Nedsatt hörsel

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Att man får sämre hörsel är ofta något som beror på det naturliga åldrandet. Man kan också få en tillfällig hörselnedsättning, till exempel av en vaxpropp i örat. Men även sjukdomar, skador, ärftliga förändringar och buller kan leda till nedsatt hörsel.

Det är särskilt samspelet med andra människor som kan bli svårare när man hör dåligt eftersom det är lätt att tappa information och missa nyanserna i det andra menar.

I Sverige har nästan en miljon personer någon form av hörselnedsättning. Besvären varierar från lätta problem till mer svåra besvär och dövhet.

Det vanligaste tecknet på att man hör dåligt är att man tycker att andra börjat tala otydligt och svagt. Det kan också märkas genom att anhöriga säger att man höjer ljudet på teven eller att man har svårt att uppfatta vad en person säger då många talar samtidigt.

Behandling

Det går alltid att få hjälp och stöd när man har nedsatt hörsel, och ibland kan man behöva tekniska hjälpmedel.

Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hörapparat och andra hörhjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

När ska man söka vård?

Om man märker att man hör sämre än vanligt kan man kontakta en vårdcentral.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man

  • plötsligt får dålig hörsel på ena örat
  • hör dåligt efter dykning eller efter ett slag mot örat eller huvudet
  • hör dåligt och samtidigt får ont i örat eller huvudet
  • plötsligt hör dåligt och samtidigt känner sig yr.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.


Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Trumhinna hörselben och snäcka

    Ljudvågorna går in via trumhinnan (grå), hörselbenen och når innerörats snäcka. Därifrån går impulser vidare upp till hjärnan.

    Mer information
    ytteröra,mellanöra,inneröra,hörselben,snäcka,örontrumpet,trumhinna,hörselnerv,ovala fönstret

    Ytterörat består av örats synliga delar på utsidan och hörselgången. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan, som är övergången till mellanörat. Mellanörat är ett luftfyllt litet hålrum där hörselbenen, hammaren, städet och stigbygeln, sitter.

    Örontrumpeten är en tunn gång som leder från svalget bakom näsan till mellanörat. Genom denna kanal passerar det normalt luft när vi sväljer eller gäspar.

    Innerörat består av snäckan och de tre båggångarna. Snäckan är den del av innerörat som stimuleras av ljud, medan resten av innerörat hör ihop med balanssinnet.

Örat består av tre delar

När man säger "örat" tänker man kanske i första hand på den del som syns, nämligen ytterörat. I själva verket består örat av tre delar

  • ytterörat
  • mellanörat
  • innerörat.

Ytterörat består av örats synliga delar på utsidan och hörselgången. Ytterörats viktigaste uppgift är att fånga upp ljud och leda in det i örat. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan, som är övergången till mellanörat. Mellanörat är ett luftfyllt litet hålrum där hörselbenen, hammaren, städet och stigbygeln, sitter.

Örontrumpeten är en tunn gång som leder från svalget bakom näsan till mellanörat. Genom denna kanal passerar det normalt luft när vi sväljer eller gäspar.

Innerörat består av snäckan och de tre båggångarna. Snäckan är den del av innerörat som stimuleras av ljud, medan resten av innerörat hör ihop med balanssinnet.

Så fungerar hörseln

Ljud består egentligen av vågor. När ljudvågorna når trumhinnan sätts den i rörelse. Vågrörelsen förmedlas vidare av de tre hörselbenen, som även förstärker rörelsen. Stigbygelns svängningar i det ovala fönstret fortplantas till snäckan.

Ljudvågorna som satt vätskan i rörelse i och omkring hinnsnäckan påverkar de sinnesceller som kallas hårceller. På sin yta har cellerna små tunna hår. När håren böjs på grund av vågrörelserna aktiveras sinnescellerna. Höga toner aktiverar hårcellerna vid snäckans bas, medan låga toner gör att hårcellerna i snäckans topp reagerar.

Informationen från sinnescellerna leds sedan som nervimpulser genom hörselnerven till hörselcentrum i tinningloben. Först när impulserna når hörselcentrum blir man medveten om ljudet.

