Kranskärlsoperation – bypass-operation

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En kranskärlsoperation, som också kallas bypass-operation, görs för att leda blod förbi förträngningar i hjärtats kranskärl. Operationen förbättrar blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln, vilket lindrar besvären vid kärlkramp och minskar risken för hjärtinfarkt.

Förberedelser

Man får komma till sjukhuset dagen innan man ska opereras. Där får man träffa de läkare som är ansvariga och informeras i detalj om hur operationen kommer att gå till.

Man får lämna blodprover och gå igenom kompletterande undersökningar som EKG och lungröntgen.

På kvällen innan operationen får man tvätta hela kroppen noga för att minska risken för att få en infektion efteråt.

Hur går behandlingen till?

Innan man kommer till operationsavdelningen får man lugnande medicin och under själva operationen är man sövd.

Operationen görs genom ett snitt genom bröstbenet. Blodet leds förbi förträngningarna genom att ett eller flera blodkärl, som tagits från andra delar av kroppen, sys fast på de ursprungliga kranskärlen. Under operationen används en hjärt-lungmaskin som tillfälligt tar över hjärtats arbete.

Efter att de nya blodkärlen har kontrollerats får hjärtat ta över cirkulationen igen och hjärt-lungmaskinen stängs stegvis av. Därefter sys bröstbenet ihop.

Operationen brukar ta ungefär tre timmar.

Hur mår man efteråt?

Man brukar få vara på sjukhuset i en till två veckor innan man kan åka hem.

En kranskärlsoperation är ett stort ingrepp som kan ta tid att återhämta sig ifrån, både psykiskt och fysiskt. Hur lång tid det tar att bli återställd varierar från person till person, men det är vanligt att det tar ungefär tre månader.

Visa mer

Varför får man behandlingen?

Varför får man behandlingen?

Kranskärlen i hjärtat opereras

Hjärtat är en muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Hjärtmuskulaturen behöver också förses med syrerikt blod, och det är hjärtats kranskärl som har den uppgiften. Kranskärlen går huvudsakligen utanpå hjärtat.

Om det bildas förträngningar i kranskärlen kan inte tillräckligt med blod passera till hjärtat. En kranskärlsoperation, också kallad bypass-operation, görs för att leda blod förbi förträngningar i hjärtats kranskärl. Genom detta förbättras blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln.

Vid operationen används blodådror från olika delar av kroppen, vanligtvis från insidan av bröstkorgsväggen eller från benen. Dessa ådror sys fast till hjärtats kranskärl och den andra änden kopplas sedan till stora kroppspulsådern.

Hjärta med kranskärl Kranskärlen transporterar blod till hjärtat när det vilar mellan hjärtslagen. Blodet leds in i hjärtats kranskärl från stora kroppspulsådern. Kranskärlen förgrenar sig i ett nätverk runt hela hjärtat och förser hjärtats celler med syre och näring.

Kärlkramp vanlig orsak till operation

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning, som innebär att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid. Lindrig åderförfettning ger inga besvär, men när förträngningarna har blivit så allvarliga att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar får man ofta bröstsmärta. Det kallas för kärlkramp.

De vanligaste orsakerna till att man får göra en kranskärlsoperation är att man har allvarlig kärlkramp eller hjärtinfarkt. Om man får en hjärtinfarkt har hela eller delar av ett kranskärl proppats igen, och den del av hjärtmuskeln som kärlet förser med blod skadas. Syftet med en kranskärlsoperation är att behandla kärlkramp och därigenom även minska risken för en hjärtinfarkt.

Noggrann utredning först

Innan beslut fattas om att man ska opereras får man genomgå en utredning på en hjärtmedicinsk klinik. Bland annat undersöks hur utbredda förträngningarna är i hjärtats kranskärl, hur hjärtat fungerar för övrigt och eventuella övriga sjukdomar. De undersökningar som brukar ingå i utredningen är

  • EKG och blodprover
  • lungröntgen
  • arbetsprov, då man cyklar med stigande motstånd samtidigt som besvär, EKG och blodtryck registreras
  • ultraljudsundersökning av hjärtat för att kartlägga hjärtats pumpförmåga
  • kranskärlsröntgen som kan visa hur förträngningarna i kärlen ser ut.

Oftast behandlas kärlkramp i första hand med läkemedel, ändrad livsstil och kost samt rökstopp. Om det inte hjälper, eller om det finns stora risker för att man ska få en hjärtinfarkt, kan man behöva behandlas med så kallad ballongvidgning av kranskärlen eller genomgå en kranskärlsoperation. Vilken metod som är mest lämplig bestäms utifrån vad utredningen visar.

Viktigt gå igenom risker

En kranskärlsoperation är idag ett vanligt ingrepp men det finns alltid risker förknippade med detta. Kroppen och hjärtat utsätts för stora belastningar av operationen. Därför är det viktigt att man går igenom riskerna med läkaren, som gör en bedömning från person till person. Om man röker är vinsterna många med att sluta både inför och efter en operation. Förutom en minskning av operationsrisken kommer sårläkningen, blodcirkulationen och konditionen att förbättras så man snabbare återhämtar sig.

När man är äldre kan det finnas en något ökad risk för komplikationer. Man kan därför få gå igenom fler undersökningar inför en kranskärlsoperation för att minimera den risken.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

Dagen före operation

Om man ska opereras kommer man vanligtvis till sjukhuset dagen före operationen, om man inte redan vårdas på sjukhus för sina besvär. Man blir undersökt och får träffa de personer som man kommer att ha kontakt med under sjukhusvistelsen: hjärtkirurg, narkosläkare, sjuksköterska och sjukgymnast.

Man får information om vad som kommer att ske och vad man har att vänta sig. Blodprover tas och det görs eventuellt kompletterande undersökningar. Till exempel brukar EKG-undersökning och lungröntgen ingå i förberedelserna.

På kvällen före operationsdagen får man tvätta sig extra noga för att minska risken för att få en infektion efter operationen.

Man är sövd under operationen

Innan man kommer in till operationsavdelningen får man en lugnande spruta eller tablett för att minska den oro och ängslan som är en naturlig reaktion inför en operation. Det gör att man mår lite bättre och att väntan inte känns så lång.

Man får narkos och är sövd under operationen, och ligger på rygg på operationsbordet. Det vanligaste är att kirurgen gör ett snitt genom bröstbenet. När bröstbenet har delats ligger hjärtat precis därunder. Snittet ger ett ärr på cirka 15 centimeter.

Hjärt-lungmaskin tar över hjärtats och lungornas arbete

Under cirka en timme av operationen används en så kallad hjärt-lungmaskin. Den tar över både hjärtats och lungornas arbete genom att pumpa och syresätta blodet och ta bort koldioxid. I vissa fall kan en kranskärlsoperation göras utan hjälp av en hjärt-lungmaskin.

Nya ådror sys fast

När hjärt-lungmaskinen har startat, stängs hjärtat av från blodflödet och en kall vätska sprutas in i hjärtat. Det får hjärtat att stanna och kyler det till 10–15 grader. Nedkylningen gör att hjärtat tål att vara utan blod i ungefär två timmar utan att ta skada. Vid en normaloperation är hjärtat avstängt ungefär 45-60 minuter. Under denna period kopplas de nya blodkärlen till hjärtat genom att de sys fast på kranskärlen, bortom kärlens förträngningar. Den andra änden av de nya kärlen kopplas till stora kroppspulsådern och på så sätt får man syresatt blod till de områden på hjärtat som har haft brist på det. Som nya kärl används artärer, det vill säga pulsådror, eller vener. Oftast används en artär som finns på insidan av bröstkorgsväggen. Vener tas från något av benen.

Hur många nya blodkärl som behövs beror på hur många förträngningar man har och var de sitter.

Ibland behövs en pacemaker

Innan hjärtat sätts igång kontrolleras de nya blodkärlen och kopplingarna noga så att de fungerar. När blodflödet till hjärtat släpps på igen, startar hjärtat av sig själv. Gradvis stängs hjärt-lungmaskinen av och hjärtat får ta över cirkulationen igen. Därefter sys såret igen. Bröstbenet sys med ståltråd, som inte tas bort efteråt.

Någon enstaka gång behöver hjärtat hjälp att komma igång med rytmen, och då används en tillfällig pacemaker under en kortare tid, några timmar till ett par dagar. En pacemaker är en stimulator som får hjärtat att slå i önskad takt.

