Diskbråck

Diskarna är viktiga för ryggradens rörlighet

Ryggraden är uppbyggd av 24 kotor. Översta delen kallas halsryggen, och följs av bröstryggen och längre ned ländryggen. Kotorna längst ner i bäckenet bildar korsbenet och svansbenet.

För att ryggraden ska hänga ihop, men ändå vara rörlig, finns leder mellan kotorna. Lederna hålls samman av ledband och korta muskler. Mellan kotorna ligger diskar, mellankotskivor. Diskarna är viktiga för ryggens rörlighet och fungerar samtidigt som stötdämpare. Diskens kärna består av en mjuk massa medan den yttre delen är fastare.

Nervrötter går ut från ryggmärgen mellan kotorna

Ryggmärgen löper innesluten i ryggmärgskanalen inuti ryggraden. Ryggmärgen fungerar som en viktig omkopplingsstation för de nervbanor som är på väg till och från hjärnan. Mellan varje kotpar går nervrötter ut från ryggmärgen genom hål på vardera sidan. Varje nervrot innehåller både nervtrådar som leder information från hjärnan och ryggmärgen ut till kroppen, och nervtrådar med känselinformation från kroppen till hjärnan.

Vad är ett diskbråck?

Ett diskbråck innebär en utbuktning av en disk in mot ryggmärgskanalen. Utbuktningen orsakas av att en del av den mjuka kärnmassan i disken tränger ut genom den yttre fastare delen av disken, den hårda broskmassan. Diskbråck kan förekomma i hela ryggraden, men är vanligast i ländryggen, följt av halsryggen.

Många har diskbråck utan besvär

Magnetkameraundersökningar av ryggen hos friska människor har visat att var fjärde person har ett diskbråck i halsryggen och var tredje person ett i ländryggen, som inte ger några som helst symtom. Men ett diskbråck i nedre delen av ryggen kan också ge ont i ryggen och ibland så kallad nervrotssmärta som strålar ner i benet, ischias. Ett diskbråck som trycker på nervrötter i halsryggen kan ge utstrålande värk i armarna och ibland ren nackvärk.

Smärtan går gradvis över

Om man drabbas av diskbråck kan smärta och andra besvär antingen komma mycket snabbt, eller gradvis under dagar eller veckor. Smärtan går sedan oftast successivt över. Under tiden som besvären avtar är det viktigt att man, trots att det gör ont, försöker vara fysiskt aktiv, oavsett om man har ischias eller ryggvärk.

Man brukar känna sig bättre efter ett par veckor och efter två till tre månader är de flesta besvärsfria. Själva diskbråcket, eller utbuktningen av disken, kan finnas kvar trots att symtomen försvunnit.

Man kan få diskbråck utan särskild anledning

Det är svårt att peka ut några speciella levnadssätt eller beteenden som kan öka risken för diskbråck, men ett ärftligt anlag verkar ha viss betydelse. Det förefaller finnas ett samband mellan arbete i kraftigt vibrerande fordon och diskbråckssjukdom. När föraren arbetar i sittande ställning, samtidigt som hela kroppen vibrerar, kan diskarna påverkas negativt. En del tyder även på att upprepad böjning och samtidig vridning av kroppen kan orsaka diskbråck.

Alla diskbråck ger inte ryggvärk

Mindre skador på disken kan förmodligen orsaka ryggvärk eller ryggskott. Men återkommande ryggvärk behöver inte bero på ett diskbråck. Även om läkaren konstaterat diskbråck vid en röntgenundersökning, finns det många andra sjukdomar och tillstånd som också kan orsaka ont i ryggen.

Ett diskbråck kan ge enbart ryggvärk

Många har diskbråck helt utan besvär, men ett diskbråck i nedre delen av ryggen kan också ge ont i ryggen. Vid diskbråck i nedre delen av ryggraden, ländryggen, känner man ofta som första symtom en dov ryggsmärta. Smärtan går sedan oftast gradvis över.

I vissa fall kan diskbråcket övergå i ischias

Om nervrötterna påverkas av ett diskbråck kan man så småningom få utstrålande smärta i ett ben, ischias. Många gånger minskar ryggvärken när ischiassmärtan börjar.

