Minska risken för följdsjukdomar
Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. När man får behandling för typ 2-diabetes är målet att man ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska minska. Det kan man uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt främst i början av sjukdomen. Men ännu viktigare är att vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går långsammare, som att behandla förhöjt blodtryck.
En effektiv åtgärd är fysisk aktivitet. Att förbättra sina matvanor och att sluta röka har också stor betydelse. Om man är överviktig är viktminskning en del i behandlingen. Även en blygsam viktnedgång på några få kilo har effekt på blodfetter, blodsockervärde och blodtryck. Det är bättre att gå ner lite i vikt och stanna där än att gå ner mycket och gå upp igen.
Motion har stor betydelse
Att man motionerar har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Det är särskilt viktigt att börja röra på sig om man tidigare inte alls har ägnat sig åt någon fysisk aktivitet.
Motion är det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin. Motion gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Då kan skadliga mängder socker i blodet undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna och skelettets kalkhalt. Det har visat sig att regelbunden motion när man har typ 2-diabetes minskar risken för hjärtkärlsjukdomar.
Effekten på insulinkänsligheten av ett motionspass, till exempel en rask promenad eller cykling 30 till 40 minuter, finns kvar i upp till två dygn. Helst bör man motionera dagligen eller de flesta av veckans dagar. Om man tränar lite hårdare och längre tid gör träningen ännu mer nytta. Om fler muskelgrupper används kan man träna lite mer. Stavgång ger till exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Man väljer den motionsform som passar bäst för en själv.
Vad ska man äta?
Vi vet att den mat man äter har stor betydelse både för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Tyvärr finns det inte bra vetenskapliga undersökningar som visar exakt hur den bästa maten ska vara. Men en hel del kunskap finns och det kan vara bra att prata om sin kost med en dietist eller en sjuksköterska för att få personliga råd.
För att minska risken för att gå upp i vikt kan man följa svenska näringsrekommendationer. Det kan vara bättre att äta flera små måltider på regelbundna tider i stället för få stora. Tre huvudmål fördelade över dagen och två till tre mellanmål är exempel på en bra fördelning. Det underlättar för kroppen att hålla blodsockervärdet på en bra nivå. Det blir också lättare att gå ner i vikt eller behålla en vikt.
Kolhydrater
Energi får man från kolhydrater, som främst är stärkelse som finns i bland annat bröd, pasta, ris och potatis. Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av socker. Kedjorna spjälkas snabbt till socker när stärkelsen kommer ner i tarmen. Det socker som bildas tas upp av blodet och gör att blodsockervärdet stiger.
Grönsaker, nötter och de flesta frukter ger en långsam ökning av blodsockret, vilket är bra. Det beror på att de innehåller fibrer och kolhydrater som spjälkas långsammare.
Om socker tas upp långsamt räcker insulinet till att föra in socker i lever och muskler. Det innebär att man inte får skadligt högt blodsockervärde.
Glykemiskt index
Olika livsmedel påverkar blodsockervärdet på olika sätt. Mat som höjer blodsockervärdet långsamt ger en lägre och jämnare höjning än livsmedel som höjer blodsockervärdet snabbt. Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockervärdet stiger av ett visst födoämne. Ju högre värde, desto snabbare blir ökningen av blodsockervärdet när man äter maten.
När man äter så kallade snabba kolhydrater stiger blodsockervärdet snabbt och det bildas mycket insulin. Efter ett par timmar har allt socker tagits upp av kroppens celler och blodsockervärdet sjunker då för mycket. Man blir hungrig igen och på det sättet riskerar man att äta för mycket och gå upp i vikt.
Några exempel på livsmedel som höjer blodsockervärdet långsamt är bönor, ärtor, linser, bröd bakat med hela korn eller surdegsbröd. Pasta och klibbfritt ris ger en långsammare höjning av blodsockervärdet jämfört med potatis och ris som klibbar. Värdena för glykemiskt index ska inte användas isolerat, utan man måste ta hänsyn till hela måltidens sammansättning.
En mindre mängd vanligt socker som ingår i en måltid eller ett mellanmål påverkar inte blodsockervärdet nämnvärt. Livsmedel med stora mängder socker som läskedrycker, saft, fruktsoppa och kräm kan ersättas med alternativ med sötningsmedel som inte påverkar blodsockervärdet. Exempel på sådana sötningsmedel är aspartam, acesulfam K, sackarin och cyklamat.
Fiberrik mat gör att blodsockervärdet ökar långsammare efter måltiden. Fibrer är ämnen i maten som inte tas upp av tarmen. Det finns olösliga fibrer, exempelvis i vetekli, och lösliga fibrer som till exempel i frukt, grönsaker och havregryn. De lösliga fibrerna har bäst effekt. De bildar en gelé i tarmen, och det ger ett långsammare upptag av socker.
