Akuta råd – första hjälpen

Hjärt-lungräddning (HLR)

Hjärt-lungräddning som brukar förkortas HLR är en första hjälpen-behandling som ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. Ju tidigare bröstkompressioner och inblåsningar startas, desto större är chansen att överleva ett hjärtstopp.

Denna text handlar om hjärt-lungräddning på vuxna. Läs mer om hjärt-lungräddning på barn.

Hjärt-lungräddning består av två moment: bröstkompressioner och inblåsningar.

Inblåsningar kallas även mun till mun-andning och görs för att tillföra syre till blodet. Bröstkompressioner innebär att du trycker rytmiskt med händerna på bröstkorgen för att få blodet att cirkulera i kroppen. På så vis kan du försöka få igång andningen och hjärtverksamheten igen.

Läs mer om när någon sätter i halsen.

Så här gör du

Filmen visar hur du gör HLR på en vuxen person.

Följande instruktioner gäller för dig som har gått en kurs i HLR. Har du inte gått en kurs följer du råden du får från larmoperatören när du ringer 112.

Innan du börjar ge hjärt-lungräddning ska du se till att platsen är säker för dig och personen som behöver hjälp. Du ska kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

Kontrollera om personen är vid medvetande

Prata eller ropa till personen och pröva att skaka i axlarna för att se om hen reagerar. Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen.

Kontrollera om personen andas normalt

Öppna luftvägen genom att lägga en hand på pannan och böja huvudet bakåt. Lyft upp hakan med din andra hands pekfinger och långfinger placerade på hakspetsen.

Lägg ditt öra nära personens näsa och mun. Se, lyssna och känn efter andetag, samtidigt som du tittar om bröstkorgen höjer sig.

Andning med glesa, djupa, suckande andetag kan förekomma vid hjärtstopp, men det är inte normal andning.

När ska jag ge hjärt-lungräddning?

Du ska utgå ifrån att det är ett hjärtstopp om personen inte reagerar och inte andas normalt. Då ska du omedelbart larma 112 och börja med hjärt-lungräddning.

Börja med att ringa 112

Innan du sätter igång med hjärt-lungräddning måste du skaffa hjälp genom att ringa 112. Det är bra att känna till att larmoperatören kan ge fortsatt rådgivning på telefon, till exempel om hur hjärt-lungräddning ska utföras. Använd högtalarfunktionen på din telefon. Därefter ska du omedelbart sätta igång med hjärt-lungräddning, eftersom möjligheten att personen överlever ökar om behandlingen sätts igång direkt.

Är ni två eller flera ska någon annan larma 112 och hämta en hjärtstartare om en sådan finns tillgänglig, under tiden som du påbörjar hjärt-lungräddning.

Är du ensam och inte har telefon omedelbart i närheten larmar du ändå först innan du påbörjar hjärt-lungräddning.

Hjärt-lungräddning

När du ger hjärt-lungräddning börjar du med bröstkompressioner. Det innebär att du använder händerna och trycker mitt på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att cirkulera. Med jämna mellanrum gör du korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andres mun, med mun till mun-andning för att tillföra syre till blodet.

Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

Så här gör du hjärt-lungräddning:

  • Se till att personen ligger på rygg och helst på ett hårt underlag om möjligt, till exempel golvet eller marken. Om personen ligger på ett mjukt underlag kan du kompensera genom att trycka hårdare.

  • Placera din ena handlov mitt på bröstkorgen, placera din andra hand ovanpå. Tryck ner bröstkorgen minst 5 centimeter men inte mer än 6 centimeter. Håll en takt av 100 till 120 tryck per minut. Tryck 30 gånger, hårt och snabbt. Tänk på att släppa upp mellan varje brösttryck, men behåll hudkontakten.

  • Växla sedan till att göra inblåsningar med mun till mun-andning. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakspetsen med två fingrar och böj den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret.

  • Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. En inblåsning ska ta cirka 1 sekund. Du ska alltid göra två inblåsningar efter varandra.

  • Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och två inblåsningar. Fortsätt så tills ambulanspersonal har kommit till hjälp eller tills personen tydligt vaknar till och andas normalt.

Du kan lägga en tunnare textilbit över munnen om du tycker att det känns obehagligt att ge mun till mun-andning, till exempel en näsduk eller en t-shirt.

Om du inte kan ge mun till mun-andning är det bättre att bara göra bröstkompressioner än att inte göra något alls i väntan på ambulans.

Hjärtstartare

Vid ett hjärtstopp ges ofta behandling med en hjärtstartare, inom sjukvården även kallad defibrillator. Det är en apparat som kan användas för att ge en strömstöt som kan sätta igång hjärtat igen. I dag finns lättanvända halvautomatiska hjärtstartare på flera platser i samhället. De kan användas av vem som helst och kräver inga förkunskaper.

Starta hjärtstartaren och följ instruktionerna. Apparaten ger röstinstruktioner som är enkla att följa. Om orsaken till hjärtstoppet är en allvarlig rubbning av hjärtats rytm kommer du med hjälp av hjärtstartaren att kunna ge en elektrisk stöt till personen, för att återställa hjärtrytmen. Är det däremot inte en allvarlig rytmrubbning som orsakat hjärtstoppet kommer inte hjärtstartaren att ge en stöt. Det är därför säkert att använda den.

Det finns ett nationellt register för hjärtstartare som drivs av Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Registret visar på en karta var hjärtstartare finns i Sverige och syftar till att öka överlevnaden vid hjärtstopp i samhället. Besök Sveriges hjärtstartarregister på adressen www.hjartstartarregistret.se.

Östergötland

Bli SMSlivräddare i Östergötland

Bli SMSlivräddare i Östergötland

Har du en aktuell utbildning i hjärt- och lungräddning? Då kan du registrera dig som SMSlivräddare i Östergötland. 

Bli SMSlivräddare i Östergötland

Viktigt att tänka på

Det finns flera saker du bör tänka på när du hjälper en person som har fått hjärtstopp.

Är platsen säker?

Om du ska ta hand om en person som verkar vara avsvimmad eller medvetslös måste du först se till att platsen är säker och inte farlig för dig själv. Därefter ska du avgöra hur allvarlig situationen är. Kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

Om personen börjar andas

Det är viktigt att fortsätta med hjärt-lungräddningen tills ambulanspersonal kan ta över. Enbart hjärt-lungräddning startar oftast inte hjärtat, men skapar blodcirkulation i väntan på hjärtstartare. Om personen vaknar till liv ska du avbryta hjärt-lungräddningen.

Enstaka andetag, suckar, stönanden eller väsande ljud kan vara en reflex och inte normal andning. Att kontrollera andningen under hjärt-lungräddning stjäl tid och kan påverka den medvetslöses möjlighet att överleva.

Bra om man är flera

Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning. Därför är det bra om ni är flera som hjälps åt. Byt av varandra efter ungefär två minuters behandling.

Om du vet vilken tid hjärtstoppet inträffade är det bra att lägga det på minnet och berätta det för ambulanspersonalen. De vill även veta hur länge du har gett hjärt-lungräddning.

Du ska fortsätta med hjärt-lungräddning så länge du orkar, tills personen andas normalt eller någon annan tar över.

När behövs hjärt-lungräddning?

En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom 10 till 20 sekunder och slutar därefter att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.

Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp hos vuxna är hjärt- och kärlsjukdomar.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera vid drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Leder till syrebrist

När hjärtat slutar slå eller andningen upphör får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt finns det risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Är kroppen nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med hjärt-lungräddning är att försöka hålla igång hjärtverksamheten i väntan på ambulans, sjukvårdspersonal och en hjärtstartare.

Ingen sjukvårdsutbildning behövs

Du behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära dig hjärt-lungräddning. Det räcker med att du går en kort kurs på ett par timmar för att lära dig hur du ska göra. Då får du träna på att utföra hjärt-lungräddning och att använda en hjärtstartare på en övningsdocka. Det finns flera organisationer som anordnar sådana kurser, till exempel Svenska LivräddningssällskapetSvenska rådet för hjärt-lungräddning, Civilförsvarsförbundet, Röda Korset och företagshälsovården.

Hjärt-lungräddning av barn

Vissa moment i hjärt-lungräddning av barn skiljer sig något från hjärt-lungräddning av vuxna. Därför rekommenderas du att också gå en kurs i barn-HLR. Förutom att vända dig till anordnare av kurser i vuxen-HLR kan du höra med din barnavårdscentral om de kan erbjuda utbildningar riktade till föräldrar.

I en akut situation är det bättre att ge hjärt-lungräddning som för vuxna men med mindre kraft till ett barn, än att inte göra något alls.

När ska jag inte ge hjärt-lungräddning?

Du ska inte börja med hjärt-lungräddning om personen är medvetslös men andas normalt. Då ska du lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna hålls öppna. Därefter ska du larma 112 och stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer. Under tiden du väntar på ambulansen behöver du kontrollera att personen fortfarande har en öppen luftväg och andas normalt. Tillståndet kan förändras.

Stabilt sidoläge

Du ska lägga personen i stabilt sidoläge om hen är medvetslös men andas normalt. Det spelar ingen roll åt vilket håll, bara du vänder personen mot dig.

Stabilt sidoläge. I den här filmen visar en instruktör från Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning hur du lägger en person i stabilt sidoläge.

Stabilt sidoläge. I den här filmen visar en instruktör från Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning hur du lägger en person i stabilt sidoläge.

Efter hjärt-lungräddningen

Den som får hjärt-lungräddning upplever inget obehag av själva behandlingen eftersom hen är medvetslös. När man däremot har vaknat upp kan vetskapen om att man har varit så allvarligt sjuk påverka. Därför kan man behöva hjälp att bearbeta det man har varit med om, som en del i rehabiliteringen efter ett hjärtstopp.

Det är bra att känna till att sekretesslagen begränsar sjukvårdspersonalens möjligheter att lämna information om själva händelsen.

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen

Du kan lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobilien för att underlätta för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med dina anhöriga. ICE står för engelskans In Case of Emergency och betyder i händelse av nödsituation. ICE används internationellt.

Du skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobilens telefonbok. När du lägger in telefonnumret kan du börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i alla länder.

Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.

Till toppen av sidan