Vanliga tecken på att man hör dåligt

I Sverige har nästan en miljon personer någon form av hörselnedsättning. Besvären varierar från lätta problem till mer allvarliga besvär och dövhet.

Vanliga tecken på att man har någon form av hörselskada är att

  • man märker att man hör sämre än andra människor
  • man tycker att andra börjat tala otydligt och svagt
  • anhöriga säger att man höjer ljudet på teven
  • man märker att man hör sämre sämre på det ena örat, till exempel då man talar i telefon
  • det känns som om man har lock för örat
  • det susar eller piper i örat, man har så kallad tinnitus
  • man har svårt att uppfatta då många talar samtidigt.

Vad orsakar dålig hörsel?

Att man hör sämre kan bero på många saker. Den vanligaste orsaken är att kroppen och hörselorganen åldras. Trumhinnan och hörselbenskedjan blir mindre elastiska ju äldre man blir och det blir problem med ledningen av ljudet genom mellanörat. Man får ett litet problem med att höra, men det betyder egentligen inte så mycket.

Antalet hårceller i snäckan kan också minska med åren. Även antalet nervceller i hörselnerven och hjärnan minskar. Själva "mottagaren" av ljudet fungerar inte så bra längre. Denna sorts hörselnedsättning märks mest när man lyssnar till ljud med hög frekvens, det vill säga i diskanten, och därför uppfattar man konsonantljud i talet sämre liksom syrsornas sång. Detta gör i sin tur att man har svårt att höra mer än vokaler och tonande konsonanter när man samtalar och språkförståelsen kan bli lidande. Det kan också vara svårt att skilja ut vem det är som talar.

Om man hör extra dåligt när man blir gammal kan det bero på arv. I vissa släkter är det vanligare med hörapparat. Det beror på att det finns en ärftlig tendens att tappa diskanthörseln tidigt.

Man kan också ha blivit utsatt för buller eller kraftiga ljud tidigare i livet och fått en bullerskada som gör att hörselnedsättningen påskyndas. Men även sjukdomar, skador eller ärftliga förändringar i örat orsakar hörselnedsättning.

Var i örat problem uppstår har betydelse för hur besvären behandlas och hur det går med hörseln i framtiden. Problem med hörsel brukar delas in i två grupper

  • ledningshinder
  • neurogen nedsättning.

Ledningshinder

Problem kan ha uppkommit i hörselgången, trumhinnan eller i hörselbenen, det vill säga hammaren, städet, eller stigbygeln. Örats förmåga att leda in ljud från omvärlden in till innerörat fungerar inte som det ska. Ofta går det att avhjälpa problemen eller förbättra hörseln med olika tekniska hjälpmedel eller med kirurgi. Denna typ av hörselnedsättning kallas för ledningshinder.

Neurogen nedsättning

Man kan ha fel på själva innerörat, hörselnerven eller hörselcentrat i hjärnan. Nervfunktionen som skickar signalerna vidare till hjärnan fungerar inte som den ska. Denna typ av nedsatt hörsel kallas för neurogen hörselnedsättning. En skada på inneröra, hörselnerv eller hörselcentra är oftast bestående, men man kan använda olika tekniska hjälpmedel för att försöka förbättra hörseln och underlätta tillvaron. Hörapparat kan vara till hjälp om man har fel på innerörat. Ett så kallat kokleaimplantat, ibland stavat cochleaimplantat, kan ibland vara aktuellt vid grava hörselnedsättningar och dövhet.

Orsaker till ledningshinder i örat

Ett ledningshinder orsakas vanligtvis av sjukdomar i ytterörat, trumhinnan, hörselbenen eller mellanörat. Hur stor hörselnedsättningen blir varierar, men den går ofta att behandla. Ibland kan även denna form av hörselnedsättning bli så stor att man bara hör tal på nära håll.

Det finns olika orsaker till att man har ett ledningshinder i örat, till exempel

  • vaxpropp
  • öroninflammation
  • öronkatarr
  • skador på trumhinna och hörselben
  • otoskleros,en sjukdom som görs stigbygeln orörlig missbildningar i ytter- och mellanörat.

