Kejsarsnitt

Förlossning med hjälp av operation

Kejsarsnitt är en operation som görs när man av någon anledning inte kan föda sitt barn på vanligt sätt, genom slidan. Under operationen blir man snittad i mage och livmoder och barnet lyfts ut. Beroende på hur bråttom det är kallas kejsarsnittet planerat, akut eller omedelbart.

Vid ett planerat kejsarsnitt är det redan innan förlossningen bestämt att barnet ska födas med kejsarsnitt. Ett akut kejsarsnitt görs om det under en vanlig förlossning händer något oväntat som gör att förlossningsarbetet inte går framåt, eller att barnet av någon annan anledning inte kan födas genom slidan. De flesta akuta kejsarsnitt är inte brådskande utan görs oftast 30 till 60 minuter efter att läkaren har beslutat att man ska bli opererad. Ett så kallat urakut, eller omedelbart, kejsarsnitt görs om det är omedelbar fara för ens eget eller barnets liv eller hälsa. Då blir man nästan alltid sövd så att barnet kan lyftas ut med ett kejsarsnitt inom 10-15 minuter.

Varför görs planerat kejsarsnitt?

I Sverige föds ungefär 16-18 procent av alla barn med kejsarsnitt och knappt hälften av kejsarsnitten är planerade. Vanliga orsaker till att man föder barn med planerat kejsarsnitt kan vara till exempel ett trångt bäcken, havandeskapsförgiftning, eller att barnet är alltför stort eller ligger med stjärten först i så kallad sätesbjudning. Det finns studier som tyder på att för barn som ligger i sätesbjudning kan det ofta vara säkrare att födas med kejsarsnitt än att födas på vanligt sätt. Om barnet ligger i sätesbjudning får man ofta några veckor före beräknad förlossning träffa en läkare som försöker att få barnet att vända på sig. Om det inte lyckas kan kejsarsnitt vara ett alternativ till att föda på vanligt sätt.

Kejsarsnitt kan också vara vanligt om man väntar tvillingar eller trillingar och graviditeten dessutom är komplicerad.

En annan anledning till att man får föda med kejsarsnitt är så kallad föreliggande moderkaka. Då blockerar moderkakan modermunnen så att barnet inte kan komma ut genom slidan.

Om tidigare förlossningar har gjort att man har skador i underlivet, eller om man har blivit opererad i livmodern, kan kejsarsnitt i vissa fall vara det bästa alternativet vid nästa graviditet.

Om man är mycket rädd för förlossningen kan kejsarsnitt ibland vara enda lösningen. Ofta kan man först få hjälp av barnmorska eller läkare för att försöka bearbeta sin förlossningsrädsla, för att kanske kunna föda på vanligt sätt. De flesta sjukhus har speciella mottagningar för behandling av förlossningsrädsla.

Akut och omedelbart kejsarsnitt

Om det under en vanlig förlossning händer något oväntat som gör att barnet inte kan födas genom slidan, blir man förlöst med akut kejsarsnitt. Ett akut kejsarsnitt görs ofta för att förlossningen inte går framåt på önskat sätt. Det kan bero på att barnet är stort, att man har trångt bäcken, att värkarna är ineffektiva, eller en kombination av de här faktorerna. Det går inte att avgöra om bäckenet är tillräckligt stort på en förstföderska förrän man sett hur förlossningen utvecklas.

Ett omedelbart kejsarsnitt är ovanligt och det görs om det är fara för mammans eller barnets liv eller hälsa. Om ett omedelbart kejsarsnitt måste göras beror det ofta på att barnet hotas av syrebrist, eller att man får stora hastiga blödningar eller bristningar i livmodern.

Det går att föda på vanligt sätt efter kejsarsnitt

Om man har fött ett barn med kejsarsnitt går det ofta bra att föda nästa barn på vanligt sätt, om man inte gjorde kejsarsnittet på grund av för trångt bäcken eller någon annan orsak som fortfarande gör att man inte kan föda genom slidan. Ett exempel är om snittet i livmoderväggen blev mer komplicerat på grund av svårigheter när barnet skulle tas ut. Omkring hälften av de kvinnor som är förlösta med kejsarsnitt i Sverige föder sitt nästa barn på vanligt sätt. Efter två kejsarsnitt är det mer ovanligt att man föder barn genom slidan, men det är möjligt om orsaken till de tidigare kejsarsnitten inte längre är kvar.