Ischias innebär en nervsmärta som strålar ner i benet i ischiasnervens område. Den stora ischiasnerven till benet bildas av flera olika nervrötter som utgår från ryggmärgskanalen i nedre delen av ryggen, ländryggen.

Värken orsakas oftast av en kombination av tryck mot en av de nervrötter som bildar ischiasnerven och en inflammation kring denna rot. En påverkad nervrot blir svullen och ger upphov till smärtsignaler, försämrad känsel och försämrad muskelkraft. När en nervrot blir påverkad att skicka smärtsignaler, tolkar hjärnan det som smärta i det område som nerven försörjer.

Besvären kan variera mycket mellan olika personer, allt från nästan inga besvär alls, till mer eller mindre invalidiserande smärta som kräver sjukhusvård. Ofta förvärras ischias i situationer då man har benet sträckt och samtidigt böjer kroppen från höften framåt.

Man kan få ischias av ett diskbråck, men ischias kan också orsakas av en störning av nerven av någon annan orsak. Ischias på grund av diskbråck är vanligast i åldrarna 35 – 45 år, men kan förekomma från ungdomsåren ända upp i hög ålder.

Andra besvär av diskbråck i ländryggen är domningar och stickningar i benen samt muskelförsvagning. Känseln i benet och foten kan också påverkas.

Liknande värk kan uppstå i armarna och på bålen, men kallas då inte ischias.

Smärtan går gradvis över

Om man drabbas av diskbråck kan smärta och andra besvär antingen komma mycket snabbt, eller gradvis under dagar eller veckor. Smärtan går sedan oftast successivt över. Under tiden som besvären avtar är det viktigt att man trots att det gör ont försöker vara fysiskt aktiv, oavsett om man har haft ischias eller ryggvärk.

Man brukar känna sig bättre efter ett par veckor och efter två till tre månader är man oftast besvärsfri. Själva diskbråcket, eller utbuktningen av disken, kan finnas kvar trots att symtomen försvunnit. Har man haft besvär av ischias kan man ibland känna av det vid vissa rörelser och ensidig belastning, exempelvis långa bilresor. Men värken blir inte bestående. Däremot kan domningarna och även muskelsvagheten bli bestående.

Diskbråck i halsryggen kan ge utstrålande värk i armarna

Diskbråck i halsryggen kan trycka på såväl ryggmärg som de nervrötter som passerar kotorna. Påverkas nervrötterna orsakar de en utstrålande värk i armarna och ibland ren nackvärk. Smärtan utgår ofta från nacken och går ner i armen, och ut i något eller några fingrar. Vid diskbråck i halsryggen kan det ibland kännas skönt att lägga armen eller handen bakom nacken för att lindra utstrålningen av värk i armen.

Det finns även allvarliga symtom som är kopplade till diskbråck i halsryggen. Då kan man få symtom som tyngdkänsla i benen, svaghet eller svårt att kontrollera rörelserna i benen. Dessa symtom är allvarligare men samtidigt inte lika tydliga. Om man känner av sådana symtom ska man snarast kontakta läkare. Detta kan även inträffa vid diskbråck i bröst- och ländryggen.

Svårt att kontrollera urin eller avföring – sök hjälp direkt

Trycker diskbråcket mot de nerver som kontrollerar ringmusklerna i ändtarm och urinrör kan man få svårt att kontrollera både urin och avföring. Ibland kan man inte alls kissa, det blir stopp, och avföringen kan läcka ut okontrollerat. Även känseln i underlivet och på insidan av låren är då påverkad.

Dessa symtom är allvarliga och innebär att diskbråcket måste opereras så fort som möjligt. Även vid en tidig operation finns risk att besvären kan bli bestående. Kontakta därför akut en läkare som kan bedöma om en ortopedspecialist behöver göra en omedelbar utredning.

Kroppsundersökning extra viktig

Läkaren gör undersökningar för att i första hand utesluta att man har någon allvarlig sjukdom som ger ryggsmärta. Därefter undersöker läkaren var ryggsmärtan sitter eller var på kroppen nervsmärtan utbreder sig.

Kroppsundersökningen är en mycket viktig del i läkarens bedömning. Vid värk i ländryggen och ischiasvärk gör läkaren en

• undersökning av reflexer i benen
• kontroll av benens känsel och känseln i underlivet
• undersökning av ändtarmens ringmuskel genom att läkaren känner om man kan knipa med muskeln i ändtarmen, hos män undersöks även prostata
• undersökning av var i ryggen värken sitter
• framkallande av ischiasvärk genom benlyft i liggande ställning.

Vid misstanke om diskbråck i halsryggen görs motsvarande undersökningar av armarna. Men då ingår även undersökning av ben och ändtarm, eftersom diskbråck i halsryggen också kan ge symtom därifrån.

Laboratorieprover

Har man ryggproblem innebär det ofta att ryggen fungerar sämre. Har man aldrig tidigare haft ryggvärk eller ischias brukar även vissa laboratorieprover tas, till exempel sänka, blodvärde och urinprov. Man får även kontrollera temperaturen. Dessa prover tas för att utesluta sjukdomar som kan vara allvarliga. Vid diskbråck är dessa prover så gott som alltid normala. Det finns inget blodprov som kan avslöja diskbråck.

Röntgen- och bildundersökningar

Om ryggvärk eller ischias inte blivit bättre efter fyra till sex veckor brukar läkaren antingen beställa en magnetkameraundersökning eller en datortomografi av ländryggen. Vanlig röntgenundersökning är oftast inte motiverad vid misstänkt diskbråck.

• Vanlig röntgen
  Vanlig röntgen med röntgenstrålar ger en bra bild av skelettet i ryggen. Människors skelett kan se väldigt olika ut. Ibland ser man förändringar som lätt kan misstolkas som sjukliga, men som saknar praktisk betydelse. Förändringarna kan inte kopplas samman med speciella besvär. Mjukdelar som till exempel senor och muskler syns inte på en vanlig röntgen. Det gör inte heller diskar och nerver.
• Datortomografi, skiktröntgen
  En dator skapar två- eller tredimensionella bilder genom att avbilda tunna skivor, skikt, av ryggen. Här utnyttjas också bara röntgenstrålar men med denna röntgenteknik kan även mjuka delar som diskbråck i ländryggen göras synliga.
• Magnetkameraundersökning, MR
  Detta är också en undersökning där tunna skikt av ryggen avbildas. Här används ett magnetfält för att skapa bilderna istället för röntgenstrålar. En undersökning med magnetkamera ger mycket bra bilder på mjukdelar, såsom diskar och nervstrukturer. Den är dock sämre på att avbilda skelettdelar.

När får man diagnosen diskbråck?

Om man har ett diskbråck som syns på någon form av bildundersökning och samtidigt har ryggsmärta som strålar ut i ett ben, som blir värre om läkaren lyfter benet rakt upp från undersökningsbritsen, ställer läkaren diagnosen symtomgivande ländryggsdiskbråck.

Om man har ont i nacken, med smärta som strålar ut i armen och någon form av bildundersökning visar att man har en diskbuktning mot den nerv som passar med dessa symtom, har man diskbråck i halsryggen.

Vad kan man göra själv mot värken?

Har man drabbats av diskbråck avtar rygg- eller ischiassmärtan oftast gradvis. Efter någon till några veckor brukar man känna sig bättre och inom ett par månader är de flesta besvärsfria.

När man har värk går det att kämpa mot den på flera olika sätt, om värken inte är så svår att man måste få sjukhusvård. Några saker att tänka på är:

• Sängläge kan göra det värre
  Det kan ibland kännas svårt att undvika sängläge under de första dygnen när smärtan är som mest intensiv, men efter två till tre dagar gör sängläge mer skada än nytta. Det är viktigt att man försöker hålla sig i rörelse, så gott det går, genom att vara uppe. Om man ligger till sängs i mer än några dagar tar det också längre tid att bli bra.
• Återgå till vardagliga sysslor så fort det går
  Det är bäst för kroppen om man går tillbaka till vardagliga sysslor och aktiviteter så snart som möjligt. Ibland kan man få mer ont och få svårt att göra vissa saker. Då är det viktigt att ändå försöka göra det man klarar.
• Inga hinder för att fortsätta arbeta
  Det finns inget hinder för att fortsätta arbeta förutsatt att symtomen inte försämras, men man bör undvika att sitta mycket. Har man ett fysiskt krävande arbete och mycket besvär kan det behövas någon tids sjukskrivning.
• Fysisk träning och motion minskar ofta besvären
  Man ska försöka, så snart smärtan tillåter det, komma i gång med promenader och lätt träning som stärker rygg- och benmuskler och håller ryggen i rörelse. Det bästa är att använda den form av motion man tycker om och är van vid.
• Värktabletter kan vara en hjälp för att komma igång
  Smärtan kan också lindras med värktabletter. Det är inte fel att på detta sätt lindra smärtan för att kunna komma i gång med de vanliga aktiviteterna. Om värktabletter behövs för att man ska kunna motionera går det också bra.
• Vila i smärtfri ställning
  Man kan också tänka på att försöka vila i så smärtfri ställning som möjligt. Om man har diskbråck i halsryggen kan det ibland kännas skönt att lägga armen eller handen bakom nacken för att lindra utstrålningen av värk i armen. Vid diskbråck i ländryggen lindras ofta smärtan om man har en kudde under benen när man ligger på rygg så att höfter och knän böjs. Man kan också ligga i så kallad fosterställning.

Svår eller långvarig smärta kräver läkarvård

Om rygg- eller ischiasvärken inte har börjat avta efter tre till fyra veckor bör en läkare göra en noggrann undersökning och ta ställning till vidare utredning. Även vid långvarig värk i andra delar av ryggraden tillsammans med utstrålande värk ska man kontakta läkare.

I första hand ska man söka hjälp på en vårdcentral. Om man eventuellt behöver opereras, eller om läkaren misstänker en allvarlig ryggsjukdom, får man remiss till en ortoped. Om symtomen är svårtolkade och långvariga brukar allmänläkaren kontakta en annan läkare, i regel en ortoped, för bedömning.

Akut hjälp behövs i vissa fall

Har man svårigheter att kontrollera urinen eller avföringen ska man se till att få hjälp snabbt. Får man inte genast tid på vårdcentralen ska man vända sig till ett akutsjukhus.

Om man skulle bli förlamad i exempelvis benet, ska man också genast ta kontakt med sjukhuset. Läkaren bedömer då om det behövs en akut operation.

Smärtstillande läkemedel

Det finns inga bevis för att läkemedel gör att man blir frisk fortare. Däremot kan smärtlindrande läkemedel användas om smärtan är svår att uthärda, eller som en hjälp så att man kan hålla sig i rörelse. Läkemedel verkar inte mot själva diskbråcket, men kan leda till att man tillfrisknar snabbare genom att underlätta återgången till normal aktivitet.

I första hand bör receptfria värktabletter användas av typen paracetamol, till exempel Alvedon. Paracetamol använt i rätt dos ger få, eller inga biverkningar.

Om detta inte hjälper kan man pröva med en annan grupp läkemedel som är både smärtstillande och inflammationshämmande, så kallade NSAID-preparat, till exempel ibuprofen. Nackdelen med NSAID är att de kan irritera magslemhinnan. Behandlingen kan i sällsynta fall ge magsår, inte minst hos äldre personer. Paracetamol och NSAID kan också kombineras.

Ischias, som är en nervsmärta, kan vara svår att lindra med vanliga värktabletter. Det krävs ibland starkare receptbelagda mediciner för att minska smärtan.

Muskelavslappnande läkemedel

Muskelavslappnande medel kan också hjälpa, men rekommenderas inte i första hand eftersom man blir dåsig av dem. Läkemedlen har också en ångestdämpande effekt och det finns risk för att man utvecklar ett beroende av dem, även om man bara använder medicinerna en kort tid.

Sjukgymnastik, naprapati och kiropraktik

Den legitimerade sjukgymnasten, naprapaten eller kiropraktorn kan ge olika behandlingar med två huvudsakliga syften. Det ena målet är att minska smärtan, åtminstone på kort sikt. Smärtlindringen underlättar sedan det andra målet, att få tillbaka muskulaturens och ledernas normala rörlighet och funktion.