Vaxpropp i örat

Öronvax är oftast mjukt och tillverkas av körtlar i yttre delen av hörselgången. Vaxets uppgift är att hålla hörselgången ren. Vaxet rinner långsamt ut och tar med sig skräp. Hos en del människor blir vaxet segare när det kommer vatten i öronen.

Man kan ha en ovana att peta in vaxet med fingret, handduken eller med en bomullspinne. Om det blir helt tätt av en vaxpropp, blir hörseln sämre. Ett tidigt tecken kan vara att det slår lock när man har duschat, eftersom vattnet fångats upp av vaxproppen.

Öroninflammation

Öroninflammation är en infektion i mellanörat. Infektionen orsakas av bakterier eller av virus och det är framförallt barn som får den. Om man har en öroninflammation kan varig vätska samlas i mellanörat och man får då tillfälligt nedsatt hörsel. I de flesta fall läker infektionen ut på ett par dagar. Ibland kan det finnas kvar vätska bakom trumhinnan ganska länge efter en öroninflammation, då tar det ett tag innan hörseln kommer tillbaka. Det är ovanligt men efter många öroninflammationer kan trumhinnan bli permanent skadad och hörseln nedsatt.

Ibland, men det är mycket ovanligt, kan en öroninflammation sprida sig till innerörat. Då kan man få hög feber och yrsel.

Öronkatarr

Har man öronkatarr, så kallad sekretorisk otit, samlas vätska bakom trumhinnan och det kan ge sämre hörsel. Detta händer oftast i samband med förkylning eller efter öroninflammation och är särskilt vanligt hos barn.

Utrymmet innanför trumhinnan, det vill säga mellanörat, ska normalt vara fyllt med luft. Varje gång man sväljer eller gäspar förs ny luft in i mellanörat från svalget via örontrumpeten. Om slemhinnan i örontrumpeten svullnar, kommer det ibland för lite luft till örat. Det blir undertryck, vätska bildas och fyller helt eller delvis mellanörat. Följden blir att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna dämpas, och hörseln blir sämre. Det kan kännas som om man har lock för örat. Oftast försvinner vätskan ganska snart av sig själv, men om den blir kvar länge, blir den seg. När besvären behandlats hör man bra igen.

En liknande effekt på örat kan man känna i ett flygplan när det går ner för landning. Trumhinnan kan bli indragen och om man inte lyckas tryckutjämna kan vätska fylla ut mellanörat.

Skador

Slag på örat eller huvudet kan orsaka hål på trumhinnan och sämre hörsel tills hålet har läkt. Våld mot örat eller huvudet kan också ge skador på kedjan av hörselben. Detta kan till exempel inträffa av en örfil eller när en fallande vattenskidåkares öra slår mot vattenytan. Det vanligaste är att städet hoppar loss från stigbygeln, en så kallad luxation. Detta behöver så småningom opereras för att hörseln ska bli bra igen. Samtidigt kan man också få skador på innerörat eller på ovala fönstret mellan mellanörat och innerörat. Därför är det viktigt att bli undersökt om man hör sämre efter våld mot huvudet.

Otoskleros innebär att stigbygeln blir orörlig

Otoskleros innebär att stigbygeln och förbindelsen mellan mellanöra och inneröra blir allt mindre elastisk. Det är stigbygelns bottenplatta som sitter i ovala fönstret som så småningom fastnar och inte rör sig. Ljudet kan då inte ledas in till innerörat. Man kan också få otoskleros i innerörat.

Otoskleros är ovanligt, men är en av de vanligaste orsakerna till ärftlig hörselnedsättning. Otoskleros är väldigt ovanlig hos barn, men den kan visa sig i tidig vuxenålder. Det är framförallt kvinnor som får sjukdomen.

Missbildningar i ytter- och mellanörat

Man kan vara född med en missbildning och sakna ytteröra, hörselgång eller mellanöra. Man kan också ha missbildningar i mellanörat. Då är hörseln mycket dålig redan från födseln.

Orsaker till att nervsystemet i örat blir skadat

Sjukdomar, häftiga slag mot huvudet eller något i den yttre miljön, exempelvis buller, kan skada nervcellerna i snäckan, hörselnerven eller hjärnan. Det är ofta allvarligt när delar av det nervsystem som sköter vidarebefordran av "hörselimpulser" till hjärnan skadas. En skadad nerv kan oftast inte bli frisk igen. Här nedan återges några vanliga orsaker till nedsatt hörsel på grund av nervskador.

Bullerskador

Om man utsätts för buller kan de små nervcellerna i snäckan skadas för alltid. Hur allvarliga problem man får med hörseln beror på hur omfattande skadorna har blivit.

Hur man reagerar mot buller är mycket individuellt. Buller är ljud man inte tycker om. Var de oönskade nivåerna ligger, varierar från person till person. Man kan även få hörselskador av kraftigt ljud som man tycker om.

Både en plötslig smäll eller långvarigt buller kan skada hörseln tillfälligt. Det brukar börja med en tillfällig hörselnedsättning som förbättras efter timmar, dagar eller veckor. Vid upprepade smällar eller upprepat starkt ljud, till exempel från rockkonserter eller ljud i hörlurar, hinner inte örat återhämta sig utan den nedsatta hörseln kan bli bestående.

Om man utsätts för långvarigt buller genom till exempel sitt arbete kan hörselskadorna också bli bestående. Hur allvarliga besvär man får beror på ljudnivån, hur många timmar per dag och vecka man är utsatt för bullret, och hur många år som det pågår.

Ljud som kommer plötsligt och är övergående, så kallat impulsljud, kan vara farligt för hörseln. Nervcellerna i snäckan kan skadas direkt och hörselnedsättningen kan bli bestående. Ibland är ena örat mest utsatt. Impulsljud kan komma från skjutvapen, knallpulver, instrument, verktyg, maskiner eller fyrverkerier.

Om man har fått hörselnedsättning på grund av buller anses man lättare kunna få ytterligare hörselnedsättning, antingen på grund av medfödd känslighet eller på grund av skadorna, och därför ska man vara extra noga med att skydda sig mot högt ljud.

Rubbningar i blodcirkulationen

Om innerörat för längre eller kortare tid får försämrad blodcirkulation skadas hårcellerna i snäckan. Hörseln kan bli dålig en kort tid eller för alltid.

Menières sjukdom

Om man har Menières sjukdom får man yrselattacker som varar några timmar åt gången. Sjukdomen beror på för mycket vätska och salter i innerörat. Samtidigt med yrselattackerna har man sus i örat, och tryckkänsla. Hörseln kan variera. Symtomen från örat sitter vanligen i längre tid än yrselanfallen. När åren går brukar yrselanfallen lugna sig, men hörseln blir ofta sämre. Vanligtvis får man sjukdomen på ett öra. Sjukdomen kan behandlas på många olika sätt, men så småningom kan man behöva hörapparat.

Medfödda skador i örats nervsystem

Medfödda nervskador som orsakar hörselnedsättning kan bero på arv, påverkan under fosterlivet eller skador i samband med födseln. Den vanligaste orsaken är genetisk, det vill säga att man har ett arvsanlag för hörselnedsättning. Detta arvsanlag kan finnas hos en eller båda föräldrarna även om dessa har helt normal hörsel.

Infektioner hos den blivande mamman kan ge barnet hörselskador. Den infektion som oftast förknippas med medfödda hörselskador är cytomegalovirus, CMV. Innan allmän vaccination mot röda hund infördes var detta den vanligaste orsaken till medfödda hörselskador hos barn.

Syrebrist och andra komplikationer i samband med förlossningen och nyföddhetsperioden kan också skada hörseln, särskilt hos mycket för tidigt födda barn.

Även läkemedel kan orsaka nedsatt hörsel

Ämnen som kommer in i mellanörat kan ge upphov till skador på hörseln. Det är därför viktigt att inte använda örondroppar eller andra kemiska ämnen i hörselgången utan att kontakta sjukvården först. Till exempel är klorhexidin, som ofta används för desinfektion, skadligt för innerörat.

Det finns också en del läkemedel med biverkningar som kan orsaka nedsatt hörsel, till exempel vissa antibiotika som ges med dropp och en del cytostatika. Det är viktigt att diskutera sina mediciner med sin läkare för att kunna känna trygghet i hur läkaren vägt samman fördelar och nackdelar med de olika läkemedlen.

