Maxalt och Maxalt Rapitab

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Maxalt och Maxalt Rapitab?

Maxalt och Maxalt Rapitab är läkemedel som används mot migränanfall.

Medicinen tillhör en läkemedelsgrupp som kallas för triptaner och det verksamma ämnet är rizatriptan. Läkemedelsgruppen kan även kallas för serotonin-1-receptorstimulerare.

Recept och högkostnadsskydd

Maxalt finns som tabletter i styrkorna 5 milligram och 10 milligram. Maxalt Rapitab finns som frystorkade tabletter som smälter i munnen. De finns i samma styrkor som tabletterna. Medicinen är receptbelagd.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Det är inte helt klarlagt varför man får migrän. Under migränanfallet pågår ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet i hjärnan. Läkemedlet dämpar vissa signaler i hjärnan. Det leder till att huvudvärken och illamåendet lindras samtidigt som känsligheten för ljud, ljus och lukt minskar.

Det tar ungefär en halvtimme innan medicinen börjar verka. Det kan ta längre tid om man tar tabletten precis efter att man har ätit.

Hur tar man medicinen?

Tabletterna ska sväljas hela med vatten.

De frystorkade tabletterna löser upp sig i munnen och sväljs med saliven. De kan vara bra att använda om man till exempel saknar vätska att svälja ner tabletterna med, eller om man mår illa och kräks av att dricka i samband med migränanfallet. De frystorkade tabletterna börjar inte verka snabbare än de vanliga tabletterna.

Man ska förvara de frystorkade tabletterna i aluminiumpåsen tills man ska ta medicinen. Man ska vara torr om händerna när man öppnar förpackningen eftersom de frystorkade tabletterna är fuktkänsliga.

När ska man ta medicinen?

Man tar medicinen när som helst under migränanfallet när huvudvärken har börjat. Det är bäst att ta medicinen så tidigt som möjligt.

Om man har migrän med aura får man till exempel synrubbningar, domningskänslor och talrubbningar före huvudvärken. Man ska inte ta medicinen under den tid man har aura.

Medicinen ska inte användas för att förhindra migrän.

Även om medicinen inte skulle ge någon verkan vid ett migränanfall, kan man ändå pröva att ta den igen vid nästa anfall.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dos är en tablett i styrkan 10 milligram. En del personer bör ta en lägre dos, 5 milligram, till exempel om man behandlas med läkemedel som innehåller propranolol.

Om medicinen inte har hjälpt efter två timmar ska man inte ta en dos till. Om huvudvärken däremot har lindrats efter den första dosen men sedan kommer tillbaka kan man ta en dos till. Men då måste det gå minst två timmar mellan doserna. Man ska inte ta mer än två doser per dygn.

Medicinen bör inte användas av personer som är över 65 år eller av barn och ungdomar under 18 år.

Viktigt

Om man har huvudvärk som inte liknar den vanliga migränhuvudvärken ska man inte ta medicinen utan att först prata med en läkare.

Man ska inte använda medicinen om man har eller har haft vissa hjärt-kärlsjukdomar, till exempel kärlkramp eller högt blodtryck eller om man har haft stroke. Man ska inte heller använda medicinen om man har någon svår lever- eller njursjukdom. Om man känner sig osäker ska man tala med sin läkare.

Medicinen kan ge upphov till kortvarig bröstsmärta och en åtstramande känsla i bröstet. Det är vanligtvis inte allvarligt men kan i mycket sällsynta fall bero på hjärtpåverkan. Kontakta därför läkare om symtomen inte försvinner.

Om man använder medicinen för ofta finns det risk för att man får kronisk huvudvärk eller att huvudvärken blir värre. Man ska då kontakta läkare.

Man kan bli trött och dåsig både av medicinen och av migränanfallet.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Andra triptaner ska inte användas samtidigt med Maxalt under ett migränanfall. Däremot kan en annan triptan tas efter en viss tid enligt anvisningar från läkare.
Exempel på triptaner är:

  • Almogran
  • Imigran och Imigran Novum
  • Naramig
  • Oriptan
  • Relpax
  • Sumatriptan med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Sumatriptan Mylan
  • Sumatriptan SUN
  • Zolmitriptan med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zolmitriptan Actavis
  • Zomig, Zomig Rapimelt och Zomig Nasal.

Maxalt ska inte heller användas samtidigt med läkemedel som innehåller

  • dihydroergotamin, till exempel Orstanorm
  • ergotamin, till exempel Anervan Novum.

Om man har tagit Orstanorm eller Anervan Novum ska det gå minst 24 timmar innan man kan ta Maxalt. Om man har tagit Maxalt ska det gå minst sex timmar innan man kan ta dessa mediciner.

Man ska inte använda Maxalt samtidigt med läkemedel som innehåller moklobemid, till exempel Aurorix, som bland annat används vid depression. Detta gäller även upp till två veckor efter avslutad behandling med Aurorix.

Biverkningar

Man kan må illa och kräkas av både medicinen och migränanfallet. En del personer som använder medicinen kan till exempel bli darriga, få ont i huvudet eller problem med andningen. Andra kan få ovanliga känselupplevelser, till exempel domningar, stickningar, värmekänsla eller känsla av tyngd eller åtstramning i delar av kroppen. Vissa kan få hjärtklappning, ont i magen, diarré eller bli torra i munnen.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. För att inte riskera att barnet påverkas ska man avstå från att amma under minst 24 timmar efter att man har tagit medicinen.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177.se och läkemedelstexter

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-12-19
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabet Waldenlind, docent, överläkare, Neurologiska klinken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.