PMS och PMDS

Skriv ut

Om man har PMS, premenstruellt syndrom, är det vanligt att man får förändringar i humöret. Man kan också få ömma bröst, ont i huvudet eller känna sig svullen i kroppen. Det finns en svårare form av PMS som kallas för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. PMS är vanligt, men det finns hjälp att få.

Skriv ut

Vad är PMS?

Vad är PMS?

PMS betyder att man får humörförändringar och andra besvär dagarna före mens. PMS är en förkortning på premenstruellt syndrom.

Att känna av PMS är vanligt. Vilka besvär PMS kan ge varierar från person till person. Man kan också känna av PMS olika mycket från månad till månad.

Fäll ihop

Vad är PMDS?

Vad är PMDS?

Vissa kan ha svår PMS. Då kallas det för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. På engelska heter det PMDD, Premenstrual dysphoric disorder.

PMDS påverkar hela tillvaron mycket och kan bland annat göra att man hamnar i konflikter eller att man vill vara ifred och undviker att umgås med andra.

Om man har PMDS kan symtomen vara så svåra ett de liknar en depression eller ångestsjukdom. Skillnaden är att vid PMDS försvinner besvären nästan genast när mensen kommer igång.

Cirka tre till fem procent av alla kvinnor som har mens har PMDS.

Fäll ihop

Symtom på PMS och PMDS

Symtom på PMS och PMDS

Om man har PMS eller PMDS är det vanligt att man dagarna för mens

  • känner sig orolig och ångestfylld
  • får snabba humörsvängningar
  • lätt börjar gråta
  • känner mindre lust att hitta på saker
  • känner sig trött och får mindre energi
  • får svårare att sova
  • blir svullen i kroppen och särskilt över magen
  • känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma
  • får huvudvärk
  • blir hungrigare än vanligt och sugen på sött.

PMS och PMDS brukar oftast börja tre till fyra dagar innan mensen och försvinna när mensen kommer. Men det kan också sitta i några dagar under mensen. Vissa har besvär även under ägglossningen. Det är ovanligt, men ibland kan PMS och PMDS pågå från ägglossningen fram till mensens start. Veckan efter mens har man oftast inga besvär.

PMS är troligen ärftligt. Har man en biologisk mamma som har PMS, är risken större att man själv får det.

Vissa kan få PMS redan i tonåren, men det är vanligast bland kvinnor som är över 30 år. För många blir PMS-besvären starkare om man har fött barn. När man kommer i klimakteriet och slutar få mens försvinner PMS.

Fäll ihop

Varför får man PMS eller PMDS?

Varför får man PMS eller PMDS?

Det är fortfarande okänt varför man får PMS eller PMDS. Men en sak som forskarna tror kan påverka är ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ned.

När man har haft ägglossning ökar progesteron i kroppen. Om man inte blir gravid efter ägglossningen, minskar hormonet igen efter ungefär två veckor. Det är bara när man har haft ägglossning och progesteron bildas som man får PMS eller PMDS. Att man får det betyder att man är känslig för de ämnen som bildas när progesteronet bryts ned.

Fäll ihop

Dagbok

Dagbok

Ett sätt att ta reda på om man har PMS eller PMDS är att varje dag föra dagbok över hur man mår. Gör man det under ett par månader kan man se ett mönster över hur man mår under menscykeln. Detta kan vara ett bra underlag att ta med om man söker läkare för sina besvär.

Håll koll på menscykeln

Eftersom PMS och PMDS kommer regelbundet kan man lära sig förstå och känna igen symtomen. Det kan kännas lättare om man vet vad de beror på och att de går över.

För att vara bättre förberedd kan man till exempel skriva in de aktuella dagarna i en kalender. Om man har en smartphone kan man ladda ner någon app som gör det lättare att komma ihåg var i menscykeln man är.

Man kan också berätta för personer i sin omgivning när det är dags för en period med PMS eller PMDS. Om personer som man umgås mycket med vet vad som är orsaken, kan de lättare förstå och ge stöd.

Fäll ihop

Vad kan man göra själv?

Vad kan man göra själv?

Att göra saker man mår bra av och som gör att man slappnar av kan lindra besvären om man har PMS eller PMDS.

Det kan till exempel vara att

  • motionera och röra på sig
  • träna avslappning, till exempel yoga eller mindfulness
  • ta det lugnt och låta bli att stressa
  • sova tillräckligt
  • äta bra och regelbundet
  • inte dricka så mycket alkohol.
Fäll ihop

Man kan behöva kontakta vården

Man kan behöva kontakta vården

Om man upplever att ens PMS eller PMDS påverkar ens vardag och livskvalité på ett negativt sätt bör man kontakta en vårdcentral eller gynekolog. Är man ung kan man kontakta en ungdomsmottagning. Det finns olika receptbelagda läkemedel som kan hjälpa.

Fäll ihop

Behandling vid PMS och PMDS

Behandling vid PMS och PMDS

Det är olika för olika personer vad som lindrar besvären vid PMS och PMDS. Därför får man pröva sig fram för att hitta det som hjälper. Det kan vara att man får samtalskontakt vid några tillfällen, eller kanske hjälp att öva på avslappning eller mindfulness.

Läkemedel som gör att man inte får någon ägglossning kan också hjälpa mot PMS och PMDS. Ett exempel är p-piller. Men för vissa blir besvären värre av de hormoner som finns i preventivmedel. De modernaste p-pillren fungerar oftast bättre än andra.

En annan medicin som kan funka är vätskedrivande läkemedel som delvis blockerar effekten av vissa hormoner. Man brukar ta medicinen 1-2 veckor före mens. Övriga dagar tar man ingen medicin.

En effektiv behandling mot PMDS är antidepressiva läkemedel. Då tar man dem under perioden före mens då man känner av PMDS. Om man tar antidepressiva läkemedel vid PMDS funkar de annorlunda mot om man skulle använda samma medicin vid en depression. Är man deprimerad kan det ta ett tag innan tabletterna verkar. Vid PMDS hjälper de oftast inom något dygn. Läkemedlen är receptbelagda och behöver skrivas ut av en läkare.

För vissa kan KBT, kognitiv beteende terapi hjälpa.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2014-06-02
Redaktör:

Anna Åkerman, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Bixo, gynekolog och förlossningsläkare, Norrlands universitetssjukhus, Umeå