Det finns ingen absolut gräns för hur många gånger man kan föda med kejsarsnitt, men det är ovanligt att man går igenom fler än tre kejsarsnitt. Om man är gravid och tidigare har fött med kejsarsnitt, undersöker läkaren hur graviditeten utvecklas och hur den förra förlossningen gick. Utifrån de undersökningarna får man råd om på vilket sätt det är lämpligt att föda nästa barn.

Risker vid kejsarsnitt

I de flesta fall är det bäst, både för sig själv och barnet, att föda genom slidan. Risken för infektion och stor blödning är mindre och man behöver ofta inte stanna lika länge på BB efter en vanlig förlossning.

Ett kejsarsnitt innebär en extra stor påfrestning och som alla operationer kan det ge komplikationer. Det vanligaste är att man får någon slags infektion, till exempel i livmodern eller i operationssåret. Man kan också få en urinvägsinfektion. Vid och efter ett kejsarsnitt är också risken större än vid en vanlig förlossning att man får en blodpropp eller en stor blödning.

Risken för allvarliga komplikationer är större om man föder med akut kejsarsnitt än med planerat. Kejsarsnitt innebär också risker för mamman på lång sikt. I sällsynta fall kan till exempel bukhinnan och olika organ i magen växa samman efter operationen. Om man i framtiden behöver opereras i magen kan detta göra att operationen blir svårare. Ibland kan sammanväxningarna dessutom göra att man får delvis eller totalt stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Det är smärtsamt och behöver ofta opereras.

Om man har förlösts med kejsarsnitt och blir gravid igen, ökar risken att få föreliggande moderkaka Det innebär att moderkakan lägger sig fel och helt eller delvis täcker livmodermunnen, vilket gör att man kan få blödningar. För det mesta räcker det att vila, ta blodstillande läkemedel och gå på regelbundna kontroller fram till planerat kejsarsnitt. Sent i graviditeten måste man ibland vårdas på sjukhus. Om man har en föreliggande moderkaka går det inte att föda den vanliga vägen.

Barn som föds med kejsarsnitt kan ibland få problem med att komma igång med andningen. Dessa andningsproblem går över, men kan göra att barnet måste observeras i kuvös och i enstaka fall få extra syrgas eller andningsstöd för en kortare tid. Ju närmare beräknat förlossningsdatum kejsarsnittet görs desto mindre är risken för att barnet ska få andningsproblem. Det verkar också vara så att barn som föds genom kejsarsnitt har ökad risk för astma. Detta kan bero på att det tar längre tid för normala tarmbakterier att ta sig till barnets tarmar efter ett kejsarsnitt där allt är sterilt.

Förberedelser inför operationen

Att man ska föda med planerat kejsarsnitt avgörs vid besök på mödravårdscentralen eller ibland på specialmödravården eller på en mottagning för förlossningsrädsla. Där ger läkare och barnmorska förberedande information och tillsammans bestämmer man tid för kejsarsnittet som oftast görs inom en vecka före beräknad förlossningstid. Det är också vanligt att man träffar en narkosläkare och diskuterar bedövningsmetod, antingen i anslutning till detta besök eller vid ett senare tillfälle.

När operationen börjar närma sig kan man packa en väska med saker som är bra att ha med:

• egna kläder och underkläder
• kläder och en liten bomullsmössa till barnet
• kamera, vilken kan användas bland annat för att ta kort på barnet då mamman ligger på operationsbordet och inte kan var med
• toalettsaker
• id-handling, patientbricka och den skrivna journal som man har fått på MVC, om inte mödravårdscentralen har gemensam datajournal med förlossningsavdelningen.

Man ska oftast också ta med det papper från mödravårdscentralen som talar om vilken blodgrupp man har.

Dagen innan kejsarsnittet eller på morgonen samma dag, får man komma till sjukhuset. Om man har en partner brukar han eller hon följa med. Man ska inte äta eller dricka efter midnatt före operationen, ifall man skulle behöva sövas. Det är vanligt att man får lämna blodprover för kontroll av blodvärdet.

I operationssalen

När man kommer till operationsavdelningen får man en kateter inlagd i urinblåsan, om detta inte redan gjorts på förlossningsavdelningen. Det är en tunn slang som förs in i urinblåsan genom urinröret. Via slangen leds urinen ut i en påse. Katetern kan man behöva ha kvar så länge bedövningen sitter i eftersom man då inte kan kissa själv. Man får också en så kallad venkateter. Det är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort. Genom venkatetern kan man till exempel få vätska och läkemedel som behövs under kejsarsnittet, exempelvis medicin som gör att livmodern drar ihop sig efter att barnet lyfts ut.

Man får ta av sig sina egna kläder och smycken och sätta på sig en vit rock. Om partnern eller någon närstående är med får han eller hon också byta om till operationskläder. Om man får ryggbedövning kan den som är med vara där under operationen, men ska kejsarsnittet göras i narkos brukar partnern eller den närstående oftast få gå ut när man sövs.

Operationsbordet vinklas så att man ligger mer på vänster sida för att undvika tryck på stora kroppspulsådern.

Vanligt med ryggbedövning

Vid ett planerat kejsarsnitt får man oftast ryggbedövning eller någon enstaka gång narkos. Det är stora fördelar med ryggbedövning eftersom man kan vara vaken och se och hålla i barnet direkt när det tas ut. Efter narkos är man påverkad längre tid och det dröjer längre innan man kan träffa barnet. Barnet kan också bli påverkat av narkosmedlen och vara medtaget när det tas fram.

De två typer av ryggbedövning som ofta används vid kejsarsnitt är spinal och epidural. Numera är spinalbedövning den vanligaste metoden. Spinalbedövning innebär att en mycket tunn nål sticks in i ryggkanalen. Lokalbedövning sprutas genom nålen och fortsätter direkt in i ryggvätskan. Ibland används också en morfinlikande medel som ger en viss smärtlindring under en längre tid efter operationen. Man blir ganska snabbt bedövad från ungefär midjan och nedåt. Bedövningen sitter i några timmar.

Epiduralbedövning innebär att bedövningsmedel sprutas in i ett hålrum utmed ryggmärgskanalen, oftast genom en tunn plastslang, en kateter. Numera används epiduralbedövning inte lika mycket vid kejsarsnitt eftersom det tar tid för läkaren att lägga bedövningen, och det dröjer längre innan den verkar. Om man har en fungerande epiduralbedövning under förlossningen kan den ibland fyllas på inför ett akut kejsarsnitt.

Ryggbedövningen kan göra att blodtrycket sjunker och att inte tillräckligt med blod transporteras till moderkakan. Därför får man ofta först vätska i dropp och ibland också läkemedel för att hindra blodtrycksfall.

En ryggbedövning släpper gradvis. Till att börja med kan man inte stå eftersom benen är tillfälligt förlamade av bedövningen. När bedövningen börjar släppa får man oftast åka till en BB-avdelning tillsammans med sitt barn och sin partner.

Ibland kan man behöva sövas

I vissa fall kan man inte få ryggbedövning. Oftast beror detta på att läkaren har svårt att få nålen i rätt läge för att få bedövningen att verka. Det är däremot mycket ovanligt att man är allergisk eller överkänslig mot bedövningen.

Om man har en tatuering där bedövningsnålen ska föras in kan man inte sticka rakt genom den men det går oftast att föra huden åt sidan. Om mamman behandlas med medicin som skall förebygga blodpropp kan det ibland vara ett hinder för ryggbedövning eftersom medicinen ökar risken för att man blöder mer vid operationen.

När det inte fungerar med ryggbedövning används narkos istället och man sover under operationen. Enstaka mammor vill absolut inte vara vakna under kejsarsnittet och väljer därför narkos.

Så går operationen till

När läkaren har kontrollerat att bedövningen har tagit börjar operationen. En operationssköterska tvättar magen med bakteriedödande medel och klär in operationsområdet i gröna sterila tyger. Om man har ryggbedövning och är vaken får sätts en skärm upp som gör att man inte ser sin mage och underkropp.

I dag är det vanligast att snittet i huden läggs horisontellt längs med magen, ett så kallat bikinisnitt. Har man fött barn med kejsarsnitt tidigare så snittas man ofta i det gamla operationsärret. Om det inte finns något ärr sedan tidigare görs ett bikinisnitt eller endast undantagsvis ett lodrätt snitt rakt från naveln ner till blygdbenet. När bukväggen och livmodern öppnats, lyfts barnet ut av läkaren. Oftast hjälper en operationssköterska eller en annan läkare till. Man kan känna ett tryck, men det gör inte ont.

