdomar eller inför vissa behandlingar och undersökningar. Ofta mäts kreatinin samtidigt med andra prover som kan belysa njurarnas funktion, till exempel kalium- och natriumprov. Tillsammans brukar det kallas elektrolytstatus.

En vanlig orsak till att provet tas är att man fått en medicin som utsöndras ur kroppen av njurarna. För att medicinen inte ska ansamlas i kroppen är det viktigt att veta att njurarna har en bra funktion.

Vissa läkemedel kan ha som biverkning att njurarna ibland påverkas. Exempel är vissa läkemedel som används vid behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt. Vid sådan behandling kan det vara viktigt att mäta kreatinin upprepade gånger.

Vad är kreatinin och var finns det?

Kreatinin har ingen egen uppgift i kroppen. Det är en restprodukt som bildas när kroppen frigör energi ur det kreatinfosfat som finns lagrat i musklerna. När kreatinfostat bryts ner bildas bland annat kreatinin.

Kroppen gör sig av med kreatinin genom njurarna och ut i urinen. Om njurarnas förmåga att filtrera bort ämnen i blodet är försämrad stiger halten av kreatinin i blodet.

Mängden kreatinin som bildas är beroende av den muskelmassa man har men påverkas inte av hur fysiskt aktiv man är. Därför har kvinnor normalt något lägre kreatininvärden än män. Ett högt värde kan alltså bero på att man har en stor muskelmassa. Men det kan också bero på att njurarnas förmåga att filtrera bort ämnen ur blodet har minskat.

Kreatinin finns också i kött. Om man äter en måltid med extra mycket kött kan det tillfälligt öka värdet under några timmar efter måltiden.

Muskelmassan minskar vanligen när man blir äldre. Även njurarnas förmåga att filtrera blodet minskar med stigande ålder. Därför måste värdet på kreatinin ställas i relation till åldern. Kön och vikt spelar också roll för kreatininvärdet.

Hur tas provet?

Innan man lämnar provet brukar man få sitta ner en stund. Det är för att provet ska visa ett så rättvisande svar som möjligt.

Ett prov på kreatinin brukar tas i armen med hjälp av en nål som sticks in i ett ytligt blodkärl, en ven. Därför kallas denna typ av blodprov för ett venöst prov.

Provet kan tas när som helst under dygnet.

När får man svar?

Provet tas oftast på vårdcentral eller på sjukhus. Om det behövs kan det också tas hemma av en distriktssköterska. Provet skickas sedan till ett laboratorium där det undersöks. Svaret kommer oftast till läkaren samma dag eller dagen därpå.

Hur mäts halten av kreatinin?

På laboratoriet kan blodprovet hanteras på olika sätt. Kreatinin kan mätas i blodplasma eller serum. Om halten mäts i plasma kallas provet plasma-kreatinin, P-Kreatinin. Om det i stället mäts i serum kallas det serum-kreatinin, S-Kreatinin. Plasma är den vätska man får när blodkropparna tagits bort. Om proteinet fibrinogen tas bort ur plasma får man serum.

Hur tolkas provsvaret?

Ett provsvar måste alltid vägas samman med hur man mår och vad eventuella andra prover visat. Enbart ett enstaka prov ger i de flesta fall inte svar på om man har någon sjukdom eller om värdet ändrats på grund av att man använder någon medicin.

Kreatininhalten i blodet varierar mellan olika människor, även mellan friska personer. Den kan också variera hos samma person vid olika tillfällen. När läkaren ska tolka provsvaret, jämförs det oftast med det så kallade referensintervallet för analysen. Detta bygger på genomsnittsvärdena från en stor grupp friska personer. Referensintervallet kan variera något mellan olika laboratoriemetoder.

För att bedöma kreatininhalten tas hänsyn till kön, ålder och muskelmassa.

För kreatinin ligger referensvärdena ungefär mellan 40 och 90 mikromol per liter, µmol/L, för kvinnor. För män ligger värdena mellan 50 och 100 mikromol per liter, µmol/L.

Höga värden, vad kan det bero på?

Höga värden kan bero på att njurarna fungerar dåligt. Det kan i sin tur huvudsakligen bero på tre olika former av påverkan på njurarna:

  • Blodcirkulationen till njurarna kan vara nedsatt på grund av exempelvis förträngningar i blodkärlen som leder till njurarna.
  • Det kan handla om sjukdomar i själva njurvävnaden där filtreringen sker, till exempel orsakad av inflammation.
  • Det kan finnas ett hinder som gör det svårt för urinen att passera genom urinledarna ner till blåsan eller ut från blåsan. Ett exempel på detta är njursten eller om mannens prostata är förstorad.

Vissa läkemedel kan ibland påverka njurarna så att man tillfälligt får höga kreatininvärden. Höga värden kan också bero på att man har stor muskelmassa. Vid vätskebrist, uttorkning, kan också kreatininvärdet öka.

Om kreatininvärdet är för högt får man göra fortsatta undersökningar. Vilken behandling man får beror på vad som orsakar det höga värdet.

Låga värden, vad kan det bero på?

Låga värden saknar i de flesta fall betydelse. När man är gravid minskar kreatininvärdena eftersom njurarnas förmåga att filtrera blodet tillfälligt ökar. Värdena blir normala igen efter förlossningen.

Om det är en sjukdom som ligger bakom ett lågt värde finns det andra mer tydliga symtom som är vägledande för vilken sjukdom det handlar om och vilken behandling man behöver få.

Vanliga förkortningar

Vanliga förkortningar av provet är P-Krea respektive S-Krea.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-10-19
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Per Bjellerup, läkare, specialist i klinisk kemi, Centrallasarettet, Västerås.