Stöd för närstående vid cancer

En orolig situation

Att vara närstående till någon som är sjuk i cancer kan vara en mycket pressande situation. Förutom att man oroar sig för den som är sjuk kan man ha många andra funderingar, om sådant som framtiden och ekonomin.

Även om man inte bor tillsammans med den som är sjuk kan man få extra utgifter, till exempel för resor för att besöka den sjuke eller extra höga telefonkostnader. Om man delar ekonomi kan man fundera över vad som händer om man själv inte orkar jobba utan måste sjukskriva sig. Om den närståendes sjukdom inte går att bota, och man ensam måste klara av att försörja familjen? Måste man sälja huset, bilen, sommarstugan?

Också närstående kan bli sjuka när någon drabbas av allvarlig sjukdom som cancer. Utifrån de resurser som finns idag försöker sjukvården ge bästa tänkbara stöd om man står nära någon som är sjuk. Men som närstående kan man inte alltid förvänta sig att bli erbjuden stöd.

Man kan få stöd från olika håll

Tveka därför inte att själv fråga vilken hjälp som finns att få. Prata med sjukvårdspersonal, andra anhöriga, vänner och bekanta. Många sjukhus har kontaktsjuksköterskor inom cancervården. En kontaktsjuksköterska har specialistkunskaper inom cancervård och finns till för både patienter och närstående. Om man som närstående vårdar eller på annat sätt stödjer den som är cancersjuk, har man rätt att få stöd och vägledning av kommunen, till exempel genom en anhörigkonsulent.

Sjukhusets kurator ger stöd till både den som är sjuk och den eller de som är närstående. Kuratorn kan även hjälpa den som är närstående att hitta stöd utanför landstingets regi.

Svårt att vara den som ska stötta

Som närstående har man den viktiga uppgiften att stötta den som är sjuk och lyssna på honom eller henne. Men det är inte alltid lätt att stå nära och stötta någon, när man själv samtidigt har en stark oro. Det är mycket vanligt att må dåligt när någon som står en nära är sjuk.

Ofta kan man få viktigt stöd av sina egna närstående, som familjemedlemmar, vänner och bekanta. Om man pratar om hur det känns och vågar visa hur orolig och ledsen man är, blir det lättare för dem som står nära att ge stöd.

Psykologiskt stöd från vården

Ibland kan man som närstående behöva mer stöd än det som går att få i den närmaste omgivningen. Det kan vara en stor lättnad bara att få prata med någon utomstående som har till uppgift att lyssna, som till exempel en kurator. Prata med kuratorn där den sjuke vårdas om vilken hjälp som går att få.

Om barn eller tonåringar är närstående till någon som har cancer, har vården skyldighet att se till att de får det stöd, råd och information som de behöver.

Ett annat alternativ, om man är vuxen och behöver någon att prata med eller annat stöd, är att vända sig till sin vårdcentral. Där finns ofta kuratorer och ibland psykologer.

Psykologiskt stöd utanför vården

Vissa arbetsgivare har avtal med företagshälsovård som innebär att man kan få stödsamtal vid behov. Hör med arbetsgivaren vad som gäller.

Man kan också söka hjälp av en psykolog eller psykoterapeut på privata mottagningar. Det innebär oftast högre kostnader än till exempel ett besök på vårdcentral.

Om man har en depression

Om man är deprimerad och har fått diagnosen depression, kan man på många håll få komma till en psykoterapeut genom remiss från läkaren på sin vårdcentral, genom den så kallade rehabiliteringsgarantin. Har man en depression kan man behöva medicin. Det avgör den läkare man har kontakt med.

Stödgrupper för närstående

På vissa håll erbjuder vården stödgrupper för närstående, så kallade anhöriggrupper. Att träffas i grupp och dela sina erfarenheter med andra i samma situation kan vara värdefullt för många. Det kan ibland också finnas blandade grupper för både sjuka och närstående. Fråga på den klinik där den som är sjuk vårdas. Kuratorn kan hjälpa till.

Landstinget som man tillhör kan också ha stödgrupper. Även här ska kuratorn kunna hjälpa till.

Stödgrupper utanför vården

Även patientföreningar anordnar ibland stödgrupper för anhöriga. Det kan finnas information på sjukhusets anslagstavlor eller på föreningarnas webbplatser. Fråga kuratorn, som också ska känna till om någon annan organisation på orten, till exempel Röda korset eller Lions, har den typen av verksamhet.

Kyrkan

Av sjukhuskyrkan, som finns på alla sjukhus, kan närstående få stöd på olika sätt. Söker man kontakt med andra religiösa företrädare än Svenska kyrkans hjälper sjukhuskyrkan också till.

