Narkos

Skriv ut (ca 8 sidor)

Narkos, eller sövning som det även kallas, innebär att du inför en operation eller undersökning blir sövd med hjälp av läkemedel. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper ha ont och ta del av det som händer under operationen eller undersökningen.

Skriv ut

Förberedelser

Du får träffa en narkosläkare före sövningen för att berätta om din hälsa och för att få möjlighet att ställa frågor. Ibland kan du behöva lämna blodprov och genomgå olika undersökningar, för att läkaren ska kunna se att du är i form inför narkosen och den efterföljande operationen.

Före narkosen behöver du alltid fasta så att du inte riskerar att kräkas och få ner maginnehåll i lungorna under sövningen. Fasta innebär att du inte får äta fast föda sex timmar innan narkosen. Du får däremot dricka klara vätskor fram till två timmar innan narkosen. Exempel på klara vätskor är saft, läskedryck, kaffe och te utan mjölk.

Det betyder att om du till exempel ska opereras på morgonen fastar du från midnatt. Om operationen görs tillräckligt sent på dagen kan du få äta frukost. Reglerna kring mat och dryck före sövning är viktiga att följa. Helst ska du få reglerna skriftligt från sjukhuset för att veta vad som gäller.

Om du vet med dig att du brukar må illa efter narkos, eller har lätt för att bli åksjuk eller sjösjuk, är det bra att tala om det redan före narkosen. Då kan du få ett långverkande medel mot illamående innan du sövs och därmed slippa må illa när du vaknar.

Det är vanligt att du får några tabletter att ta med lite vatten en stund innan sövningen. Det kallas premedicinering och består av tabletter som är svagt smärtstillande och mot illamående. Eller så får du enbart tabletter mot illamående.

Får jag ta mina vanliga läkemedel?

Det finns flera läkemedel som inte ska tas före narkos, eller där doseringen tillfälligt behöver ändras. Ett exempel är diabetesläkemedel och blodförtunnande läkemedel. Det finns även andra läkemedel som inte ska tas före operation. En bedömning görs av narkosläkaren och information om läkemedel bör du få i god tid före operationsdagen. Tabletterna tar du som vanligt på morgonen och sköljer ner med minst ett halvt glas vatten.

Så går det till att få narkos

Så går det till att få narkos

Före narkosen får du ofta lugnande och smärtstillande medel. Narkosmedlet får du antingen direkt i blodet eller så andas du in det genom en mask. En kombination av dessa två sätt är vanlig.

Innan narkosen inleds får du en venkateter i armvecket eller på ovansidan av handen. En venkateter är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl med hjälp av en nål som sedan tas bort. Genom katetern får du vätska och läkemedel före, under och efter operationen.

Inne på operationssalen

När du är inne i operationssalen får du lägga dig på ett operationsbord. Sedan får du en blodtrycksmanschett runt överarmen, EKG-elektroder på bröstet och en liten klämma på en av handens fingrar. Det gör det möjligt att övervaka hjärtats och lungornas funktion under hela operationen. Ibland krävs ännu mer mätningar och kontroller under narkosen och då informeras du om det.

Extra syre och läkemedel

Först andas du in extra syrerik luft genom en mask som placeras över näsa och mun. Samtidigt får du några olika läkemedel via venkatetern, till exempel smärtstillande läkemedel. Av läkemedlen kan du bli torr i munnen. Ibland känns det som att hjärtat slår snabbare eller att du känner dig lite yr en kort stund.

Sedan får du narkosmedel som gör att du somnar. Det får du insprutat direkt i blodet genom venkatetern, eller så andas du in sömnmedel genom en mask. Vilken metod som används beror bland annat på vilket ingrepp som ska göras, hur gammal du är, allmän hälsa samt operationsavdelningens rutiner.

Luft genom mask eller tub

När du har somnat kommer narkosläkaren eller narkossköterskan att se till att du får luft. Ibland räcker det med att masken hålls framför näsan och munnen under operationen. Men vid en djupare sövning behöver du få en mjuk slang, en så kallad tub, ner i luftstrupen för att du ska få tillräckligt med luft ner i lungorna. Den förs ner när du redan sover djupt, så du inte upplever något obehag.

Ett alternativ till vanlig tub är larynxmask. Det är en form av tub som bara förs in i bakre delen av svalget och håller bort tungan så att luften lättare kommer ner i lungorna. När larynxmasken är på plats besvärar den mindre än en tub i luftstrupen, vilket gör att du inte behöver sövas lika djupt.

Narkosmedlet gör att du endast sover några minuter. För att förlänga sömnen, så att du sover under en hel operation, måste du därför antingen få mer narkosmedel genom venkatetern eller andas in en gasblandning genom masken som gör att du fortsätter sova.

