Anorexi

Skriv ut (ca 10 sidor)

Anorexi är en ätstörning som innebär att du försöker svälta dig för att gå ner i vikt, trots att du väger mindre än vad som är hälsosamt för din längd och ålder. Anorexi kan vara livshotande om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.

Skriv ut

Här kan du läsa om anorexi, eller anorexia nervosa som sjukdomen heter på medicinskt språk. Om du är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan du läsa mer här

Hur vet jag att jag har anorexi?

Hur vet jag att jag har anorexi?

Det kan ta tid att utveckla en ätstörning, och ibland kan det vara svårt att veta när det har blivit en sjukdom. Du kan ha anorexi om du har några av de här besvären: 

  • Du tänker ständigt på vad du ska eller inte ska äta.
  • Du är mycket rädd för att gå upp i vikt.
  • Du får ofta kommentarer om att du är för smal.
  • Du tycker att du är för tjock oavsett vad andra säger.
  • Du har förstoppning och ont i magen.
  • Du fryser mycket, har svårt att somna och vaknar sällan utvilad.
  • Du har tappat lusten till det mesta som du tidigare brukade tycka om att göra.

Om du har anorexi kan du ha svårt att själv se att du behöver hjälp. Ofta är det folk i din omgivning som reagerar på att du har gått ner för mycket i vikt. 

Om du känner igen dig i beskrivningarna ovan, kan du ha en ätstörning eller vara i riskzonen att utveckla en ätstörning. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre. 

Fäll ihop

Vad är anorexi?

Vad är anorexi?

Anorexi är en form av ätstörning som innebär att du äter så lite att du svälter dig själv. På medicinskt språk heter sjukdomen anorexia nervosa. Sjukdomen börjar oftast med att du går ned mycket i vikt under kort tid. Du kan få anorexi oavsett kön och ålder, men det är vanligaste är att du blir sjuk i tonåren. 

Till skillnad från bulimi, som oftast inte märks utåt, brukar anorexi synas och misstänkas av omgivningen. Ofta är det människor runt omkring dig som reagerar först, och sedan kan reaktionerna bli starkare ju mer du tappar i vikt. Om du har anorexi delar du inte din omgivnings oro för din vikt. I stället är du fokuserad på att ha kontroll över din kropp och minska vikten. Den uppgiften känns livsviktig. 

Två typer av anorexi

Det finns två typer av anorexi. Den ena innebär att du svälter dig för att gå ner i vikt. 
Den andra innebär att du svälter dig för att gå ner i vikt, samtidigt som du ibland hetsäter eller känner att du måste bli av med maten som du ätit genom att exempelvis kräkas eller använda laxerande medel.

Den andra typen kan bli mycket skadlig för kroppen, eftersom det påverkar kroppens saltbalans, vilket kan leda till hjärtrubbningar. 

Rädsla för att gå upp i vikt 

Om du har anorexi tycker du att du är tjock, fast du är smal. Du upplever att du mår bra och märker inte att du påverkas av svälten, både fysiskt och psykiskt.

Du känner oftast hat till din egen kropp och är mycket rädd för att gå upp i vikt. Den bild du har av dig själv skiljer sig åt från hur andra ser på dig. Den förvrängda bild du har av dig själv hör till sjukdomen.

Behov av kontroll

För att få kontroll över ditt inre mående blir ätstörningen ett sätt att dämpa dina känslor i stället för att hantera dem. På kort sikt kan ångesten stillas av viktkontrollen, men i längden förvärras dina problem eftersom du inte har kontakt med dina känslor. Det blir då svårt att orientera dig livet och hitta en riktlinje i förhållande till livets olika utmaningar.

Självkänslan påverkas

Om du har anorexi är din självkänsla mycket beroende av kroppsform och vikt. Du är ofta missnöjd med dig själv. Tankarna kretsar ständigt kring mat, din koncentrationsförmåga påverkas och du sover sämre. 

Ofta har du höga krav på dig själv och vill prestera bra. Du kan pendla mellan hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med dig själv, och en känsla av hopplöshet då du tänker att det aldrig kommer att ske. 

