Olika sätt att ta läkemedel

Läkemedel som du tar genom munnen

De flesta läkemedel tar du genom munnen. Oftast ska du svälja ner läkemedlet direkt. En del tabletter ska tuggas, en del ska smälta i munnen. Vissa tabletter ska du lägga under tungan eller överläppen.

Du kan läsa om hur du ska använda ditt läkemedel i bipacksedeln. Det är ett informationsblad som följer med förpackningen. Det kan också finnas viss information på läkemedelsförpackningen.

Om läkemedel som du tar genom munnen

Läkemedel som du tar genom munnen finns i olika former. Här är några exempel:

  • tabletter som du sväljer
  • kapslar som du sväljer
  • i flytande form som du sväljer eller sköljer munnen med
  • pulver och granulat som du sväljer
  • tabletter och sprej som du tar under tungan
  • tabletter och pulver som du tar under överläppen
  • tuggummi.

Ibland står ordet ”oral” på förpackningen, till exempel oral lösning. Det betyder att läkemedlet tas genom munnen.

Det bästa är att sitta upprätt eller stå upp när du sväljer läkemedel.

Läkemedlen verkar på olika ställen

Vissa läkemedel verkar direkt i munnen eller i magen. Exempel är läkemedel mot svampinfektion i munnen och vissa läkemedel mot halsbränna. Men det vanligaste är att det verksamma ämnet tas upp i blodet via magen och tarmen. Det sprids sedan i kroppen till det ställe där det ska verka. Till exempel tas hostdämpande läkemedel upp i blodet genom tarmen och når sedan det centrum i hjärnan som styr hostreflexerna.

Doseringsask är ett bra hjälpmedel

Om du har flera läkemedel som du ska ta vid olika tider kan det vara svårt att komma ihåg när du ska ta dem. Då kan en doseringsask vara ett bra hjälpmedel. I asken finns små fack där läkemedel kan läggas i för en vecka i taget. Du kan köpa doseringsaskar på ett apotek.

Vissa läkemedel kan vara känsliga för ljus eller fukt och ska därför inte förvaras i doseringsask. Du kan fråga på ett apotek om du inte hittar sådan information på förpackningen eller i bipacksedeln.

Du kan be om hjälp med att fylla doseringsasken en gång i veckan om du själv har svårt att göra det. En närstående eller en distriktssköterska kan hjälpa dig. Du kan få hämta ut dina läkemedel i färdigförpackade påsar på ett apotek. Då innehåller varje påse de läkemedel som du ska ta vid varje doseringstillfälle. Rådgör med din läkare om du har några problem med din medicinering.

Att ge läkemedel till barn

Det kan vara svårt att få barn att ta läkemedel. Till exempel smakar flytande penicillin illa. Dessa läkemedel är smaksatta för att dölja den obehagliga smaken, men den kan kännas ändå.

Tala om för läkaren om barnet brukar vägra att ta läkemedel. Ibland finns läkemedlet i en form som är lättare att ta, till exempel stolpiller eller tabletter som smälter i munnen.

Du kan kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral för att få råd om barnet inte vill ta sitt läkemedel.

Tabletter som du sväljer

Det finns olika slags tabletter. De flesta ska du svälja ner direkt, men en del ska du tugga eller suga på. Det finns också tabletter som löser upp sig lätt i vatten eller på tungan. Dessa passar bra om du har svårt att svälja tabletter.

Kvinna som tar en tablett
Du bör svälja tabletter med minst ett halvt glas vätska.

Tabletter som du sväljer direkt

Du bör alltid svälja tabletter tillsammans med minst ett halvt glas vatten eller någon annan dryck så att de glider ner lättare. Det är bra att dricka en klunk innan du tar tabletten för att fukta munnen och strupen.

Det kan vara lättare att svälja ner tabletter med trögflytande dryck, till exempel yoghurt eller nyponsoppa. Men vissa läkemedel ska du inte ta tillsammans med mjölkprodukter eller grapefrukt, och vissa ska du bara ta med vanligt kranvatten. Det står i så fall i bipacksedeln.

