Influensa

Skriv ut
Östergötland

Vaccination mot influensa i Östergötland

Du som är gravid, 65 år eller äldre eller har vissa kroniska sjukdomstillstånd kan minska risken att drabbas av svår influensa och följdsjukdomar genom att vaccinera dig. Även du som vårdar eller har en person i ditt hushåll som har kraftigt nedsatt infektionsförsvar bör vaccinera dig. Varje år kommer nya influensavirus och därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje influensasäsong.

Vaccinationen är gratis för dig som tillhör någon av dessa grupper. Du som är under 65 år och inte tillhör någon riskgrupp, betalar 300 kronor för vaccination. Vänd dig till din vårdcentral för att bli vaccinerad.

Här hittar du var du kan vaccinera dig mot influensa i Östergötland.

Särskild information för dig som är gravid

Innan vaccinationen får du fylla i ett enkelt frågeformulär. Du kan förbereda dig genom att skriva ut formuläret och fylla i det hemma.
Frågeformulär inför influensavaccination

Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Influensa är en virussjukdom som är vanligast i Sverige under vinterhalvåret. Vanlig influensa kallas även säsongsinfluensa.

Eftersom viruset är mycket smittsamt och förändras från år till år är det svårt att undvika spridning. Du kan börja smitta andra redan ett dygn innan symtomen bryter ut hos dig, och kan alltså vara smittbärare utan att veta om det. Du smittas via andningen samt genom droppkontakt. Smittrisken är större inomhus än utomhus.

Influensa går oftast över av sig själv efter fem till sju dagar, men ibland kan den leda till följdsjukdomar som bihåleinflammation eller lunginflammation. Om du tillhör en riskgrupp, till exempel är äldre än 65 år eller har hjärt- eller lungproblem, ökar risken för följdsjukdomar och du brukar därför rekommenderas att vaccinera dig.

Symtom

Om du får influensa är det vanligt att du plötsligt får hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont, ont i ögonen, hosta och röda ömmande ögon. Du kan vara trött i ett par veckor efter virusinfektionen.

Behandling

Eftersom influensa orsakas av virus hjälper inte antibiotika. För att lindra besvären kan du vila, dricka mycket, ligga med huvudet högt, ta receptfria smärtstillande och febernedsättande medel. Du kan också använda avsvällande nässprej.

Virushämmande läkemedel kan korta den tid du är sjuk med ungefär en dag. Om du tillhör en riskgrupp kan du behöva få behandling med virushämmande medel, vilket inte behövs för den som är frisk i övrigt. För att behandling med virushämmande läkemedel ska ha effekt måste du ha påbörjat den inom de två första dygnen.

Om du tillhör en av riskgrupperna kan du ibland få virushämmande läkemedel i förebyggande syfte, exempelvis om någon närstående har fått influensa.

När ska du söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral om du

  • har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn
  • har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen
  • plötsligt blir mycket sämre
  • får andningsbesvär när du är i vila.

Om du tillhör en riskgrupp och får symtom på influensa bör du kontakta en vårdcentral så snart som möjligt, särskilt om du inte har vaccinerat dig mot influensa.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Bild på en person som tvättar händerna vid ett tvättställ.

    Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten för att minska risken att bli smittad.

  • Bilden visar en person som nyser i armvecket.

    För att inte smitta andra är det bra om du kan hosta eller nysa i armvecket.

Virus som sprids snabbt

Vanlig influensa, säsongsinfluensa, är en infektion som du får av virus. Influensavirus kommer till Sverige varje år. Det sprider sig snabbt och många kan bli sjuka, i första hand i luftvägarna.

Eftersom du smittar som mest redan ett dygn innan symtomen bryter ut, så kan du smitta andra utan att veta om det. Tiden från det att du har blivit smittad tills du blir sjuk är kort. Det tar mellan en till tre dagar.

Hur blir du smittad?

Influensavirus är mycket smittsamt och det är svårt att undvika att viruset sprids. Viruset smittar genom luften och sprids till exempel när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. När viruset väl har kommit in i kroppen förökar det sig snabbt om inte kroppens immunförsvar klarar av att stoppa smittan.