Vanligt med psykisk ohälsa

Om du har anorexi är det vanligt att du har ångest, är nedstämd eller deprimerad. Eftersom ditt beteende gör dig allt mer isolerad kan du få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att du får tvångstankar, fobier eller skadar dig själv. Du kan även få självmordstankar.

Överdriven träning ihop med strikt diet – "ortorexi"

Att träna på ett tvångsmässigt sätt ihop med en strikt diet är vanligt om man har en ätstörning. Det kallas ibland för "ortorexi", till exempel i olika nyhetsmedier. Även om många kan känna igen sig i beskrivningen av ortorexi kan det vara bra att känna till att det inte är en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos. Begreppet ortorexi har dessutom en lite annorlunda innebörd när det används internationellt.

Problemen kan ändå vara allvarliga för den som berörs. När du söker vård kan du i stället för ortorexi få diagnosen anorexi, OCD – Tvångssyndrom eller någon form av ångest. Oavsett vad diagnosen kallas kan du få behandling för dina problem.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Hur din kropp påverkas beror på hur länge du har haft din ätstörning och hur snabbt du gått ner i vikt. En mycket snabb viktminskning kan vara betydligt skadligare än en mer långsam minskning som är lättare för kroppen att anpassa sig till.

Signalsystemet rubbas

Upplevelser av hunger och mättnad styrs av ett signalsystem i hjärnan. Matsmältningen påverkas av vad du äter och hur mycket du rör på dig. Kroppsvikten kommer då att anpassas automatiskt till det liv du lever. 

Anorexin rubbar det signalsystemet. I stället utvecklar du tvångstankar och tvångsbeteenden som gör det svårt för dig att inte lyssna på vad din kropp behöver.

Brist på viktiga ämnen

Om du ger kroppen för lite näring och energi ställer kroppen in sig på svält genom att dra ner på energiförbrukningen. Ämnesomsättningen sjunker. Om du fortfarande växer kan sjukdomen påverka din längdtillväxt och leda till benskörhet.

Om du undviker vissa livsmedel under en längre tid kan du få brist på olika ämnen och salter som kroppen behöver. Det kan vara skadligt för exempelvis hjärtat. 

Ont i magen och järnbrist

Det är vanligt att du får ont i magen, förstoppning, gasbildning eller andra problem med magen och tarmen. Blodbrist på grund av att du får för lite järn kan göra dig trött.
Om du har mens kan den försvinna eller bli oregelbunden. 

De flesta biverkningarna av anorexi försvinner när du börjar äta regelbundet igen och återfår en hälsosam vikt i förhållande till din längd och ålder. 

Kroppen ställer in sig på svält

Om du har anorexi kan du gå ner så mycket i vikt att kroppen inte klarar av att sköta sina biologiska funktioner. Tillståndet kallas för svält. 

Gränsen för när svält börjar anses ofta gå vid den punkt när kroppsvikten är mindre än 85 procent av den kroppsvikt som kan förväntas av personer av samma kön och ålder. 

Om du varit sjuk en längre tid

Om kroppen befinner sig i svältläge under en längre tid händer ytterligare saker. För att spara på energi börjar kroppen stänga av viktiga funktioner. Då händer följande:

  • Din puls går ner och din kroppstemperatur sjunker.
  • Du får lågt blodtryck, vilket gör att du kan bli yr och svimma. 
  • Blodcirkulationen blir sämre viket kan göra att du fryser och blir kall och blå om fötter och händer.
  • Du kan få problem med benskörhet, vilket kan göra att du lättare råkar ut för benbrott.
  • Dina muskler blir försvagade.
  • Du kan få en tunn behåring, så kallat lanugohår, i nacken och på armarna och benen.
  • Ditt hår kan bli risigt och du kan få torr hy och acne.
  • Ditt hjärta och dina njurar kan börja fungera sämre.

Om du påverkas av självsvält under en längre tid kan även hjärnan påverkas. Du kan då få så kallad hjärnatrofi, vilket kan påverka hur väl din hjärna fungerar.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

För att ta reda på om du har anorexi behöver du söka vård. Ibland kan det finnas kroppsliga sjukdomar som ger symtom som liknar ätstörningar. Därför är det viktigt att du får en ordentlig utredning. 