Det finns också ett tablettöverdrag som gör tablettens yta hal och döljer läkemedlets smak. Tablettöverdraget gör det lättare att svälja tabletten och finns att köpa på apotek. Du kan få tablettöverdraget utskrivet på recept.

Prata med din läkare om du har svårt att svälja hela tabletter. Ibland finns läkemedlet i någon annan form som är lättare att svälja. Du kan fråga på ett apotek om tabletterna kan delas, tuggas eller krossas.

Vissa tabletter måste sväljas hela

Ibland står det på förpackningen att tabletterna måste sväljas hela. Då får du inte dela eller krossa dem. Det gäller till exempel depåtabletter, enterotabletter och enterodepåtabletter.

Depåtabletter

Depåtabletter är tillverkade på ett sätt som gör att det verksamma ämnet löses ut lite i taget. På så sätt får du en jämn och långvarig effekt av läkemedlet med så lite biverkningar som möjligt. Om du delar eller krossar en depåtablett verkar den för kraftigt och under för kort tid. Vissa depåtabletter med skåra kan delas men delarna måste sväljas hela.

Enterotabletter

Enterotabletter ska lösas upp först när de har nått tarmen. De har en hinna som gör att de inte kan lösas upp i magsäcken. Enterotabletter ska lösas upp i tarmen för att det verksamma ämnet kan irritera magsäcken, för att den sura magsaften kan påverka läkemedlet eller för att läkemedlet ska verka i tarmen. Om enterotabletter delas eller krossas förstörs hinnan.

Enterodepåtabletter

Enterodepåtabletter är både långverkande och har en hinna för att inte lösas upp i magsäcken. Om de delas eller krossas förstörs hinnan. Dessutom verkar de för kraftigt och under för kort tid.

Lösliga tabletter

De flesta lösliga tabletter löser du upp i lite vatten. Vanligast är brustabletter som ska lösas i ett halvt glas vatten och ger en kolsyrad dryck. Det finns också tabletter som löser upp sig i munnen av saliven, och som du kan ta utan vatten. Ibland kallas denna typ av tabletter för munsönderfallande.

Sugtabletter

Sugtabletter ska smälta långsamt i munnen. De verkar ofta i munnen eller svalget. Vissa sugtabletter verkar i andra delar av kroppen genom att det verksamma ämnet tas upp i blodet.

Tuggtabletter

En del tabletter behöver innehålla en stor mängd av det verksamma ämnet, och blir därmed ganska stora. Därför görs de ibland som tuggtabletter. Andra läkemedel görs som tuggtabletter för att de ska verka snabbare.

Kapslar som du sväljer

Kapslar i en hand.
Det finns olika sorters kapslar.

Kapslar kan innehålla det verksamma ämnet i fast eller flytande form. Höljet består oftast av gelatin som löses upp i magen och tarmen. De flesta kapslar ska sväljas hela, men vissa kan du dela och andra kan du tugga sönder. Om du delar en kapsel måste du vara noga med att få i dig hela dosen.

Du ska alltid svälja kapslar med minst ett halvt glas vatten eller någon annan dryck. Det är bra att först ta en klunk och fukta munnen och strupen. Kapseln kan fastna i halsen eller strupen om du dricker för lite.

Det kan vara lättare att svälja ner kapslar med trögflytande dryck, till exempel yoghurt eller nyponsoppa. Men vissa läkemedel ska du inte ta tillsammans med mjölkprodukter eller grapefrukt, och vissa ska du bara ta med vanligt kranvatten. Det står i så fall i bipacksedeln.

Prata med din läkare om du har svårt att svälja kapslar. Ibland finns läkemedlet i någon annan form som är lättare att svälja. Du kan fråga på ett apotek om tabletterna kan delas, tuggas eller krossas.

Vissa kapslar måste sväljas hela

Ibland står det på förpackningen att kapslarna måste sväljas hela. Då får du inte dela eller krossa dem. Det gäller till exempel depåkapslar och enterokapslar.