Flera församlingar har så kallade samtalsakuter, som vänder sig till människor i akut livskris. En samtalsakut erbjuder ett antal stödsamtal som hjälp att komma igenom och vidare i det som känns svårt. För att söka tröst och stöd genom kyrkan behöver man inte vara kristen eller troende.

Sjukskrivning för närstående

Det är inte ovanligt att närstående mår psykiskt betydligt sämre än den som är sjuk. Man kan vara orolig, sova dåligt, ha huvudvärk, ont i rygg eller mage. Det är inte självklart att man blir sjukskriven, men uppstår det en krisreaktion som är så stark att man inte kan arbeta, kan man bli sjukskriven på grund av just krisreaktion.

Gå igenom ekonomin

Om man som närstående får problem med ekonomin, kan man ha nytta av att läsa råden i texten Ekonomiskt stöd när man är sjuk. Det kan till exempel handla om att se över vilka försäkringar man har, eller att ta hjälp av kommunens budgetrådgivare.

Fonder och stiftelser

Det finns inga fonder som ger närstående ekonomiskt stöd enbart på grund av cancer. Däremot finns det fonder som ger bidrag till personer som har ont om pengar, oavsett orsaken. En del fonder stödjer barnfamiljer i utsatta situationer.

Från vissa fonder kan man få ett bidrag så att den närstående kan följa med den sjuke som medhjälpare eller medresenär på till exempel en rekreationsresa. Kuratorn kan berätta mer.

Om man har ett sjukt barn

Om man är förälder till ett barn som har cancer, finns det två typer av ersättningar hos Försäkringskassan som kan vara aktuella: Tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn, eller vårdbidrag.

Ekonomisk ersättning för vård av närstående

Om man vårdar en närstående i hemmet kan man under vissa förhållanden få ekonomisk ersättning från landstinget, kommunen eller Försäkringskassan.

Hemsjukvårdsbidrag från landstinget

Utför man sjukvårdande insatser i hemmet under handledning av hemsjukvårdspersonal kan landstinget betala ut ett så kallat hemsjukvårdsbidrag. Om man vill söka hemsjukvårdsbidrag tar man kontakt med vårdcentralens distriktsköterska.

Ersättning från kommunen

I vissa kommuner kan den som vårdar en närstående få ekonomisk ersättning i form av ett hemvårdsbidrag. I andra kommuner kan motsvarande bidrag till exempel kallas anhörigbidrag eller omvårdnadsbidrag. Ersättningen betalas alltid ut till den person som behöver hjälpen. Han eller hon betalar i sin tur till den som utför hjälpen.

Alla kommuner betalar inte ut sådan ersättning. I vissa kommuner kan den som vårdar en närstående bli anställd som vårdare. Om man vill söka hemvårdsbidrag eller bli anställd som anhörigvårdare kontaktar man biståndshandläggaren i kommunen.

Personlig assistent

Om den sjuke har ett omfattande hjälpbehov och inte har fyllt 65 år kan närstående, om vissa villkor är uppfyllda, bli anställd som personlig assistent, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna ersättning söks från Försäkringskassan eller kommunen.

Närståendepenning från Försäkringskassan

Om en person är svårt sjuk kan de närstående få så kallad närståendepenning, om de avstår från arbete för att vårda. Med vård menas här att vara nära och ge stöd. Vård kan också vara att uträtta ärenden eller följa med på läkarbesök. De närstående kan få närståendepenning även när man är på sjukhus.

Närstående är den eller de som man har en nära relation till. Oftast är det anhöriga, men kan också vara till exempel nära vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas här att sjukdomen innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv.

Den som är närstående ansöker hos Försäkringskassan om närståendepenning. Till ansökan behövs ett läkarintyg, och den som är sjuk ska också ge sitt samtycke. Om Försäkringskassan godkänner ansökan kan den eller de närstående börja att ta ut närståendedagar. Dagarna är totalt 100, och tillhör den som vårdas. Ersättningen är lika stor som den närståendes sjukpenning och kan betalas ut för hel, halv eller fjärdedels dag.

Tveka inte att ta ut närståendepenning

Eftersom det ska vara en allvarlig, obotlig sjukdom där livet går mot sitt slut, är det kanske rädslan för att ge upp som gör att många låter bli att ta ut närståendedagar. Baksidan är att många i stället tar ut semesterdagar och intjänade kompdagar för att vara tillsammans med den som är sjuk. De dagarna kan behövas framöver då det kan vara svårt för en närstående att bli sjukskriven på grund av att någon har avlidit.

Om läkaren bedömer att sjukdomen inte går att bota och man vill vara tillsammans med den som är sjuk, ska man inte tveka att börja ta ut närståendepenning.