Rutinerna kan vara olika på olika sjukhus, men ofta undersöks barnet av en läkare eller en barnmorska innan det får komma till sin mamma. Om man har en partner kan han eller hon vara med vid undersökningen. Efter det får man, om man är vaken, en kort stund ha barnet bredvid sig. Även om det går snabbt kan det vara ett känslomässigt viktigt ögonblick för både mamma och barn, och barnet får känna sin mammas doft. Därefter sys snitten i livmodern och magen. Ett kejsarsnitt tar vanligtvis mellan 15 och 60 minuter. Exakt hur lång tid operationen tar beror bland annat på hur mycket man blöder.

Efter operationen

När snitten i livmoder och mage är hopsydda får man åka till en uppvakningsavdelning eller till en förlossningsavdelning, vad som är rutin varierar mellan olika sjukhus. Barnet är vanligtvis tillsammans med pappan eller partnern under tiden som operationen avslutas. Under de närmaste timmarna trycker en barnmorska vid några tillfällen lätt på magen för att undersöka att livmodern drar ihop sig. Barnmorskan kontrollerar också att man inte blöder för mycket.

Man får ett bandage över operationsärret. Numera sys man ofta med tråd som gör att stygnen försvinner av sig själva, både i magen och i livmodern. Inom ett par timmar efter att man kan resa sig och gå själv tas katetern i urinblåsan bort, men ibland kan den få vara kvar över natten.

Ibland får man läkemedel för att minska risken för blodpropp och antibiotika för att förebygga infektion.

Ingen tid att förbereda sig

Vid ett akut eller omedelbart kejsarsnitt har man som förälder inte tid att förbereda sig varken praktiskt eller mentalt. Ett akut kejsarsnitt görs när en vanlig förlossning drar ut på tiden till exempel på grund av att värkarna inte är tillräckligt effektiva, eller att bäckenet inte är tillräckligt stort för barnets storlek. Det kan också göras på grund av att barnet hotas av syrebrist. Om det händer något som gör att det plötsligt är omedelbar fara för mammans eller barnets liv eller hälsa, görs ett omedelbart kejsarsnitt.

Ryggbedövning vid akut kejsarsnitt

Vid ett akut kejsarsnitt får man oftast ryggbedövning. En partner kan vara med under operationen om man får ryggbedövning. Ibland kan man behöva sövas, men det är ovanligt.

Är det mycket bråttom blir man sövd

Om det inte finns tid för läkaren att lägga en ryggbedövning vid ett akut kejsarsnitt så sövs man med narkos. Vid ett omedelbart kejsarsnitt körs man direkt in på ett operationsrum och sövs med narkos så att barnet kan lyftas ut så snart som möjligt.

Operation vid akut och omedelbart kejsarsnitt

Operationen vid ett akut kejsarsnitt görs på liknande sätt som vid ett planerat kejsarsnitt. Även om kejsarsnittet kallas för akut behöver det inte betyda att det är bråttom, utan operationen förbereds på samma sätt som vid ett planerat kejsarsnitt.

För att spara tid vid ett omedelbart kejsarsnitt hoppar sjukvårdspersonalen däremot ofta över så mycket som möjligt av förberedelserna. En partner kan oftast inte vara med i operationssalen utan får vänta utanför.

Efter operationen

Efter operationen är rutinerna olika på olika sjukhus. Om man har blivit sövd, vilket är ovanligt vid akut kejsarsnitt, väcks man i operationssalen och får tillfälle att träffa sitt barn innan man flyttas över till uppvakningsavdelningen. Om man inte hinner det kommer en barnmorska till uppvakningsavdelningen tillsammans med barnet och eventuellt ens partner. Man får oftast stanna kvar på uppvakningsavdelningen för observation åtminstone några timmar efteråt. Det är vanligt att man är trött efter narkosen.

Ibland kan barn som föds med akut kejsarsnitt behöva vårdas på en så kallad neonatalavdelning, en avdelning för barn som föds för tidigt eller behöver observeras extra. Som förälder kan man komma till neonatalavdelningen så ofta man vill och när som helst på dygnet. På många sjukhus finns det möjlighet att sova i närheten av avdelningen.

Man kan behöva stöd efteråt

Om man har planerat för en vanlig förlossning kan ett akut kejsarsnitt vara en omstörtande upplevelse. Innan man åker hem från BB får man träffa en barnmorska och en läkare. Tillsammans med dem går man igenom operationen. Om man har behov av att prata mer om kejsarsnittet går det att boka ett återbesök hos läkaren.