Hur känner jag mig trygg?

En del kan känna oro inför en sövning, kanske vara rädda för att inte vakna eller för att vara vaken under ingreppet utan att kunna meddela sig. Dagens narkosmedel och metoder för sövning är mycket säkra. Narkosläkaren eller narkossköterskan styr sömnens djup och längd och avbryter den när undersökningen eller operationen är färdig. De har hela tiden uppsikt över den som är sövd och lämnar aldrig sin plats.

Det är inte ovanligt att tycka att det är obehagligt att bli utlämnad och att inte själv kunna styra och påverka det som händer. Det är tyvärr oundvikligt, men narkosläkaren och narkossköterskan brukar försöka göra det bästa av situationen genom att hela tiden berätta vad de gör och hur det kommer att kännas. Du ska också alltid få möjlighet att få så mycket information om narkosen som du behöver för att känna dig trygg.

Lämnas aldrig ensam

Under hela narkosen övervakas du av en narkossköterska eller narkosläkare och lämnas aldrig ensam. Narkospersonalen sitter nära intill för att se till så att du sover gott och att hjärta och lungor fungerar som de ska.

När operationen eller undersökningen är färdig avbryts narkosen och efter några minuter vaknar du. Efter en lång narkos kan du känna dig ganska trött och vill gärna somna om. Därför får du ligga på en uppvakningsavdelning de första timmarna tills du känner dig lite piggare.

Så mår du efteråt

Om du har ont efteråt eller känner dig illamående är det viktigt att tala om det för vårdpersonalen på en gång. Då kan du få läkemedel som lindrar besvären.

Du får alltid stanna kvar ett tag på sjukhuset efter att du vaknat.

Effekterna av narkosmedlen finns kvar även efter du har vaknat. Beroende på vilken operation du har gått igenom kan du få åka hem redan samma dag eller bli kvar flera dagar på sjukhuset. Det tar alltifrån en halvtimme upp till ett halvt dygn för narkosmedlen att lämna kroppen.

Kör inte bil eller något annat fordon under det närmaste dygnet. Det kan ibland vara bra att ta hjälp av någon för att komma hem.

Fäll ihop

Barn som ska sövas

Barn som ska sövas

Samma föreberedelser gäller för barn som för vuxna. Barnet ska inte äta något sex timmar innan operationen. Fram till två timmar före operationen är det tillåtet att dricka genomskinliga vätskor som till exempel vatten, te eller saft. Däremot ska inte barn dricka exempelvis välling, fil, mjölk eller andra ogenomskinliga drycker. Barnet ska inte ammas innan operationen.

På operationsavdelningen får barnet en säng att ligga i och läkemedel utblandat i vätska, till exempel läsk eller saft. Läkemedlet gör att barnet blir lugnt och sömnig och inte bryr sig lika mycket om den nya och kanske skrämmande miljön. Ibland kan barnet även få läkemedel stjärten i form av ett stolpiller. Läkemedel som barnet får ingår i förberedelserna inför sövningen. Sedan körs barnet in i operationssalen. En förälder eller närstående får alltid följa med barnet in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. Om du vill förbereda ditt barn på hur en operation går till kan du tillsammans med barnet se den animerade filmen "Sally blir opererad" eller "Oliver blir opererad".

Om det är ett litet barn som ska sövas kan det ofta vara bra att narkosen börjar med att barnet får andas in narkosmedlet genom en mask. Då slipper barnet vara vaket när det får ett nålstick för att en venkateter ska sättas in. Därefter kan narkosläkaren välja att helt och hållet använda narkosmedel som barnet andas in, eller kombinera med narkosmedel genom venkatetern.

Bedövningsplåster kan lindra sticket

För att det inte ska göra så ont att få ett stick kan du, innan du åker hemifrån på operationsdagen, sätta ett bedövningsplåster på barnets armar eller händer. Då blir sticken i huden inför sövningen lindrigare. För barn över ett år bör plåstren sättas på minst en timme innan barnet ska sövas för att fungera bra. Plåstren finns att köpa receptfritt på apotek.

Om du vill förbereda ditt barn på hur en venkateter sätts på plats kan du tillsammans med barnet se den animerade filmen "Billy Bläckfisk får ett stick".

När operationen är klar körs barnet i sin säng till uppvakningsavdelningen. Där får barnet ligga tills det vaknar ordentligt, vilket brukar ta upp till en timme. Föräldrar eller närstående kan vänta på uppvakningsavdelningen.