Intensivvård efteråt

En vanlig kranskärlsoperation tar ungefär två och en halv till tre timmar. Efter operationen vårdas man på intensivvårdsavdelningen, där man vanligtvis stannar till nästa dag. En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen, eftersom andningen är påverkad av de olika mediciner som man har fått i samband med narkosen. När allt är stabilt kopplas respiratorn bort och man får vakna.

Man är mycket trött

Oftast är man mycket trött och tagen efter operationen. Man har ett överskott av vätska i kroppen som gör att vikten ökar med några kilon. Denna vätska försvinner på några dagar, ibland med hjälp av vätskedrivande medicin. Rökstopp fyra till sex veckor innan operationen minskar slemproduktionen i luftvägarna betydligt och underlättar återhämtningen.

Det är inte ovanligt att man har ont i operationsområdet och i ryggen efter operationen. Det går stegvis över med tiden och man kan få smärtlindrande medicin om man behöver.

Ofta har man dålig matlust. Det tar många dagar innan magen fungerar som vanligt igen. De flesta sover dåligt under sjukhusvistelsen, tre till fyra timmar per natt är inte ovanligt. Det är lätt att vända på dygnet. Ibland kan man känna sig förvirrad och ha svårt att koncentrera sig. Det är inte ovanligt att man får en övergående depression efteråt. Om man får en djup depression bör man kontakta sjukvårdspersonalen, för att få stöd och hjälp. Det finns möjlighet att få samtal med psykolog eller kurator, som kan fortsätta också sedan man har skrivits ut från sjukhuset.

Tillfälliga rytmstörningar

Tre av tio brukar ha någon form av övergående hjärtrytmstörning, vanligtvis förmaksflimmer. Det kan kännas obehagligt, men med hjälp av läkemedelsbehandling och justering av vätskebalansen i kroppen brukar man få tillbaka sin regelbundna rytm efter någon timme eller ibland efter några dagar. Efter sex till åtta veckor kan man sluta med behandlingen, eller så återgår man till tidigare medicinering utan att riskera att rytmstörningen kommer tillbaka.

Feber är vanligt

Man kan få feber dagarna efter ingreppet. Oftast är det en naturlig reaktion på det som kroppen har utsatts för. Men eftersom feber också kan bero på någon annan sjukdom, till exempel urinvägsinfektion, lunginflammation eller sårinfektion, undersöks man av läkare om man får feber.

Stannar ungefär en vecka på sjukhus

Det är vanligt att man stannar på hjärtkirurgkliniken fyra till sju dagar, innan man får flytta till sitt hemsjukhus. Där är man några dagar till en vecka innan det är dags att åka hem. De som skrivs ut direkt till hemmet från hjärtkirurgavdelningen stannar ungefär sex till tio dagar efter operationen.

Man upplever ofta tiden på sjukhuset som jobbig, eftersom man är mycket trött och medtagen. Om man har ont får man smärtlindring. Det tar ungefär tre månader innan man är helt återställd efter en kranskärlsoperation. Tiden kan variera från person till person.

Efter utskrivning från sjukhuset

Ofta brukar man två veckor efter utskrivningen från sjukhuset kallas till en speciell sjuksköterskemottagning, på den hjärtklinik där man undersöktes före operationen. Under detta samtal går man tillsammans igenom mediciner, risker för kranskärlssjukdom och eventuella problem i samband med att komma hem från sjukhuset. Ungefär två månader efter operationen kallas man ofta till läkarbesök på samma klinik, och om allt då är bra i stort sker fortsatta kontroller hos husläkaren på den vanliga vårdcentralen, eller motsvarande.

Det kan också finnas möjlighet att delta i hjärtklinikens rehabiliteringsprogram sedan man har skrivits ut från sjukhuset. Detta får man information om medan man ligger på sjukhuset. Syftet med rehabiliteringen är att man ska få hjälp med att börja träna fysiskt och att få kunskap om den egna sjukdomen, för att kunna återgå till ett aktivt liv.

Vanligt att humöret skiftar

Kranskärlsoperationen är en stor operation och man är både fysiskt och psykiskt påverkad den närmaste tiden efteråt. Formen och humöret kan variera mycket från dag till dag. Tankarna rör sig i huvudet och känslostormarna kan vara många och svåra att hantera när man är fysiskt ur form.

För många kan sjukdomen ha kommit plötsligt. Man kan då hamna i kris och reagera på hela livssituationen. Det kan vara svårt att acceptera att man har blivit en ”hjärtpatient”. Detta är vanligt och blir bättre efterhand. Det kan vara bra för anhöriga att veta att sådana reaktioner inte är ovanliga.

Ovanligt med komplikationer

En kranskärlsoperation är en belastning för kroppen och hjärtat, men komplikationer är ovanliga.

En stor del av de undersökningar som man gör innan operationen, och mycket av den övervakning som används under och efter operationen, hjälper till att klarlägga eventuella risker med ingreppet. Syftet är att förebygga komplikationer. När ett ingrepp görs så ska det vara så säkert som möjligt.

Exempel på komplikationer som kan komma första dygnet eller dygnen:

  • blödning som kräver ny operation
  • hjärtinfarkt
  • lunginflammation
  • stroke
  • hjärtrytmstörningar.

Exempel på komplikationer som kan komma efter flera dagar eller veckor:

  • hjärtsvikt
  • sårinfektion
  • hjärtinfarkt
  • hjärtrytmstörningar.

Det är ganska vanligt att man får humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter en kranskärlsoperation. Vad det beror på är okänt, men det brukar gå över inom ungefär en månad. Man bör därför undvika att köra bil den första månaden efter operationen.

Om man röker är vinsterna många med att sluta både inför och efter en operation. Ett rökstopp fyra till åtta veckor före en operation och sex veckor efter gör att sårläkningen, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att man snabbare återhämtar sig. På många vårdcentraler finns utbildade rökavvänjare. Det kan också finnas hjälp att få inom företagshälsovården och på apotek. För många kan det kännas lättare att hitta motivation att sluta röka om det sker i samband med en operation.

Behövs mediciner efteråt?

Efter operationen kan man ofta slippa mediciner som tas vid behov för att lindra kärlkramp, till exempel nitroglycerin. Tabletter mot sjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes ska man fortsätta att ta som tidigare. Även betablockerare, till exempel Seloken ZOC, och lätt blodförtunnande mediciner, till exempel Trombyl, ska man ta som vanligt, eftersom de har en förebyggande effekt mot kranskärlssjukdom.

Armarna ska inte belastas

Det tar sin tid att bli frisk efter en kranskärlsoperation. Hur man mår går upp och ner från dag till dag, men det viktiga är att man sakta men säkert blir bättre. Det enda man verkligen ska undvika är att belasta armarna med mer än något kilo per arm, under sex till åtta veckor efter operationen. Anledningen är att bröstbenet inte ska utsättas för påfrestning under läkningstiden. Om det gör ont i bröstbenet när man använder armarna, är det ett tecken på att man belastar det för mycket. Man ska undvika aktiviteter där det finns risk att ramla, till exempel cykling. 

Eget ansvar för träning

När man väl har kommit hem ligger ansvaret för träning och återhämtning på en själv. Det är ofta jobbigt att komma hem, eftersom vardagen tränger sig på. Ett bra råd brukar vara att försöka leva sitt normala liv, men till att börja med i långsammare takt. Man kan försöka att göra någon aktivitet regelbundet, men man måste också vila ofta. Man får pröva sig fram till vad man orkar och inte, och vara beredd på att både den fysiska formen och humöret kan variera från dag till dag.

De flesta blir bättre

De flesta som har genomgått en kranskärlsoperation blir av med sin kärlkramp. Efter ett år är cirka nio av tio bra eller betydligt bättre. Operationen botar inte kranskärlssjukdomen, men den lindrar symtomen.

Även om man är opererad i sina kranskärl kan man få tillbaka besvären och någon gång även få hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att fortsätta med ordinerade mediciner, försöka minska riskfaktorer samt följa de råd och anvisningar som ges vid uppföljande kontroller hos läkare. Man behöver leva på ett sätt som är sunt för hjärtat, vilket bland annat innebär att man bör äta bra, hålla koll på vikten, motionera och sluta röka.

Om besvären skulle återkomma efter en kranskärlsoperation finns ofta möjlighet att bli behandlad med ballongvidgning eller eventuellt en ny operation.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-05-05
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inger Axelsson, överläkare, specialist i hjärtsjukdomar och internmedicin