Man kan också kontakta en barnmorska inom mödravården som kan ge stöd och råd, eller om det behövs, förmedla kontakt med en kurator eller psykolog.

Smärtlindring efter kejsarsnitt

Efter att bedövningen släppt kan det göra ont och om det behövs kan man få smärtlindrande medicin. Den första intensiva smärtan avtar under det första dygnet men det kan fortsätta att göra ont i flera dagar, ibland mer än en vecka. I första hand får man vanliga smärtlindrande tabletter men det första dygnet efter kejsarsnittet behöver man ofta sprutor med morfinliknande läkemedel. Har man fått morfin i ryggbedövningen behövs det inte alltid något ytterligare. Morfinsprutor kan påverka barnet genom bröstmjölken. Om man tar vanliga värktabletter under en begränsad period påverkar det däremot inte barnet. Det kan ta längre tid för tarmen att fungera normalt efter kejsarsnittet om man har fått morfin.

Lite längre tid på BB

Efter ett kejsarsnitt behöver man ofta lite mer tid för att återhämta sig och många mammor stannar någon eller några dagar extra på BB. Under den tiden undersöks barnet av en barnläkare en eller två gånger.

Kroppens återhämtning

Det kan göra ont i magen och kring operationssåret efteråt, men det är inte farligt att resa sig och röra på sig. Även om det gör ont är det viktigt att röra sig för att öka blodcirkulationen. Det gör att läkningen går snabbare samtidigt som det minskar risken för blodpropp och förstoppning.

Tunga lyft ska man helst undvika de första veckorna för att operationssåret inte ska skadas. Det går däremot bra att bära en matkasse eller ett litet barn. Efter en månad kan man röra på sig ungefär som vanligt, och till exempel gå på gymnastik. Knipövningar går bra att göra redan några dagar efter förlossningen, men man bör vänta ungefär fyra veckor innan man börjar träna magmusklerna.

Såret efter kejsarsnittet börjar läka redan några dagar efter operationen, men även om det går snabbt i början kan det ta ett helt år innan såret är fullständigt läkt.

Det går att duscha

Bandaget över operationssåret kontrolleras ofta av personalen innan man lämnar BB. Man kan duscha med bandaget. Efter en till två dagar fyller inte bandaget någon större funktion om såret är torrt och kan därför tas bort. I dag används vanligen tråd som gör att stygnen försvinner av sig själva, både i magen och i livmodern.

Äta och dricka

Precis som efter en vanlig förlossning är det bra att efter ett kejsarsnitt äta fiberrik mat och dricka mycket. På så sätt kan man undvika förstoppning. Det är bra att låta bli att äta mat som ger gaser i magen, till exempel bönor, linser, frukt och kolsyrad dryck, eftersom gasbildning också kan göra ont när man har opererat magen.

Att komma igång med amning

De första dagarna efter ett kejsarsnitt behöver man hjälp med att lägga barnet till bröstet. Om man försöker vara så utvilad som möjligt, är det lättare att komma igång med amningen. Samtidigt kan det vara svårt för en nyopererad nybliven mamma att sova och återhämta sig. Därför är det bra om man de första veckorna efter kejsarsnittet kan få så mycket hjälp som möjligt med till exempel städning och tunga lyft.

Bröstmjölksproduktionen kan ibland komma igång något senare efter ett kejsarsnitt än efter en vanlig förlossning. Då är det extra viktigt att barnet får suga ofta. Man kan också ha svårt att hitta en bra amningsställning eftersom det kan göra ont efter kejsarsnittet.

Om man känner sig osäker kan man ringa mödravårds- eller barnavårdscentralen beroende på hur lång tid det gått efter kejsarsnittet. Där kan man få hjälp och svar på frågor om amning. På många sjukhus finns amningsmottagningar där barnmorskor svarar på frågor om amning. Ofta kan man få rådgivning både över telefon och vid besök på amningsmottagningen.

Spiral efter kejsarsnitt

Man kan använda spiral efter kejsarsnitt om det har gått bra och man inte har några följdbesvär. Då kan man gå till en gynekolog eller barnmorska efter 8-12 veckor och få en spiral insatt. Om det var ett komplicerat kejsarsnitt, eller om man har besvär som orsakats av operationen, kan man gå till en gynekolog som gör en undersökning och bedömer när en spiral kan sättas in.