Behandlingsmetoden manipulation ska inte användas om man har diskbråck med ischiasvärk eller nervsymtom såsom kraft- eller känselpåverkan. Då finns det risk för allvarliga nervskador.

Hos sjukgymnasten, naprapaten och kiropraktorn kan man få råd om hur man ska komma igång med egen muskel- och konditionsträning. Det är också viktigt att under tiden som man har värken så snabbt som möjligt ser till att träna musklerna igen. Sjukgymnasten, naprapaten eller kiropraktorn kan hjälpa till att lägga upp ett träningsprogram.

Det finns även andra metoder att lindra symtomen till exempel akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och transkutan elektrisk nervstimulering, tens. Dessa metoder kan lindra besvären men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar att dessa metoder hjälper till att läka diskbråcket.

Vid alla behandlingar hos sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor är det viktigt att behandlingen utvärderas. Om man inte har blivit bättre efter tre till fyra gånger bör man ompröva behandlingen och fundera över något annat sätt att behandla besvären.

I svårare fall kan man behöva opereras

För ungefär var tionde person med diskbråcksbesvär ger inte smärtan med sig. Den kan vara svår och plågsam. Det går inte att leva ett vanligt aktivt liv igen. Det är svårt att förutspå vilka personer som drabbas på det här sättet. Det avgörs inte av hur ont man har från första början. I dessa, svårare fall, får man diskutera om man behöver opereras eller inte med sin läkare.

Om man har nervrotssmärta i benet som orsakats av ett diskbråck och smärtan inte minskat efter två till tre månader, trots olika behandlingar, kan operation övervägas. Man blir opererad i ländryggen eller halsryggen för att bli av med den smärta som strålar ut i benet eller armen. De allra flesta blir bättre eller helt återställda efter operationen. Har man dessutom haft värk i ländryggen eller halsryggen kan den värken också lindras, men det är mer osäkert. Vid intensiv värk, som är svår att behandla och kräver sjukhusvård, opereras diskbråcket oftast inom några dagar eller någon vecka.

Man måste bli opererad akut om diskbråcket trycker på nerver till urinblåsan eller ändtarmen så att man inte kan kontrollera urin eller avföring. Om man skulle bli förlamad, till exempel i benet, krävs också operation omedelbart.

Operation vid diskbråck i ländryggen

Vid diskbråcksoperation i ländryggen görs ett hudsnitt och en liten öppning mot disken skapas mellan två kotbågar. Nervroten hålls åt sidan och diskbråcket tas bort. Ofta används mikroskop vid denna operation.

Efter operationen kan man röra på kroppen som vanligt. Däremot ska man anstränga ryggen försiktigt i början. De första veckorna brukar man vara försiktig med att sitta. Hur snabbt man kommer tillbaka till arbetet beror på de arbetsuppgifter man har. Vanligen varierar sjukskrivningstiden efter operation från några veckor till tre månader.

Steloperation

Vid en så kallad steloperation används en annan teknik. Ofta tas då disken mellan två kotor bort. Sedan tas ben, oftast från höftkammen, och placeras mellan kotorna. Proceduren omfattar oftast även en fixation med titanimplantat. Det innebär att en begränsad del av ryggraden blir orörlig, men den totala rörligheten i ryggen påverkas inte mycket av detta. En sådan operation görs oftast om man har diskbråck i halsryggen. Den kan också göras om diskbråcket i ländryggen återkommer på samma ställe flera gånger, eller om man har kvar en kraftig ryggsmärta när man belastar ryggen efter ett diskbråck.

Det är ovanligt att man efter en operation får ett diskbråck på samma ställe igen, men nya diskbråck kan uppstå mellan andra kotor. Vid ett nytt diskbråck går man igenom en ny utredning.

Kemisk nedbrytning av disken

Under många år har även kemisk nedbrytning av diskbråck använts, framförallt i USA. Då sprutas ett kemiskt ämne, chymopapain, in i disken. Ämnet bryter ner diskbråcket. Fördelen är att det inte behövs någon operation, utan ämnet förs in via en nål genom huden. Denna metod är inte lika effektiv som operation och har i enstaka fall gett allvarliga komplikationer. Metoden används mycket sällan i Sverige.