Fett
Mat innehåller ofta alltför mycket fett med mycket kalorier som ökar risken för övervikt. Inte bara mängden utan även kvalitén på fettet har betydelse. Härdade eller delvis härdade vegetabiliska fetter som bör undvikas finns ofta i margariner, kakor, kex och kaffebröd. Härdade fetter innehåller så kallade transfetter som anses vara särskilt skadliga.
Man bör äta mindre av mättade hårda fetter från mejeriprodukter och kött och istället äta mer av omättade mjuka fetter från fet fisk, rapsolja och olivolja. Det sänker blodsockervärdet genom att känsligheten för insulin ökar. Det gör även att man får en förbättrad sammansättning av fetterna i blodet. Detta kan leda till att risken för åderförfettning minskar.
Protein
Protein eller äggviteämnen finns främst i fisk, kött, ägg, ost och nötter. De ger mättnadskänsla och höjer inte blodsockret så mycket. Det kan vara bra att öka intaget av dessa livsmedel.
Personer med kraftigt nedsatt njurfunktion bör rådgöra med läkare innan de ökar intaget av protein.
Alkohol
Alkohol är kaloririkt och kan bidra till att man går upp i vikt. Om man behandlas med insulin mot diabetes kan alkohol vara riskabelt. Leverns förmåga att ge ifrån sig socker kan bli mindre morgonen efter att man druckit alkohol. Det kan leda till att man får alltför lågt blodsockervärde. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi och kan vara allvarligt.
Salt
Man bör äta mindre salt eftersom det kan höja blodtrycket. Man ska helst inte salta maten extra på tallriken. Med tiden vänjer man sig vid mindre salt mat. Ett alternativ kan vara så kallade mineralsalter. Här har natrium ersatts av kalium och magnesium, vilket inte är lika skadligt. Om njurarna inte fungerar som de ska bör man rådgöra med läkare om det är lämpligt med mineralsalt.
Sluta röka
Att sluta röka är det i särklass effektivaste sättet att förhindra framtida sjukdom och för tidig död. Den som slutar röka minskar både risken för att utveckla typ 2-diabetes och för hjärt-kärlsjukdomar. När man slutar röka kan man gå upp i vikt, och då är det extra viktigt med motion och rätt kost.
Egenkontroller
När man har behandling med insulin får man kontrollera sitt blodsocker själv med ett blodprov i ett finger. Även om man inte har insulinbehandling kan det ibland vara bra att tillfälligt mäta sitt blodsocker själv.
För att få kunskap om sin sjukdom är det värdefullt att delta i gruppundervisning om typ 2-diabetes. Medlemskap i Svenska Diabetesförbundet ger också möjlighet att skaffa sig ökade kunskaper.
Regelbunden fotvård
Om man har fått sämre känsel i fötterna är det viktigt att man själv, någon anhörig eller vårdpersonal dagligen undersöker fötterna, eftersom man får svårare att upptäcka sår som kan vara ingångsport för en infektion. Försämrad cirkulation i stora eller små pulsådror kan i värsta fall leda till kallbrand och man kan bli tvingad att få en tå, fot eller ett ben amputerat. Man kan ha nedsatt känsel i fötterna utan att man själv märker det. Det är därför viktigt att känseln undersöks vid besök i vården.
Tillräckligt rymliga skor kan förebygga att det uppkommer sår. Regelbundna besök hos en fotterapeut är värdefullt om man inte kan sköta sina fötter själv.
Blodtrycksbehandling
De flesta personer med typ 2-diabetes har även förhöjt blodtryck. Att få behandling för högt blodtryck är viktigare än att få behandling för högt blodsocker. Ett mål kan vara att blodtrycket ska vara under 130/80, speciellt om man har en njurskada eller om hjärtats eller hjärnans cirkulation är påverkad. Om blodtrycket bara är något förhöjt, upp till 140/85, kan det räcka med att man ändrar levnadsvanor till exempel genom att äta mindre salt, gå ner i vikt och motionera mer. Om detta inte har gett tillräckligt bra resultat inom några månader kan man behöva behandling med läkemedel. Det blir extra viktigt om det finns annat som också påskyndar åderförfettningen.
Om man har blodtryck över 140/85 behövs nästan alltid läkemedel för att sänka blodtrycket.
Oftast krävs flera olika läkemedel för att man ska uppnå blodtrycket 130/80. Det är också vanligt att man inte kan nå det önskade låga blodtrycket trots full behandling.