Depåkapslar

Depåkapslar är tillverkade på ett sätt som gör att det verksamma ämnet löses ut lite i taget. På så sätt får du en jämn och långvarig effekt av läkemedlet med så lite biverkningar som möjligt. Om du krossar eller tuggar depåkapslar verkar de för kraftigt och under för kort tid. Ibland kan du dela en depåkapsel och svälja innehållet utan att tugga på det.

Enterokapslar

Enterokapslar ska lösas upp först när de har nått tarmen. Vanligen innehåller dessa kapslar små korn som är täckta av en hinna som gör att kornen inte kan lösas upp i magsäcken. Enterokapslar ska lösas upp i tarmen för att det verksamma ämnet kan irritera magsäcken, för att den sura magsaften kan påverka läkemedlet eller för att läkemedlet ska verka i tarmen. Om du tuggar eller krossar enterokapslar förstörs hinnan. Ibland kan du dela en enterokapsel och svälja kornen utan att tugga på dem.

Flytande läkemedel som du sväljer eller sköljer munnen med

Hjälpmedel för att dosera flytande läkemedel kan du få gratis på ett apotek.

Flytande läkemedel som du tar genom munnen kallas för orala droppar eller oral vätska. Droppar är mer koncentrerade och kan vara lättare att ge till barn eftersom det blir en mindre mängd att svälja.

Alla flytande läkemedel som du tar genom munnen ska inte sväljas. Till exempel används lösningar med fluor eller klorhexidin för att gurgla eller skölja munnen.

Droppar

För att få rätt dos när du tar läkemedel i droppform är det viktigt att använda den droppanordning som följer med förpackningen. Ofta kan dropparna blandas med olika drycker. Detta står i så fall i bipacksedeln.

Vätska

Oral vätska finns i olika former. Den kan kallas suspension, emulsion eller lösning, beroende på vilken konsistens den har.

Eftersom det är viktigt att du får i dig rätt mängd läkemedel ska du alltid använda dosmått som är graderade i milliliter och inte en vanlig sked. På apotek finns det tre olika doseringshjälpmedel:

  • Dosbägaren är avsedd för en större mängd vätska och är graderad från 5 till 30 milliliter.
  • Dosskeden är avsedd för mindre mängd vätska. Den är graderad från 2 till 10 milliliter.
  • Dossprutan använder du för att ge små mängder vätska till barn. Den har gradering från 1 till 5 milliliter. Du sprutar in i munnen, mot kindens insida. Efteråt låter du barnet dricka lite vätska. Det finns även en mindre dosspruta med gradering från 0,1 till 1 milliliter som är avsedd för mycket små mängder.

Du ska alltid kontrollera om det står på etiketten eller förpackningen att flaskan ska skakas. Då är det viktigt att skaka den så att innehållet blandas ordentligt innan du mäter upp dosen. Annars finns risk för att du inte får i dig rätt mängd av det verksamma ämnet.

Pulver och granulat som du sväljer

En del läkemedel finns i form av pulver eller korn, så kallat oralt pulver eller oralt granulat.

Vissa pulver och granulat kan röras ut i vätska, medan andra kan blandas i mat eller strös över mat, till exempel filmjölk. Du kan läsa i bipacksedeln vilket som passar bäst. När du har tagit pulver eller granulat bör du dricka ett glas vätska efteråt.

Vissa granulat måste sväljas hela

Ibland står det på förpackningen att granulatkornen måste sväljas hela. Då får du inte dela eller krossa dem. Det gäller till exempel depågranulat, enterogranulat och enterodepågranulat.

Depågranulat

Depågranulat är tillverkat på ett sätt som gör att det verksamma ämnet löses ut lite i taget. På så sätt får du en jämn och långvarig effekt av läkemedlet med så lite biverkningar som möjligt. Om du tuggar på kornen verkar läkemedlet för kraftigt och under för kort tid.

Enterogranulat 

Enterogranulat ska lösas upp först när det har nått tarmen. Kornen har en hinna som gör att de inte kan lösas upp i magsäcken. Enterogranulat ska lösas upp i tarmen för att det verksamma ämnet kan irritera magsäcken, för att den sura magsaften kan påverka läkemedlet eller för att läkemedlet ska verka i tarmen. Om du tuggar på enterogranulat förstörs hinnan.