Smittrisken är större inomhus än utomhus, eftersom smittämnen skingras snabbare i fria luften. Det är vanligt att du blir smittad till exempel på bussen, i skolor, på förskola och på arbetsplatser.

Här är några enkla råd att tänka på:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
  • Undvik att röra vid ögon, näsa och mun.
  • Undvik nära kontakt med andra personer och de som du vet är sjuka.

Så undviker du att smitta andra

Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser. Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse. Stanna hemma från arbetet eller skolan så länge du har feber.

Du kan bli smittad igen ett annat år

En vanlig missuppfattning är att tro att om du haft influensa så kan du inte bli smittad igen, utan har ett skydd flera år framåt. Men det stämmer inte. Influensaviruset förändras från år till år och kommer nästan varje år i en ny form. Därför finns det alltid en risk att du kan bli smittad igen av ett annat virus än det som du redan har haft.

Tre olika typer av influensa

Det finns tre olika slags influensavirus, som kallas för A, B och C. Influensa A kan orsaka epidemier som sprids över flera världsdelar, medan influensa B ger mer begränsade utbrott. Influensa C ger bara lokala utbrott med en lindrig luftvägsinfektion.

Exempel på riktigt stora influensaepidemier är "Ryska snuvan" 1889–92, "Spanska sjukan" 1918–20, "Asiaten" 1957–58 och "Hongkong" 1968–70.

En ny variant av influensavirus A uppstod 2009 och fick i folkmun namnet svininfluensa. Den orsakade en epidemi i stora delar av världen under säsongen 2009-2010. Den spreds till många människor men gav inte allvarligare symtom än vanlig influensa. De som var i åldrarna 20 till 50 år insjuknade oftare än äldre som verkade ha viss motståndskraft.

Svininfluensaviruset orsakar fortfarande infektioner i Sverige men inte i lika stor omfattning eftersom många är vaccinerade eller har haft viruset.

Om något eller några år kan svininfluensan komma att räknas som en vanlig influensa.

En vinterplåga i Sverige

Influensa finns alltid på någon plats på jorden. Till Sverige kommer influensan under vinterhalvåret och ett skäl är att viruset sprids lättare i torr och kall luft än i varm och fuktig luft. Utbrottet varar från sex till sexton veckor. De flesta blir sjuka inom fem till sex veckor efter att de första som fått influensan upptäckts. Mellan två och femton procent av befolkningen brukar få säsongsinfluensa.

Orsaker till nya influensautbrott

Nya influensavirusformer, så kallade influensastammar, uppkommer förmodligen i ett samspel mellan fågel, gris och människa. Nya utbrott av influensa kommer ofta eftersom influensavirus kan skapa nya virusformer som vårt immunförsvar saknar skydd mot.

Fåglar, framförallt gäss och ankor, anses vara källan till influensaviruset. Hos fåglar finns influensavirus i stora mängder i tarmen. Viruset sprids till grisar som håller till i fågeldammar, men grisar kan också smittas av influensastammar från människor. När olika influensastammar möts skapas nya virus som ibland kan smitta människor.

Äldre människor kan bli svårt sjuka och dö

Det är flest barn och ungdomar som blir sjuka och som sprider smittan. Men det är bland äldre som sjukdomen kan vara allvarlig. Under vintrar med mycket influensa brukar ungefär 2000-5000 fler människor än vanligt dö i Sverige. Nästan alla som dör är över 65 år. Därför rekommenderas äldre att vaccinera sig varje år.

De flesta behöver inte vaccineras

Influensan i sig är sällan farlig men däremot kan olika följdsjukdomar, som exempelvis lunginflammation, vara det. Det är framförallt människor som tillhör en riskgrupp som riskerar att bli allvarligt sjuka. Risken för följdsjukdomar är mycket lägre för unga och medelålders människor som inte tillhör en riskgrupp.

Om du inte tillhör en riskgrupp är en vaccination ofta onödig, eftersom du vanligtvis inte får influensa oftare än vart tionde till vart tjugonde år.

Vaccination av riskgrupper

Till riskgrupperna räknas du

  • om du är äldre än 65 år
  • om du har en hjärt- eller lungsjukdom
  • om du har svårbehandlad diabetes med höga blodsockervärden 
  • om du har nedsatt infektionsförsvar av annan orsak
  • om du har en kronisk lever- eller njursjukdom
  • om du är kraftigt överviktig
  • om du har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
  • om du är gravid i senare hälften av graviditeten
  • om du är barn och har flerfunktionshinder.

