Infektion som ger rodnad och svullnad
Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som beror på bakterier eller virus. Om man har halsfluss gör det ont att svälja och man kan få feber. Den vanligaste formen av halsfluss orsakas av streptokockbakterier grupp A.
Sjukdomen kan gå över av sig själv men har man stora besvär brukar man behandlas med antibiotika, som gör att infektionen snabbare går över och man kan undvika att smitta andra.
Man kan ha ont i halsen av andra orsaker, till exempel vanlig förkylning som beror på virus. Då hjälper inte antibiotika.
Halsmandlarna finns i svalget
Halsmandlarna sitter på var sin sida om svalget, i höjd med tungans rot. De är en del av kroppens immunförsvar som skyddar mot infektioner. Halsmandlarna består av lymfvävnad. Lymfvävnaden i svalget är ofta i arbete eftersom det är vanligt att smittas av bakterier och virus genom luften, eller från händerna till munnen. Om man har en infektion, eller om man får infektioner gång på gång, kan halsmandlarna bli större.
Halsfluss kan orsakas antingen av virus eller av bakterier. Den vanligaste orsaken är virusinfektion. Om det är bakterier som ger halsfluss så är den vanligaste sorten streptokocker grupp A. Det finns andra bakterier som man kan få halsfluss av, men det är mycket ovanligare.
Man kan också ha streptokockbakterier grupp A i svalget utan att ha några besvär, det är framför allt vanligt hos förskolebarn. Mår man bra gör bakterierna ingen skada och man behöver inte behandlas. Man smittar inte.
Hur smittar halsfluss?
Man kan bli smittad av halsfluss genom direktkontakt, till exempel när man tar någon i hand eller kysser någon.
Om man har smittats av streptokocker brukar det ta två till fyra dagar från det att man smittats tills de första symtomen visar sig.
Hur kan man undvika att bli smittad?
Ett bra sätt att skydda sig är att tvätta händerna ofta och undvika handkontakt med den som har halsfluss. För små barn är det bra att vara utomhus för att undvika att bli smittade. I förskolan är det också viktigt att barnen inte delar tandborstar eller handdukar. Ett bra alternativ är att använda engångshanddukar. För att minska smittrisken i familjen är det viktigt att alla använder egen handduk medan någon har halsfluss.
Eftersom halsfluss som beror på streptokocker grupp A smittar lätt är det bra om barn som har halsfluss stannar hemma från förskolan och skolan så länge de smittar, åtminstone två dagar efter de har börjat ta antibiotika. Smittan sprids extra lätt på gymnastiken, i bad och vid matlagning.
Om flera blir sjuka samtidigt
Ibland kan flera barn i större barngrupper, till exempel på förskolan, bli sjuka samtidigt. Om mer än en tredjedel av barngruppen blir sjuka under en tidsperiod på två till tre veckor kallas det för epidemi. Då brukar en utredning göras så att alla som har symtom på streptokockinfektion i gruppen kan spåras och behandlas samtidigt.
Halsfluss är vanligast under den tidiga hösten och vårvintern, framför allt september-oktober och mars-april. Olika halsinfektioner är en vanlig anledning till läkarbesök.
Oftast blir man bra inom en vecka
I de allra flesta fall läker halsfluss ut av sig själv inom en vecka. Om man har stora besvär, med svårigheter att svälja och prata samt feber, kan antibiotika påskynda tillfrisknandet med några dagar.
Halsmandlarna har veck och fickor, där det kan samlas slemhinneceller. Det kan synas som vita proppar men ger sällan några symtom och behöver inte behandlas. Propparna är inte ett tecken på en infektion.
Halsmandlarna är större hos barn och krymper sedan gradvis under tonåren. Även om det är ovanligt kan de hos vissa barn bli så stora att det blir för trångt i halsen.
Ovanligt att sjukdomen blir värre
Det är ovanligt att man får andra sjukdomar av halsfluss, men man kan få en halsböld. Då har det bildas var som samlas bakom halsmandeln, och svullnaden kan sprida sig längre ner i halsen. Halsböld utvecklas oftast bara på ena sidan. Symtomen är ny febertopp, trötthet och slöhet, svårt att gapa, grötigt tal och svårare att svälja och andas. Andra ovanliga följdsjukdomar är bihåleinflammation eller varig öroninflammation. Det är ungefär två personer av hundra som får halsbölder eller varig öroninflammation.
En mycket ovanlig följdsjukdom, som var vanligare förr, är reumatisk feber. Sjukdomen sprids då i kroppen, och man får en inflammation i bland annat lederna och i hjärtats klaffar. En annan mycket ovanlig komplikation är njurinflammation. Barn som får njurinflammation brukar få blod i urinen.
Om man får plötslig feber eller mår mycket sämre efter ett par dagar med halsfluss ska man alltid kontakta en läkare.