Enterodepågranulat 

Enterodepågranulat är både långverkande och har en hinna för att inte lösas upp i magsäcken. Om de delas eller krossas förstörs hinnan. Dessutom verkar de för kraftigt och under för kort tid.

Tabletter och sprej som du tar under tungan

Sublinguala resoribletter är tabletter som du lägger under tungan där de snabbt smälter. Sublingualsprej sprejar du under tungan. Sublingual betyder just ”under tungan”. Det verksamma ämnet tas upp i blodet via slemhinnan i munnen och verkar inom några minuter.

Tabletter och pulver som du tar under överläppen

Det finns läkemedel som du lägger under överläppen. De kallas buckaltabletter och munhålepulver. Det verksamma ämnet tas upp i blodet via slemhinnan i munnen. Buckaltabletter klibbar fast vid tandköttet när de blir fuktiga. De verkar så länge som buckaltabletten finns kvar under överläppen. Det går bra att äta och dricka när du har tabletten inne.

Om du råkar svälja en tablett av misstag kan du ersätta den med en ny. Ibland kanske du tar ut tabletten innan den har lösts upp. Då ska du inte slänga den i soporna eftersom det finns verksamt ämne kvar. Lämna den istället till ett apotek så att den tas om hand på rätt sätt.

Munhålepulver är portionspåsar fyllda med pulver. En portionspåse lägger du under överläppen. Där får den vara kvar i cirka 30 minuter, men flytta den lite då och då med tungan. Du bör inte äta eller dricka när du har munhålepulver i munnen eftersom effekten av läkemedlet då kan minska.

Tuggummi

En del medicinska tuggummin verkar i munnen, till exempel fluortuggummi mot karies. Andra tuggummin, till exempel med nikotin, verkar i andra delar av kroppen genom att det verksamma ämnet tas upp i blodet och sedan förs vidare till det ställe där det ska verka. Medicinska tuggummin är inte avsedda att sväljas.

Viktigt när du använder läkemedel

Det finns en del saker du bör veta när du tar läkemedel.

Följ anvisningarna

För att ett läkemedel ska fungera är det viktigt att du använder det på rätt sätt. Du får anvisningar av läkaren, som också ska skriva på receptet hur du ska ta läkemedlet. Informationen från receptet skrivs på apoteksetiketten som sätts på förpackningen. För receptfria läkemedel finns doseringsanvisningar på eller i förpackningen. Om läkemedlet kan användas av barn anges dosering efter barnets vikt eller ålder.

Du kan fråga på apoteket om du vill veta mer. Läs också i bipacksedeln, det informationsblad som följer med förpackningen.

Förvaring av läkemedel

Det är viktigt att du förvarar läkemedlet på rätt sätt. Annars finns risk för att det inte fungerar som det ska. Tänk också på att förvara läkemedel oåtkomliga för barn.

Viktigt att ta rätt dos

Följ doseringsanvisningarna för att läkemedlet ska ge så bra effekt och så lite biverkningar som möjligt. Läkemedlet kanske inte hjälper om du tar för låg dos. Effekten kan bli för kraftig och du kan få onödiga biverkningar om du tar för hög dos. Det kan också vara farligt om du får i dig en för stor dos.

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för receptfria läkemedel som det är för receptbelagda. För receptbelagda läkemedel står det på apoteksetiketten vilken dos du ska ta. För receptfria läkemedel finns doseringsanvisningar på eller i förpackningen. Om läkemedlet kan användas av barn anges dosering efter barnets vikt eller ålder.

Ta dina läkemedel med jämna mellanrum

För att få bra effekt av ditt läkemedel är det oftast viktigt att du tar det så jämnt fördelat över tid som möjligt. Tre gånger dagligen betyder tre gånger per dygn, det vill säga var åttonde timme. Läkemedel som du ska ta en gång om dagen bör du ta vid ungefär samma tid varje dag. Det gäller om inte läkaren har sagt något annat.