Fäll ihop

Hur kan man minska risken för nedsatt hörsel?

Hur kan man minska risken för nedsatt hörsel?

Skydda öronen mot starka ljud

Det går att minska risken för att få nedsatt hörsel genom att inte utsätta öronen för alltför starka ljud. Man bör använda hörselkåpor om man använder högljudda maskiner som borrmaskiner och gräsklippare. Man bör också skydda öronen med öronproppar, så kallade musikproppar, när man går på konserter eller andra tillställningar där ljudet är högt. Om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt bör man skydda öronen.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man söka vård?

Om man får besvär med att höra vad människor säger så kan man kontakta en vårdcentral. Man kan också vända sig till en så kallad audionommottagning för hörselrehabilitering. En audionom är specialist på utredning av hörsel och hur man kan få hjälp att höra bättre. Anpassning av hörhjälpmedel kan vara en del av hörselrehabiliteringen.

Det finns situationer då man ska vara särskilt uppmärksam och söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Det gäller om man

  • plötsligt får dålig hörsel på ett öra
  • hör dåligt efter dykning eller efter ett slag mot örat eller huvudet
  • börjar höra dåligt och samtidigt känner smärta i öra eller huvud
  • plötsligt hör dåligt och samtidigt känner sig yr.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Östergötland

Hitta hörselvård i Östergötland

Du som bor i Östergötland och behöver hörapparat eller andra hörhjälpmedel, kan själv välja vilken hörselmottagning du vill gå till för utredning, utprovning och service. Du kan vända dig direkt till mottagningen, utan remiss.

Här hittar du valbara hörselmottagningar i Östergötland.

Barn och unga under 20 år kan vända sig till sin vårdcentral, BVC eller skolhälsan. Om man redan har en pågående kontakt med en vårdmottagning, exempelvis barn- och ungdomshabilitering, kan man ta upp frågan om hörhjälpmedel där.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Man kan alltid få hjälp

Om man hör sämre finns det alltid hjälp att få i någon form. Vårdcentraler eller läkarmottagningar med allmänläkare, öronläkare, audiologer eller audionomer samarbetar för att ge rätt behandling. En audiolog är en läkare som arbetar speciellt med hörselnedsättningar. En audionom utför hörselmätningar och hörselrehabilitering, som till exempel kan bestå av utredande samtal, information, stöd och anpassning av hörhjälpmedel vid behov.

Först berättar man för läkaren eller audionomen om besvären

Vid besöket börjar man med att berätta om problemen med örat och hörseln. Man brukar också få svara på frågor om man har besvär med snuva, nästäppa eller snarkningar. Även tal, språkförståelse och sömn diskuteras och det är bra att berätta om andra i familjen har märkt av att man hör sämre.

För att ta reda på vilken typ av hörselnedsättning man har får man genomgå flera olika hörselundersökningar. En undersökning av hörselgång och trumhinna görs alltid för att utesluta att hörselnedsättningen beror på till exempel en vaxpropp.

Exempel på vanliga hörselundersökningar är

  • öronundersökning med lampa och stämgaffel
  • undersökning av trumhinnan
  • tonaudiometri, när man lyssnar på toner
  • talaudiometri, när man lyssnar på tal.

De frågor som audionomen eller läkaren ställer vid läkarbesöket tillsammans med undersökningarna och mätningarna leder fram till en diagnos. Vilken sorts hörselnedsättning man har och hur allvarlig den är, har sedan betydelse för vilken behandling man får och den framtida förmågan att höra.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandling beror på typen av besvär

Vilken behandling man får beror på orsaken till hörselnedsättningen. Om man har någon sjukdom eller skada i ytter- eller mellanörat, så att ljudet inte kan ledas in i örat som det ska, behandlas grundorsaken till problemen. Hörseln kommer tillbaka när vaxproppen har tagits bort, infektionen gått över eller man har blivit opererad. Men om besvären fortsätter, eller om skadorna är så speciella att de inte går att behandla, får man ta hjälp av tekniska hjälpmedel så att det blir lättare att klara sig i vardagen.

Om man är yngre än 18 år har man möjlighet att få råd, stöd och behandling på barn- och ungdomsrehabiliteringen och den lokala hörcentralen. På habiliteringen jobbar personal från olika yrkesgrupper, till exempel arbetsterapeut, läkare, kurator, sjuksköterska och specialpedagog.

Vid nervskador behövs bra tekniska hjälpmedel

Om hörselnedsättningen beror på skador i nervsystemet, till exempel på grund av buller eller någon sjukdom, går det inte att direkt avhjälpa den försämrade hörseln med medicinering eller operation. Då behöver man gå igenom hörselrehabilitering och det kan även bli aktuellt med anpassning av hörapparat och andra tekniska hjälpmedel, som med träning kan förbättra möjligheterna att kommunicera med andra.

Behandling av ledningshinder i ytter- och mellanöra

Här följer de vanligaste behandlingarna av sjukdomar och skador i ytter- och mellanörat där hörselgången, trumhinnan och hörselbenen finns. Beroende på besvär kan behandlingen antingen förbättra hörseln eller återställa den helt.

Operationer kan förbättra hörseln

Ibland kan skador i ytter- och mellanörat orsaka nedsatt hörsel. Men genom olika operationer kan hörseln förbättras. Det går till exempel att laga ett hål i trumhinnan eller ersätta ett skadat hörselben. Om hörselbenen lossnat från varandra eller från sina fästen går det också att operera.

Ibland kan hörapparater anpassas, men när det inte är möjligt kan eventuellt en så kallad benförankrad hörapparat opereras in.

Otoskleros

Om man har otoskleros blir man oftast hjälpt av en hörapparat. Många med otoskleros föredrar ändå en opereration eftersom den i de flesta fall kan återställa hörseln nästan helt. Om man väljer att operera sig kan man klara sig utan hörapparat i många år. Vid en operation lösgörs stigbygeln och ersätts oftast med en protes av metall.

Medfödd hörselnedsättning i ytter- och mellanöra

Medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra kan oftast opereras så att ljudet kan ledas till innerörat. Går det inte att operera kan eventuellt en benförankrad hörapparat opereras in.

Behandling om man har en nervskada

När man får en skada på själva innerörat, hörselnerven eller hjärnan får man oftast en bestående hörselnedsättning. Nervskadorna kan man få av rubbningar i blodcirkulationen, bullerskador eller exempelvis Menières sjukdom. Man kan även ha medfödda fel i örats nervsystem. Dessutom mister man naturligt, genom att kroppen åldras, nervceller i snäckan, hörselnerven och hjärnan, vilket bidrar till att man som äldre kan höra dåligt. Det går inte att med mediciner eller operationer få en nerv att fungera igen, men man kan använda olika tekniska hjälpmedel för att förstärka ljudet och underlätta tillvaron.

Hörapparat

Om man har bestående problem med nedsatt hörsel, oavsett vad som orsakat besvären, blir man ofta hjälpt av en hörselrehabilitering där hörapparater kan anpassas. Det finns olika typer av hörapparater både vad gäller teknik och utseende.

På Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hörapparater och andra hörhjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Andra tekniska hjälpmedel

Förutom hörapparat finns det många andra tekniska hjälpmedel som kan vara till hjälp. En telefonlur kan förses med högre ljudvolym, själva ringtonen från telefonen kan förstärkas, likaså ringklockan på dörren. Det går även att koppla ljussignaler från telefon och dörr. En vibrator under huvudkudden som kopplas till väckarklockan kan också vara till hjälp. Från radions och tevens extrahögtalaruttag kan man koppla ljudet till hörlurar eller pluggar i öronen. Man har då en egen volymkontroll och de som sitter med och tittar kan ha teveljudet på vanlig nivå.

Om man inte hör tillräckligt för att tala i vanlig telefon kan man använda texttelefon, bildtelefon eller så kallad totalkonversation, som är både texttelefon och bildtelefon.

Kokleaimplantat kan opereras in

Om man har hörselnedsättning på grund av att de små nervcellerna i snäckan inte fungerar kan man kan få återskapad hörsel med hjälp av inopererade kokleaimplantat.