Om du är gravid rekommenderas vaccinering under senare hälften av graviditeten när en influensasäsong närmar sig, eftersom du som gravid riskerar att bli allvarligt sjuk av influensa. Vid en allvarlig infektion finns det även en risk för att fostret skadas. Vaccinet ger också barnet ett bra skydd under nyföddhetsperioden. Du rekommenderas att vaccinera dig efter vecka 16, eller efter att du genomgått ultraljudsundersökningen. Om du är osäker kan du alltid prata med din barnmorska.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Plötslig hög feber, huvudvärk och hosta

Det finns inga sjukdomstecken som är unika för influensa, utan symtomen kan likna dem som du får av andra sjukdomar. Människor reagerar olika: en del blir svårt sjuka med hög feber och hosta. Andra får bara lindrigare förkylningsbesvär.

Men en ”typisk” influensa börjar ofta plötsligt och du kan

  • känna dig mycket sjuk eller matt
  • få ont i musklerna
  • få hög feber och huvudvärk
  • känna dig trött och frusen
  • få halsont och torrhosta
  • bli snuvig
  • få röda ömmande ögon
  • ha ont bakom bröstbenet.

Febern brukar ligga runt 39–40 grader och finnas kvar i tre till fem dagar. Efter fem till sju dagar är den svåraste delen oftast över, men det är vanligt att du är trött i ett par veckor efteråt.

Äldre människor har ofta lägre feber och mindre besvär av hosta, men de kan ha svårt att orka eller komma ihåg att dricka. Därför får de oftare vätskebrist. Små barn kan ha diarré, illamående, kräkningar och magont som vanliga symtom.

Vanligtvis smittar influensa som mest dygnet innan du får några symtom. Du är smittsam i upp till fem dagar efter det att sjukdomen väl brutit ut.

När du får följdsjukdomar

En influensa kan ibland fortsätta med en bakterieinfektion som till exempel en bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation. Då kan du behöva kontakta din vårdcentral.

Om du tillhör en riskgrupp, till exempel är äldre än 65 år eller har hjärt- eller lungproblem, så är risken större att du får följdsjukdomar.

Undersökningar som läkaren kan göra

Om du under influensatider har typiska symtom är det oftast ganska enkelt för en läkare att avgöra om du har influensa eller inte. Exempel på sådana symtom är plötslig hög feber, torrhosta, ont i musklerna och att du känner dig mycket sjuk.

Läkaren gör en allmän undersökning genom att titta i ögon, öron och hals. Du får också lymfkörtlarna undersökta genom att läkaren känner om de är svullna. Läkaren brukar också lyssna på lungor och hjärta. Ibland får du lämna ett blodprov för att andra sjukdomar ska kunna uteslutas.

I början av ett misstänkt influensautbrott i ett samhälle tas ofta prover som skickas till speciella laboratorier för odling och för ett så kallat PCR-test. Det görs för att avgöra om det verkligen är influensa som har kommit. Resultatet brukar bli färdigt samma dag som provet kommer till laboratoriet.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Du behöver oftast inte läkarvård

Det vanligaste är att du har hög feber och mår dåligt av influensa. Därför måste du vila och vara hemma från jobb eller skola i ungefär en vecka. Efter den tiden brukar den svåraste delen av sjukdomen ha gått över, men efteråt är det vanligt att du är trött under flera veckor.

Eftersom influensa beror på ett virus kan den inte behandlas med antibiotika. Om du är frisk i övrigt kan du själv försöka lindra besvären så gott det går.

Det är viktigt att du lyssnar på kroppen och inte anstränger dig för mycket. Du behöver vila, men det innebär inte att du alltid behöver ligga till sängs. Oftast är det bra om du är uppe och rör på dig då och då. Att vara ute en stund och få frisk luft är bra för slemhinnorna i luftvägarna.