Behandling av blodfetter
Om man har typ 2-diabetes har man oftast rubbningar i fettsammansättningen i blodet. Fettsammansättningen blir bättre om man äter sundare, går ner i vikt, motionerar, slutar röka och om blodsockervärdet förbättras.
Behandling med blodfettsänkande läkemedel ur gruppen statiner bör komma ifråga även om man har ganska låga blodfetter. Statiner tycks nämligen kunna bromsa åderförfettningen på något annat sätt förutom att blodfetterna förbättras.
Behandling av övervikt
Förutom att man ändrar sina levnadsvanor kan behandling av övervikt kompletteras med läkemedel som också bidrar till ett bra blodsockervärde. Vid kraftig övervikt kan en operation som förminskar magsäcken vara ett altenativ.
Tabletter som sänker blodsockervärdet
När förändringar i levnadsvanor inte räcker till för att man ska få ett bra blodsockervärde kan man behöva behandlas med läkemedel. Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person. Ofta får man börja med behandling redan när sjukdomen upptäcks, men det kan också gå många år innan man behöver medicin.
Metformin används främst om man är överviktig och förbättrar insulinkänsligheten i muskler. Effekten är dock mindre än om man ökar sin fysiska aktivitet. Medicinen minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke. Den vanligaste biverkningen av metformin är magbesvär. Om man får behandling med metformin och blir magsjuk med kräkningar och/eller diarréer ska man göra ett uppehåll med metformin tills man är återställd. Har man dåligt fungerande njurar bör man inte använda detta läkemedel.
Akarbos verkar genom att fördröja upptaget av socker från tarmen till blodet. Det är vanligt med biverkningar i form av lös avföring och gaser i magen.
Det finns flera läkemedel som ökar kroppens egen produktion av insulin. Till den gruppen hör de så kallade sulfonureiderna glipizid och glimepirid. De används ofta om man inte är överviktig.
Det finns nyare läkemedel som ökar känsligheten för insulin eller kroppens egen produktion av insulin. Det saknas fortfarande forskning om hur verksamma de här läkemedlen är mot komplikationer av typ 2-diabetes.
Insulin
För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att ha ett bra blodsockervärde. Ibland behövs behandling redan när sjukdomen upptäcks, men oftast dröjer det många år.
Om man behandlas med insulin kan det minska symtomen av för högt blodsockervärde, till exempel att man går ner i vikt, är trött och kissar mer. En nackdel med insulinbehandling är att man lätt kan gå upp i vikt.
Man tillför kroppen insulin genom injektioner i underhudsfettet till exempel på magen eller låren. Vanligast är så kallade insulinpennor, där insulin för flera doser finns lagrat.
Det finns insulin som har effekt i ungefär ett dygn, så kallat medellångverkande insulin. Oftast tar man det på kvällarna och i kombination med tabletter, till exempel metformin.
Man kan även använda en blandning av ett snabbverkande och ett medellångverkande insulin. Den blandningen tar man före frukost och före middag.
Ett tredje sätt att tillföra insulin är att ta medellångverkande på kvällen och små doser snabbverkande insulin före varje måltid.
Kan behandlingen ge för lågt blodsockervärde?
Om man behandlas med insulin eller tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottkörteln ökar kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi. Vanliga symtom är svettningar, skakningar, hjärtklappning, hunger, yrsel, oro, irritation eller koncentrationssvårigheter. Om blodsockervärdet sjunker ytterligare kan man förlora medvetandet.
Insulinkänningar är ovanliga men kan komma om man äter för lite, kräks eller har diarré, anstränger sig för mycket fysiskt eller dricker mycket alkohol. När man blir äldre och samtidigt har gått ner i vikt behöver den blodsockersänkande behandlingen ofta minskas och ibland avslutas helt, annars kan blodsockervärdet bli för lågt.
Känner man lätta symtom kan man mäta blodsockervärdet för att vara säker på att symtomen orsakas av för lågt blodsockervärde. Om man har svårare symtom bör man se till att blodsockervärdet höjs utan att först mäta det.
En insulinkänning behandlas genom att man tillför socker i form av druvsockertabletter, eller mat och dryck som snabbt höjer blodsockervärdet. Om man får svårare symtom kan en injektion med hormonet glucagon behövas. Det verkar genom att snabbt frigöra socker som finns lagrat i levern.
Bilkörning
Det är sällan typ 2-diabetes gör att man inte är lämplig som bilförare. Undantag är om man har fått insulinbehandling som medfört upprepade låga blodsockervärden eller om man har fått allvarliga komplikationer, som till exempel synnedsättning.
