Vad gör man om olyckan är framme?
Försök först förhindra att skadan blir värre: släck elden - om möjligt genom att kväva den och ta av kläder som är indränkta med exempelvis kemiska ämnen, het olja eller annat.
Man kan lindra smärtan genom att spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att man har bränt sig, men spola inte längre än 15 minuter. Svalt vatten kan också förhindra att skadan går djupare ner i huden. Längre kylningstid än 15 minuter ger inte bättre resultat utan kan istället öka risken för att man blir nedkyld.
Om man har fått kemikalier på huden är det extra viktigt att direkt skölja skadan för att få bort kemikalierna. Använd svalt vatten men spola försiktigt så att inte kemikalierna sprids till andra hudområden.
Använd aldrig is eller snö för att kyla ner en brännskada, det skadar mer än det hjälper.
Kylbalsam mot sveda
Svalkande hudlotion, som till exempel kylbalsam eller gel med aloe vera, kan kännas skönt att smörja in där huden är röd. Däremot ska man inte använda lotion eller gel om man har en brännskada med spruckna blåsor. Det svider. När rodnaden har försvunnit kan en fetare hudkräm eller salva hjälpa mot klådan och stramningen i huden.
Om man har mycket ont kan man pröva receptfria värktabletter, till exempel Panodil eller Alvedon.
Första gradens brännskador kan nästan alltid behandlas hemma. De läker inom några dagar till en vecka.
Stick inte hål på brännblåsor
Om det har bildats brännblåsor som inte har spruckit ska man försöka skydda dem med till exempel gasvävskompresser och vadd. Blåsorna skyddar huden som håller på att nybildas under.
Om blåsorna redan har spruckit ska man försöka ta bort de lösa hudflagorna för att minska risken för infektion. Såret tvättas med tvål och vatten och läggs om med ett förband som håller såret rent och fuktigt. På apoteket finns särskilda salvkompresser, som inte fastnar så lätt i såren, eller plåster för blåsor. När såret täcks lindras också smärtorna. Det är viktigt att hålla sår rena hela tiden.
Håll såren rena
Det är vanligt att såren vid en andra gradens brännskada vätskar kraftigt i flera dagar. Man ska byta förband dagligen eller varannan dag tills det har slutat vätska. Det går lättare att byta förband om man blöter förbandet med mycket vatten. Man kan även duscha bort förbandet. Det är inte farligt om man får vatten på såret så länge vattnet är rent. I Sverige går det bra med kranvatten.
När såret är torrt räcker det med ett skyddande förband. När det har läkt ska man smörja ofta, cirka tre gånger om dagen, med en fet hudkräm eller salva för att lindra stramningen och klådan.
Större brännskador behandlas på sjukhus
Om man man har fått större och djupare brännskador som kräver vård på vårdcentral eller sjukhus, är det bra att linda såren med torra handdukar eller liknande för att skydda dem. Det är viktigt att inte använda något blött. Det är också bra att försöka hålla sig varm med filtar.
På sjukhuset rengör läkaren större brännskador. Ibland behöver man sövas när detta görs. Sedan läggs större delhudsskador om med speciella förband som håller såren rena och även skyddar mot infektion. Förbanden byts regelbundet och det kan hända att man behöver sövas en kort stund även vid de fortsatta omläggningarna.
Om läkningstiden blir lång leder det till så kallad ärrläkning när såret sakta drar ihop sig. Då minskar hudens normala tänjbarhet och man får ofta svårare att röra sig. Ärren kan bli tjocka och hårda och de kan dra ihop sig så mycket att de även drar i den oskadade huden runt ärret, så kallade ärrdragningar. Därför opereras fullhudsskador som är större än några centimeter i diameter oftast så snabbt som möjligt, så att läkningen går snabbare och blir så bra som möjligt.
Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och på Universitetssjukhuset i Linköping finns Sveriges två rikscentrum för vård av svårt brännskadade patienter. Dessa två brännskadeenheter är specialiserade på att behandla och ta hand om personer som har fått särskilt svåra brännskador.
Djupa skador kan kräva hudtransplantation
Om man har djupare skador kan det behövas en operation för att ersätta den brända huden, det vill säga en hudtransplantation genom operation. För sådana skador är man oftast nedsövd. Kirurgen tar då bort den brända huden och flyttar ett tunt, ytligt hudskikt från ett oskadat ställe på kroppen för att täcka brännskadesåret. På det här sättet kan den brända huden ersättas med frisk hud.
Stället där huden tas, det så kallade tagstället, läker på ungefär 10-14 dagar, ungefär som ett skrubbsår. Den läkta huden på tagstället kan bli lite tunnare och ljusare efteråt.
Den transplanterade huden läker fast inom cirka fem dagar. Det blir en synlig skillnad mellan oskadad och transplanterad hud och man får alltid ett mer eller mindre stort ärr efter en tredje gradens brännskada, beroende på hur djup skadan var och hur läkningen har skett.
Fördelarna med en hudtransplantation, jämfört med att vänta på att såret självläker, är flera: läkningen tar bara några dagar istället för veckor eller månader, såret drar ihop sig mindre och ärren blir därför mindre och mjukare.
Ärren behandlas efter transplantationen
Ungefär tre veckor efter att hudtransplantaten har läkt bör ärren behandlas med kompressionsbandage för att förbättra ärrläkningen. Kompressionsbandage är kroppsstrumpor eller handskar, som sitter mycket stramt och som anpassas efter den som ska använda dem. De trycker på ärren och minskar risken för att ärren blir tjocka och röda. Ofta lindrar de även klåda.
Kompressionsbandage används dygnet runt tills ärren har blivit mjuka och bleka. Ofta behandlas man med bandaget dygnet runt, upp till ett år eller mer efter brännskadan.
Ibland kombineras kompressionsbandage med så kallade gelplattor för att förstärka effekten. Gelplattor är tunna plattor av gel som känns lite som geléhallon i konsistensen. Oftast är de gjorda av silikon, glycerin eller vatten, så kallad hydrogel. Den ena sidan är kladdig och läggs mot huden. Den andra sidan är inte kladdig och skyddas ofta av något, till exempel tyg. Plattorna hålls sedan på plats av kompressionsbandage. Gelplattorna hjälper till att göra ärren mjuka, platta och mindre röda. När man använder dem behöver huden inte smörjas med hudkräm lika ofta.
Det finns även ett speciellt självhäftande silikonplåster som kan användas utan kompressionsbandage på ställen där det är svårt att ha kompressionsbandage, till exempel på halsen.
Om man trots långvarig kompressionsbehandling har ärr som gör det svårare att röra sig eller orsakar andra problem, kan man behöva ytterligare operationer för att till exempel förbättra rörligheten. Det finns även speciella operationer och behandlingar som kan förbättra ärrens utseende, men hittills finns inget sätt att göra ärr helt osynliga.