Koppla till regelbundna vanor

En del läkemedel ska du ta vid ett visst tillfälle, exempelvis i samband med en måltid. Ibland kan du välja själv. Tänk då på att det är lättare att komma ihåg att ta dina läkemedel om du gör det i samband med någon regelbunden vana. Det kan till exempel vara när du stiger upp på morgonen, borstar tänderna eller vid en måltid.

Läkemedel tillsammans med mat och dryck

En del läkemedel ska du ta tillsammans med mat och en del ska du ta mellan måltider. För många läkemedel spelar det ingen roll. 

Däremot kan du behöva undvika viss mat för att inte effekten av vissa läkemedel ska påverkas. Det gäller till exempel mjölkprodukter och grapefrukt.

Information om det finns i bipacksedeln, men du kan också fråga på ett apotek om du är osäker.

Alkohol och läkemedel

Alkohol och läkemedel kan vara en dålig eller till och med skadlig kombination. Du bör fråga din läkare eller på ett apotek vad som gäller för ditt eller dina läkemedel. Det är bäst att avstå från alkohol helt och hållet om du är osäker. Läs mer om läkemedel och alkohol.

Läkemedel och trafik

Din förmåga att köra bil kan påverkas av vissa läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, yr eller se suddigt. Olika personer reagerar olika. Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Läs mer på Transportstyrelsens webbplats.

Avbryt inte behandlingen

Även om du känner dig frisk ska du aldrig avbryta eller ändra din medicinering i förtid utan att fråga din läkare. Ibland kan dina besvär snabbt komma tillbaka om du slutar för tidigt. Vissa läkemedel ska du inte sluta ta tvärt utan dosen måste minskas gradvis enligt ett särskilt schema.

Ibland kan vissa biverkningar göra att du måste avbryta behandlingen. Det kan du läsa om i bipacksedeln.

Läkemedel är personliga

Ett läkemedel som är utskrivet på recept ska bara användas av den som fått receptet. Vilket läkemedel som du får av läkaren beror på vilken sjukdom du har, din ålder och om du har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel. Om någon annan än du tar ditt läkemedel kan hen få oväntade biverkningar eller dålig effekt. Ge därför aldrig ditt receptbelagda läkemedel till någon annan. Du ska heller inte använda någon annans receptbelagda läkemedel.

Använd inte gamla läkemedel

Med tiden kan läkemedel brytas ner så att mängden av det verksamma ämnet minskar. Det kan också bildas olika nedbrytningsämnen. Det kan börja växa bakterier i flytande läkemedel. Gamla läkemedel kan därför ge sämre effekt och mer biverkningar och ibland till och med vara skadliga. Detsamma gäller läkemedel som du har förvarat felaktigt. Använd inte läkemedel som har passerat utgångsdatum eller som har ändrat smak, lukt, konsistens eller utseende.

Du som är gravid eller ammar

Ibland kan du behöva läkemedel när du är gravid eller ammar. En del läkemedel kan påverka fostret eller barnet som ammas. Vissa läkemedel kan påverka möjligheten att bli gravid. Ta därför reda på vad som gäller innan du använder läkemedel när du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar. Du kan fråga din läkare eller på ett apotek. Läs mer om läkemedel vid graviditet och amning.

Läkemedel till barn

Barn är känsligare än vuxna för vissa läkemedel. Det finns därför en del läkemedel som barn inte ska ta. Du kan fråga på barnavårdscentralen, BVC eller på ett apotek om du är osäker på hur du ska göra om du vill ge ditt barn receptfria läkemedel. Rådgör med BVC eller en vårdcentral innan du ger receptfria läkemedel till barn yngre än sex månader. Läs mer om att ge läkemedel till barn.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Därför är det extra viktigt att du tar läkemedel på rätt sätt om du är äldre. Det är också viktigt att en längre tids medicinering regelbundet kontrolleras av vården. Läs mer om att ta läkemedel när du är äldre.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Vad är en bipacksedel?

Bipacksedeln som följer med läkemedelsförpackningen är ett informationsblad som riktar sig till dig som användare av läkemedlet. Där hittar du viktig information om vad du ska tänka på när du använder ditt läkemedel. Här kan du läsa om bipacksedlar.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Till toppen av sidan