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning , elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning .

Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar. Du som studerar kan kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra. 

Särskilda mottagningar

Allt fler landsting har speciella ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv ta kontakt.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Du kan också söka efter mottagningar här.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du även få hjälp med var du kan söka vård. När du kontaktar vården eller ringer 1177 kan du fråga vilka mottagningar som finns där du bor.   

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Fäll ihop

Söka vård och stöd i Östergötland

Östergötland

Söka vård och stöd i Östergötland

Barn och unga under 18 år

Hit kan du som är yngre än 18 år vända dig, eller du som är förälder eller närstående och orolig för ett barn eller en ungdom:

Unga vuxna över 18 år

Du som är äldre än 18 år kan kontakta din vårdcentral eller en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning, varav vissa har särskilda ätstörningsteam eller motsvarande. 

Vuxna

Om du är vuxen och behöver hjälp och stöd, eller om du är orolig för en vuxen, vänd dig i första hand till din vårdcentral.

Akut hjälp

Om läget är akut, sök hjälp direkt.
Akut hjälp.

Telefonjourer och patient- och närståendeföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många telefonjourer som du kan ringa för att få rådgivning, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också patient- och närståendeföreningar du kan vända dig till.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om anorexi och hur det behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Börja prata med andra

Det finns olika föreningar på nätet som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl. Du kan också börja med att prata med en vän eller någon du litar på, så att du inte behöver vara ensam med det som är svårt. 

Om du har frågor kring anorexi eller andra ätstörningar kan du kontakta Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och fri. De har lokala föreningar på flera orter och kan hjälpa dig att svara på frågor och hänvisa dig vidare. Du som identifierar dig som tjej och är mellan 10 och 25 år kan också mejla eller chatta med en volontär på Ätstörningszonen.

En annan förening som är kunnig inom både ätstörningar och självskadebeteende är SHEDO. På SHEDO.se kan du läsa mer, chatta eller mejla för att berätta och få stöd och hjälp. 

Våga prata om svåra känslor

Du är värd att må bra och känna dig nöjd med den du är. Det är viktigt att umgås med människor som bidrar till att du uppskattar och utvecklar dig själv. 

Att börja prata om det som du hållit för dig själv och skämts över kan kännas både svårt och som en befrielse. Du kan reagera på ett sätt som du inte förväntade dig. Alla reagerar olika, och det finns inget rätt sätt att känna på. 

Få nya perspektiv

När du börjar prata med andra kommer du automatiskt att börja tänka och känna annorlunda, eftersom du inte längre är ensam med dina tankar. Ofta har tankar på vikt, kropp och mat tagit överdrivet mycket plats. Kanske har du glömt vilka andra saker som du tycker är viktiga i livet? 

Genom att prata med andra kan du få nya, mer hälsosamma perspektiv än om du går ensam med dina funderingar. 

Ta reda på vad du behöver

Bilder av till synes perfekta kroppar i reklam och social medier kan öka pressen och göra att vi tappar kontakten med våra egna kroppar. När är jag egentligen hungrig? Får jag vara hungrig? Vad innebär det för just mig att må bra? Svaren på de frågorna kan ge dig insikter om vad du behöver för att må bra.

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanorträning och sömn, och vad kroppen behöver för att må bra. Du kan lära dig lita på din kropp och skilja på hungerkänslor och sötsug. Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.

Fäll ihop

Vad kan jag få för behandling?

Vad kan jag få för behandling?

Om du har anorexi behöver du hjälp både att bryta svälten och hitta sätt att hantera dina känslomässiga svårigheter. Den behandling du får är i första hand psykoterapi, antingen individuellt eller i grupp. Terapin går ut på att du ska förändra ditt sätt att äta, och att bearbeta andra svåra känslor. Ibland ingår också antidepressiva läkemedel i behandlingen.

Utredning bestående av intervjuer

För att kunna planera rätt behandling görs först en noggrann utredning. Du får svara på frågor kring ditt ätbeteende och om hur du har det i livet i övrigt. Det sker i flera intervjuer som görs av en psykolog eller kurator. Ibland får du fylla i olika frågeformulär.