Läs mer: Narkoswebben - Narkos för barn och ungdomar, information till föräldrar och närstående.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Om du som förälder känner dig trygg i situationen kan du lättare stötta barnet i den ovana miljön i samband med sövningen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Man kan inte kräva att de minsta barnen ska förstå och acceptera att det kanske skrämmande som sker är till nytta för dem längre fram i livet. För att minska oron får de minsta barnen lugnande läkemedel när de kommer till operationsavdelningen, cirka 30-60 minuter innan narkosstarten. Det gör dem lugna och dåsiga och gör minnet av narkosstarten mindre skrämmande efteråt. Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren. Barnet behöver gradvis förberedas för ett eget ansvar när det gäller diskussioner och beslut om sin situation.

Fäll ihop

Varför får jag narkos?

Varför får jag narkos?

Narkos innebär att du under en undersökning eller operation sover djupt med hjälp av olika läkemedel. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper ha ont eller uppleva ingreppet. Under sömnen kan du dessutom få muskelavslappnande medel, om det är nödvändigt för den operation du ska genomgå.

Vad händer före narkosen?

Innan du blir sövd behöver du berätta om din hälsa för att sövningen ska kunna planeras på ett bra sätt. Ibland gör narkosläkaren en bedömning utifrån patientjournalen och en hälsodeklaration som du har fått fylla i.
Narkosläkaren brukar ställa en del frågor, till exempel om du

  • har blivit sövd tidigare
  • tar några läkemedel
  • är överkänslig eller allergisk mot något
  • har någon annan sjukdom än den du ska opereras för
  • är rökare
  • har problem med nacken
  • har lätt för att må illa eller bli åksjuk
  • har tillräckligt bra kondition för att till exempel gå uppför två trappor utan att stanna
  • har lösa tänder eller piercing i tungan eller någon annat ställe på kroppen
  • ofta har sura uppstötningar
  • har ätit eller druckit de senaste timmarna.

Ibland vill läkaren också att du lämnar en del blodprover, går igenom till exempel en EKG-undersökning eller röntgen av hjärta och lungor. Om något talar emot en sövning kan narkosläkaren föreslå en annan bedövningsform istället.

Sövning eller annan bedövningsform?

Om du är ung och frisk kan du ofta själv få vara med och bestämma om du ska sövas eller få någon annan bedövningsform. När det gäller äldre personer kanske narkosläkaren i stället föreslår ryggbedövning eller lokalbedövning. Dessa bedövningsformer belastar vitala organ som hjärta, lungor och hjärna kroppen mindre än narkos.

Narkos vid andra tillfällen

Utöver operationer kan narkos användas inför vissa undersökningar, exempelvis då ett barn ska röntgas och det är nödvändigt att det ligger stilla. Även hos tandläkaren kan det finnas möjlighet att bli sövd om du är rädd och spänd vid undersökning och behandling.

Du ska få information på dina villkor

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka för- och nackdelar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig bäst. 

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Biverkningar eller komplikationer

En del personer kan må illa efter narkosen. Då är det viktigt att tala om det på en gång. Likaså om du har ont efter själva operationen. Då kan sjuksköterskan på uppvakningsavdelningen snabbt ge läkemedel som lindrar besvären.

Om du haft en andningstub under narkosen är det vanligt att ha lite ont i halsen efteråt. Det kan kännas ungefär som när du håller på att bli förkyld och brukar gå över efter ett par dagar.

När är narkos olämplig?

Narkos innebär alltid en viss risk, även om den idag är betydligt mindre än tidigare. För en ung, frisk person är riskerna vid sövning mycket liten. När det gäller äldre personer som kanske har problem med hjärtat, hjärnan, blodtrycket eller andningen ökar riskerna både med narkos och med operation. Inför varje undersökning eller operation görs därför en individuell bedömning av eventuella sjukdomar och behandlingar. Riskerna måste alltid vägas mot vinsterna av att bli opererad, och det är därför inte ovanligt att du får vara med i diskussionen om behandlingen med narkosläkare och kirurg före operationen.

Läkaren kan föreslå en mindre riskfylld bedövningsform om det är möjligt med tanke på ingreppet. Det kan också förekomma att narkosläkaren helt avråder från narkos eller annan bedövning, vilket kan innebära att operationen inte kan göras, men det är ovanligt.

Fäll ihop

Förberedelsebesök för barn i Östergötland

Östergötland

Förberedelsebesök för barn i Östergötland

Barn som ska sövas inom Region Östergötland erbjuds ett förberedande besök, där informationen anpassas efter barnets ålder och behov. Besöket hålls på Universitetssjukhuset i Linköping.
Läs mer och boka tid här.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-02-03
Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Joel Olsson, narkosläkare, Hudiksvalls sjukhus


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2016-02-03
Redaktör:
Anna Momcilovic, 1177 Vårdguiden, Region Östergötland
Granskare:
Karin Berg, anestesti- och smärtsjuksköterska, anestesi- och operationskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping