Färdtjänst är en transportservice som man kan få tillgång till om man har en långvarig funktionsnedsättning som gör att man har svårt att resa med allmänna kommunikationsmedel. Ofta behöver man ringa och boka sin resa i förväg.
Det är färdtjänstlagen som reglerar vem som har rätt att få färdtjänst och det är kommunen som beslutar om man ska få färdtjänst utifrån hur svårt man har att använda de kollektiva färdmedlen. Kommunen beslutar också om hur många resor man får göra per månad eller per år. Reglerna för hur färdtjänsten får användas varierar mellan olika kommuner, men ofta får man betala en liten summa för resorna.
Färdtjänst omfattar resor med både personbil och specialfordon, så kallade handikappbussar. Om man inte klarar att åka med personbil får man i stället färdtjänst med specialfordon.
I stället för färdtjänst kan man i vissa fall få bidrag till egen bil, så kallat bilstöd.
Vem har ansvaret för färdtjänsten?
Det är kommunen som ansvarar för att det finns färdtjänst. Kommunen kan överlåta ansvaret för färdtjänsten till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, det vill säga den som ansvarar för annan kollektivtrafik. Ofta anlitas entreprenörer som utför transporterna med taxi eller specialfordon.
Hur får man färdtjänst?
Man ansöker om färdtjänst hos den kommun som man är folkbokförd i. Det behöver inte alltid vara samma kommun som man bor i.
Hur ansökan går till skiljer sig från kommun till kommun. Oftast finns det en färdtjänsthandläggare i kommunen.
Om kommunen har överlåtit färdtjänsten till den regionala kollektivtrafikmyndigheten ansöker man där. På kommunen får man veta vart man ska vända sig.
Antalet resor och vad man betalar varierar
Om man beviljas färdtjänst får man en färdtjänstlegitimation. Hur många resor man beviljas beror på vad man har för behov och kan också variera lite mellan olika kommuner.
Ett färdtjänsttillstånd gäller för en viss period eller tills vidare.
Sjukresekort vid resor till och från vårdbesök
Färdtjänsten kan man anlita för alla typer av resor utom sådana som en annan huvudman ansvarar för, till exempel när landstinget står för resor till och från sjukhuset. Då får man ett sjukresekort som ger rätt till resor till och från vårdbesöket. Sjukresekort kan bli aktuellt om man är kroniskt sjuk och ofta besöker vården. Villkoren för sjukresor varierar mellan olika delar av landet.
Ledsagare
Om man av någon anledning inte kan åka på egen hand med färdtjänsten har man rätt att ha en ledsagare med sig under resan. En ledsagare är en person som får följa med utan extra kostnad och som man ordnar själv.
Medresande
Även om man inte har rätt till en ledsagare kan man oftast ta med sig en medresenär på färdtjänstresan. Om man får ha en medresenär med sig framgår av kommunens regler för färdtjänst.
Samåkning
I en del kommuner har man samåkning inom färdtjänsten. Det betyder att man kan få dela bil eller specialfordon med andra. Resan kan då ta längre tid eftersom föraren måste hämta upp och släppa av flera personer. Det kan vara bra att tänka på om man har en tid att passa.
Riksfärdtjänst
Om man som funktionshindrad inte kan använda allmänna kommunikationer på grund av att reskostnaderna blir höga eller för att man behöver ledsagare kan man få riksfärdtjänst. Riksfärdtjänst gäller för resor från en kommun till en annan inom Sverige. Syftet med resan kan till exempel vara semester eller fritidsaktivitet. Resan kan göras med taxi, specialfordon, tåg eller flyg tillsammans med en ledsagare.
Om man har fått tillstånd till riksfärdtjänst står kommunen för den ökade kostnaden och man behöver bara betala vad resan skulle ha kostat med allmänna kommunikationsmedel. Man behöver inte lägga ut för den ökade kostnaden själv, utan den som utför transporten skickar räkningen direkt till kommunen.
Om man inte är nöjd
Det finns inte någon tillsynsmyndighet för färdtjänsten. Om man har synpunkter på hur färdtjänsten fungerar är det oftast till den som ansvarar för färdtjänsten man ska vända sig, det vill säga till kommunen eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Ibland kan man vända sig direkt till den entreprenör som utför färdtjänsten. Det kan i sådana fall vara bra att samtidigt framföra sitt klagomål till kommunens färdtjänsthandläggare.
Om man har fått ett beslut om färdtjänst som man inte är nöjd med är den beslutande instansen alltid skyldig att ompröva sitt beslut. Vanligtvis är det en kommunal nämnd.
Om man inte är nöjd med kommunens eller den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om riksfärdtjänst eller färdtjänst kan man överklaga till förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till Kammarrätten och vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.