Du kan också få gå igenom en allmän kroppsundersökning, väga dig och lämna olika prover. Om du är under 18 år brukar föräldrarna också intervjuas.

Ändrade matvanor och hjälp att hantera känslor

För att komma tillrätta med anorexi behöver du dels få hjälp för de skador som har uppstått på grund av självsvälten och hjälp att långsiktigt ändra dina matvanor, dels behöver du få hjälp med att hantera svåra känslor och psykologiska problem.

För att göra det brukar du få gå i någon form av psykoterapi. Här kan du läsa mer om psykoterapi som behandling vid ätstörningar.

Minst sex månaders behandling

Hur länge behandlingen pågår, och hur den är utformad varierar, men ofta brukar det handla om en terapisession per vecka under sex till nio månader.

Beroende på hur du mår och vilka problem och svårigheter som kommit fram under behandlingsperioden kan du behöva fortsätta i terapin även efter att du har kommit till rätta med själva ätstörningsproblemet.

Information och gruppträffar

Många specialistmottagningar ordnar gruppträffar både för den som har anorexi och för de närstående. Där kan du och dina närstående få information om ätstörningar, mat och hur du kan äta bättre.

På vissa mottagningar finns dagvårdsaktiviteter där du lagar och äter mat tillsammans, och diskuterar olika problem kring ätande.

Ibland kan du få läkemedel

Om du har en depression samtidigt med en ätstörning kan du få behandling med antidepressiva läkemedel. Om du får sådana läkemedel ska de inte vara enda behandlingsformen utan alltid kombineras med psykoterapi.

Om du fortfarande bor hemma kan familjeterapi vara ett alternativ. Då deltar även föräldrar och eventuellt även syskon.

De flesta behöver inte läggas in

Om du är mycket påverkad av anorexi kan du behöva få vård på sjukhus på grund av hur din kropp har påverkats av självsvälten.

De flesta som har anorexi behöver inte läggas in på sjukhus. Men om du är svårt påverkad av svält, exempelvis att du har mycket låg kroppsvikt, låg puls eller låg kroppstemperatur, kan du behöva sjukhusvård.

Målet med inläggning är att få igång kroppens biologiska funktioner. Du kan få näringsrika måltider eller näringsdrycker, vätskedropp och övervakning.

Återfall

Det finns en risk att du får återfall efter behandling, särskilt i samband med att du utsätts för stress eller nya utmaningar. Även om du inte återfaller i anorexi kan det finnas risk för att du utvecklar bulimi.

Många specialistvårdsenheter anordnar uppföljningar eller särskilda samtal för att motverka återfall.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Även om du har varit fri från en ätstörning i flera år kan negativa tankar kring mat och din kropp komma tillbaka under graviditeten eller efter att du fått barn. Det är inte ovanligt att du känner rädsla inför den viktuppgång som är nödvändig när du är gravid.

Viktigt att berätta om ätstörningen

Om du har en ätstörning och blir gravid är det viktigt att du berättar om ätstörningen för barnmorskan på mödravårdscentralen så att graviditeten kan följas på bästa möjliga sätt. Kroppen har en naturlig tendens att skydda fostret genom att till exempel se till att fostret får näring i första hand.

Samtidigt innebär det en stor påfrestning för dig och barnet om du utvecklar en ätstörning i samband med graviditeten. Det finns en viss ökad risk för missfall om du har anorexi. Därför är det mycket viktigt att du får professionell hjälp tidigt.

Läs mer om ätstörningar i samband med graviditet och amning.

Fäll ihop

De flesta blir bra igen

De flesta blir bra igen

När du är som sjukast kan det kännas som om du aldrig kommer att bli bra och känna dig lycklig igen, men så måste det inte vara. Det finns behandling som hjälper mot anorexi.

Vägen tillbaka kan vara lång och svår, men även om du har levt med anorexi i många år kan du bli bättre eller helt frisk. Om du söker hjälp, genom vården eller i en stödgrupp, ökar du dina möjligheter att bli bra.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-06
Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

David Clinton, psykolog och psykoterapeut, Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2017-02-06
Skribent och redaktör:
Anna Momcilovic, 1177 Vårdguiden, Region Östergötland
Granskare:
Kenth Fredriksson, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Östergötland