Ofta finns hörselnerven kvar ända från snäckan. Vid en operation öppnas mellanörat bakifrån och en tråd med ett flertal elektroder placeras in i innerörat genom ett hål som gjorts till snäckan. Från en minimal mikrofon som placerats bakom örat fångas ljudet och leds via en förstärkare vidare till elektroderna som sitter på tråden i snäckan. Olika ljudfrekvenser ger elektriska impulser till olika delar av snäckan. Den som opererats kan sedan höra många av ljudens frekvenser på rätt ställe i snäckan. Metoden används oftast enbart för dem som är döva på båda öronen.

Om man plötsligt har blivit döv kan man börja förstå tal ganska snart, men eftersom att talet inte låter riktigt likadant kan det ta ett tag för hjärnan att vänja sig. Man får hjälp av specialutbildad personal med att öva upp talet igen.

Teckenspråket nödvändigt om man är döv

Teckenspråket är nödvändigt om man har starkt nedsatt hörsel eller är döv. Det finns speciella skolor för döva där man får undervisning i teckenspråket. För föräldrar och andra anhöriga till döva finns möjlighet att lära sig teckenspråk via hörselkliniker, kommuner, folkhögskolor och intresseorganisationer. Om man har en uttalad hörselnedsättning kan man också ha nytta av teckenspråk i flera situationer.

Tecken som stöd, TSS, är ett stöd när man kan uppfatta lite tal. Det är lättare att lära sig och kan användas av vänner och anhöriga.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av nedsatt hörsel?

Hur påverkas livet av nedsatt hörsel?

Samspelet med andra kan kännas svårt

Om man hör dåligt är det särskilt samspelet med andra människor som kan kännas svårt. Man kan tappa information och missa nyanserna i det andra människor säger. Speciellt svårt blir det när flera talar samtidigt. Många undviker sådana situationer och kan då känna sig utanför. Man kan även få en känsla av att andra tycker att man är omständlig eller ouppmärksam.

Sök hjälp i tid

För många människor kan det kännas väldigt jobbigt att höra dåligt. Hur man klarar av problemen beror på hur dålig hörseln är, vilket stöd man får från sin omgivning och hur man är som person. Eftersom det kan bli svårt i samspelet med andra människor, kan man bli inåtvänd eller misstänksam. En del kan också bli deprimerade.

Det gäller att söka hjälp i tid, tala om sina problem med en läkare, audionom, kurator eller psykolog. Det finns också organisationer som arbetar för personer med nedsatt hörsel, där man kan få mer råd och stöd.

Berätta för andra

Det är också bra att fundera på vilka situationer man tycker känns jobbigast och vad man själv kan göra för att underlätta. Bara genom att berätta för personer i ens omgivning att man hör dåligt kan underlätta mycket och förhindra missförstånd. Det kan också kännas bra att beskriva hur man påverkas av sin hörselnedsättning och vad andra kan göra för att man lättare ska uppfatta vad de säger.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med nedsatt hörsel

Att vara närstående till någon med nedsatt hörsel

Vad kan andra göra för att underlätta?

Om man har bra hörsel kan det vara svårt att sätta sig in i hur en person med hörselnedsättning har det, men det finns en hel del man kan göra själv för att hjälpa. Man kan underlätta för den som har nedsatt hörsel genom att:

  • Vända sig mot den man talar med.
  • Om möjligt gå några steg närmare den man pratar med.
  • Se till att den man talar till uppmärksammar att man börjar prata.
  • Tala långsamt och tydligt med tydliga läpprörelser, skrik inte.
  • Se till att en person åt gången pratar om man är flera.
  • Tänka på att personer med hörselnedsättning har speciellt svårt att höra om det är sorl eller buller i omgivningen.
  • Försöka träffas i en lugn miljö.
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-10-21
Skribent:

Ann Hermansson, läkare, specialist i öron-, näs- och halssjukdomar , Universitetssjukhuset i Lund.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inger Uhlén, läkare, specialist i öron-näs och halssjukdomar samt Hörselrubbningar, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2014-08-05
Redaktör:
Jennie Widborg, 1177 Vårdguiden, Landstinget i Östergötland