Viktigt med extra dryck

Det är vanligt att du förlorar mycket vätska när du är sjuk i influensa. När du har feber är det därför extra viktigt att dricka mycket så att du inte får vätskebrist. Om du är äldre och har svårt att orka eller komma ihåg att dricka, kan du behöva hjälp med att få i dig dryck. Det är också bra att försöka äta, även om du har dålig aptit. Glass eller yoghurt kan smaka bra, men du får pröva dig fram.

Bra att ligga med huvudet högt

Om du behöver ligga i sängen är det lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan till exempel lägga extrakuddar under huvudet. Om du lägger kuddarna under madrassen kan det kännas skönare för ryggen.

Näsdroppar och halstabletter

Om du är mycket täppt i näsan kan du pröva näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan. Läkemedlen går att köpa receptfritt och ska inte användas mer än tio dagar i följd.

Halstabletter kan tillfälligt lindra dina besvär i halsen, men de minskar inte själva svullnaden i halsen. Sockerfria halstabletter är skonsammare för tänderna.

Lenande mot hosta

Du kan pröva att lindra hostan genom att dricka något som verkar lenande i svalget och luftvägarna, till exempel kall eller varm dryck som honungsvatten eller te. Om du dricker mycket minskar också det sega slem som kan finnas i svalget. Om du hostar mycket på natten kan du tänka på att ha ett glas vatten nära till hands. Några klunkar vatten kan lindra.

Hostmediciner brukar oftast inte hjälpa

Om du har slemhosta är det bra att hosta upp slemmet för att rensa luftrören. De slemlösande läkemedel som finns på apotek brukar oftast inte hjälpa. Det finns även hostdämpande mediciner, men de bör inte användas vid slemhosta eftersom du då hostar mindre och inte får upp slemmet. Däremot kan du pröva hostdämpande medicin om du har besvärlig rethosta. Det finns receptfria mediciner som innehåller noskapin, till exempel Nipaxon.

Smärtstillande och febernedsättande medel

Feber och värk kan lindras med hjälp av smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Alvedon och Panodil är exempel på mediciner som innehåller paracetamol, och ibuprofen finns bland annat i Ibumetin och Ipren. Medicinerna går att köpa receptfritt.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för ibuprofen eller liknande läkemedel, så kallade cox-hämmare.

Barn under tio år bör inte ges läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eftersom det kan ge biverkningar på levern hos barn. Exempel på sådana läkemedel är Bamyl, Magnecyl och Treo.

När ska man kontakta vården?

Om du tillhör dem som riskerar att bli allvarligt sjuka av influensa och inte har vaccinerat sig, ska du kontakta sjukvården så snart som möjligt om du får symtom på influensa. Detta eftersom det finns virushämmande mediciner som kan lindra om du börjar använda dem inom de första två dygnen.

Om du inte tillhör en riskgrupp ska du kontakta vårdcentralen om du har hög feber som inte har gått ner efter tre till fem dygn, eller om den går ner men sedan stiger igen. Du bör också kontakta vårdcentralen om du får andningsbesvär när du är i vila eller plötsligt blir mycket sämre. Det kan vara tecken på att du har någon annan sjukdom än influensa eller att du har fått en följdsjukdom.

Virushämmande läkemedel

Det finns inga läkemedel som botar influensa, men det finns mediciner som bromsar viruset. De kallas för antivirala läkemedel och skrivs ut på recept av läkare.

Det är främst om du tillhör en riskgrupp, till exempel om du är äldre än 65 år eller har hjärt- eller lungproblem, som du får virushämmande läkemedel. Läkemedlet hjälper inte mot andra luftvägsinfektioner. Därför måste du vara säker på att du har just influensa för att ha någon nytta av medicinen. För att behandling med virushämmande läkemedel ska ha effekt måste den påbörjas inom de två första dygnen.

Om du tillhör en riskgrupp kan du ibland få virushämmande medicin i förebyggande syfte, exempelvis om någon närstående har fått influensa.

Om du är ung eller medelålders, och är frisk i övrigt, brukar du inte bli så mycket hjälpt av antivirusmediciner.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-12-08
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jan Andersson, läkare och professor, Infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2014-10-16
Skribent och redaktör:
Susanne Fridberg, 1177 Vårdguiden, Landstinget i Östergötland
Granskare:
Britt Åkerlind, smittskyddsläkare, Landstinget i Östergötland