Lasix Retard

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Lasix Retard?

Lasix Retard är ett kraftigt vätskedrivande läkemedel som används vid ödem, det vill säga vattenansamling i kroppen, till exempel vid hjärtsvikt. Läkemedlet kan även användas mot högt blodtryck.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen loopdiuretika och det verksamma ämnet är furosemid.

Recept och högkostnadsskydd

Lasix Retard finns som långverkande depåkapslar i styrkorna 30 milligram och 60 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Man kan få för mycket vätska i kroppen av många orsaker, till exempel hjärtsvikt. Det verksamma ämnet i medicinen, furosemid, har en kraftig verkan på vätskeöverskottet och gör så att man kissar mer än vanligt. På så sätt blir man av med överskottet på vatten. Det avlastar hjärtat.

Lasix Retard börjar verka efter två till tre timmar och effekten varar upp till tolv timmar. När medicinen verkar behöver man gå på toaletten oftare än annars. Urinträngningarna kan också upplevas som kraftigare än vanligt.

Medicinen vidgar också blodkärlen i kroppen. Därmed sjunker blodtrycket. Blodtryckssänkningen kommer gradvis efter flera dagars behandling.

Samtidigt med vattnet utsöndras även ökade mängder av olika salter i urinen, bland annat kalium. Det kan orsaka kaliumbrist. Därför får man oftast ta extra medicin när man behandlas med furosemid, till exempel så kallade kaliumsparande medel som amilorid eller tabletter som innehåller kaliumklorid, det vill säga kaliumsalt.

Hur tar man medicinen?

Man bör svälja depåkapslarna hela med ett halvt glas vatten och får inte krossas eller tuggas. Anledningen är att det verksamma ämnet ska kunna lösa sig långsamt och verka under en lång tid. Om man krossar innehållet i kapseln verkar medicinen kortare än avsett och risken för biverkningar ökar.

Det är bra att ta kraftigt vätskedrivande läkemedel på morgonen, men i de flesta fall går det att ta medicinen när det passar den egna dygnsrytmen bäst. Därför kan man oftast tillfälligt ändra tidpunkten för när man tar medicinen om man behöver gå ut och vara borta några timmar. Men man bör, om möjligt, först ha diskuterat detta med sin läkare.

Viktigt

Den saltdrivande effekten av medicinen kan leda till att man får brist på kalium. Det kan påverka hjärtat, särskilt om man samtidigt tar medicin som innehåller digitalis. Därför är det viktigt att man tar kaliumsparande medicin eller kaliumtabletter enligt läkarens anvisningar.

Man ska kontakta läkare om man får trötthet och muskelsvaghet när man använder furosemid samtidigt med läkemedel som innehåller digitalis, som till exempel Digoxin BioPhausia.

Man ska inte avbryta långtidsbehandling med läkemedel som innehåller furosemid utan att först ha kontaktat den läkare som skrivit ut receptet.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering av Lasix Retard till vuxna är 30-60 milligram varje morgon.

Om man har glömt att ta medicinen på morgonen går det bra att ta medicinen senare under dagen. Men för att nattsömnen inte ska bli störd av extra toalettbesök bör man inte ta den senare än mitt på dagen.

Om man har glömt att ta medicinen under en hel dag bör man fortsätta medicineringen nästa dag enligt doseringsanvisningen på etiketten. Man ska inte ta några extra doser.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Innan man börjar använda medicinen ska man berätta för sin läkare om man använder någon så kallad cox-hämmare. Cox-hämmare är läkemedel mot smärta och inflammation, som till exempel Ipren, Magnecyl och Diklofenak. De här medicinerna kan öka vätskemängden i kroppen och därmed motverka effekten av de mediciner man fått mot högt blodtryck eller hjärtsvikt.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan få biverkningar som till exempel trötthet och muskelsvaghet och som kan bero på rubbningar av saltbalansen. Om man inte har fått extra medicin mot detta är det en vanlig biverkning av medicinen, se vidare under rubriken Viktigt. Om man får ont i till exempel en tå ska man kontakta den läkare som skrivit ut medicinen. Vissa kan få ökad urinvolym.

Risken för biverkningar av medicinen är störst vid höga doser.

Graviditet och amning

Man bör inte använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Man bör undvika läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet. Mjölkmängden kan också minska hos den ammande mamman. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar.

Andra läkemedel som innehåller det verksamma ämnet

Det finns andra läkemedel som innehåller furosemid. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket. Exempel på läkemedel som innehåller furosemid är

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-09-16
Manusunderlag:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Kenneth Pehrsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna