RS-virus hos barn

Skriv ut

En RS-virusinfektion brukar börja som en vanlig förkylning med hosta, snuva och lite feber. Vuxna och äldre barn får oftast inga större besvär, men spädbarn kan bli ordentligt sjuka med ansträngd hosta och svårigheter att andas. Om barnet inte orkar äta, blir slött, får andningsuppehåll eller blir blåaktigt ska du söka vård direkt. Du ska även kontakta vården om ditt barn blir sjukt och tillhör en riskgrupp, till exempel att hen är för tidigt född eller har en hjärtsjukdom. Barnet kan då behöva få vård på sjukhus.

Skriv ut

RS-virus, respiratoriskt syncytievirus, smittar lätt och de flesta barn blir sjuka någon gång under sina första två år. Infektionen är vanligare under vinterhalvåret.

Symtom

Symtom

Infektionen ger oftast samma symtom som vid en vanlig förkylning med

  • snuva, små barn får ofta snuva med segt slem
  • hosta
  • lindrig feber, cirka 38-38,5 grader
  • irriterade röda ögon.

Barnet kan tappa aptiten och inte vilja äta eller dricka, vilket kan leda till att hen blir slö och trött. Spädbarn får ofta svårt att orka äta eftersom den jobbiga andningen med täppt näsa tar mycket kraft.

Om infektionen blir allvarligare kan barnet få

  • mer ansträngd hosta
  • svårare att andas, andningen kan vara väsande och pipande när barnet andas ut
  • segt slem i näsa och luftrör.

Spädbarn andas mest genom näsan. En stor del av de besvär som de minsta barnen får beror på att det sega slemmet hindrar deras andning. Spädbarn, särskilt för tidigt födda, kan få andningsuppehåll.

Infektionen varar ofta längre än en vanlig förkylning, ibland upp till en månad.

Ett barn som blivit sjuk blir inte helt immun mot sjukdomen. Därför kan barnet bli sjukt igen, men oftast blir besvären lindrigare jämfört med första gången.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Har barnet lindriga besvär kan du hjälpa barnet som vid en vanlig förkylning.

Näsdroppar

Om barnet är täppt i näsan kan du använda näsdroppar med koksaltlösning, framför allt när barnet ska äta och sova. Försök droppa lösningen flera gånger. Det hjälper att lösa upp det sega slemmet. Till barn över ett år kan du också använda receptfria avsvällande näsdroppar som gör det lättare att andas genom näsan.

Höja huvudändan

Höj huvudändan på sängen genom att till exempel lägga tjocka böcker under sängbenen eller bädda med extra kuddar under madrassen. Om barnet sover med huvudet högt minskar svullnaden i näsans slemhinnor och det blir lättare att andas. Du kan också låta barnet sova i sitt babyskydd, om barnet fortfarande använder ett sådant. Ett babyskydd är en bilbarnstol som kan tas ur bilen. På dagen kan barnet sova i bärsele, i knät eller i en babysitter.

Ge mat oftare

Ge mat eller amma oftare än vanligt om barnet inte orkar äta så mycket varje gång.

Ge dricka oftare

Det är viktigt att barnet får i sig tillräckligt med vätska. Ge därför barnet vätska ofta. Spädbarn kan ammas eller få mjölkersättning oftare än vanligt.

Använda nässug

Använda nässug för att suga ut det sega slemmet ur näsan. Ge gärna näsdroppar med koksaltlösning innan, det löser upp slemmet och gör det mindre segt.

Ge febernedsättande medicin

Ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel att hen är trött och inte orkar äta eller dricka.

Tvätta barnets ögon

Om ögonen är irriterade och kladdiga kan du tvätta dem med en bomullstuss med koksaltvatten eller ljummet vatten.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Sök vård på en vårdcentral eller akutmottagning i följande fall:

  • Om du inte får samma kontakt med barnet som vanligt, om hen är ointresserat av omgivningen och verkar mycket trött.
  • Om barnet inte orkar äta.
  • Om barnet är andfått, har en ansträngd andning eller andningsuppehåll.
  • Om barnet är blekt eller blåaktigt, det blåa kan synas mest på läpparna och under naglarna.
  • Om barnet hostar så att det blir svårt för hen att andas eller att äta.

Om du ska söka vård på en vårdcentral eller en akutmottagning beror bland annat på barnets ålder och hur sjukt barnet är. Ju yngre barnet är desto snabbare ska du söka vård. Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Fäll ihop

Riskgrupper ska söka vård direkt

Riskgrupper ska söka vård direkt

Du ska söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet får något av ovanstående symtom och tillhör en av följande riskgrupper:

  • Spädbarn, yngre än två månader.
  • Barn som är födda mer än fem veckor för tidigt, fram tills att de är ett år gamla.
  • Barn med immunbristsjukdomar.
  • Barn under två år som har en kronisk lungsjukdom.
  • Barn under två år som har någon hjärtsjukdom.
  • Barn under två år som har någon neurologisk sjukdom.
Fäll ihop

Hur smittar RS-virus?

Hur smittar RS-virus?

Det tar tre till fem dagar från det att barnet smittats med RS-virus tills att sjukdomen bryter ut. Viruset kan smitta på olika sätt:

  • Direktkontakt, till exempel om du eller barnet tar en sjuk person i handen.
  • Genom föremål som en sjuk person har tagit i eller hostat på, eller leksaker och nappar som sjuka barn haft i munnen, så kallad indirekt kontakt. RS-viruset kan överleva i flera timmar på leksaker, handtag och kläder.
  • Droppsmitta. När en sjuk person nyser eller hostar bildas ett moln av små droppar med viruset. Dropparna faller ner på ytor eller föremål och därifrån kan viruset spridas vidare. Du kan också smittas direkt genom att en sjuk person nyser på dig.
Fäll ihop

Förebygg smitta

Förebygg smitta

Du kan minska risken att smitta eller att smittas genom att vara extra försiktig under den tid som infektionerna är vanligare. Du och barnet kan förebygga smittspridning på flera sätt:

  • Tvätta händerna ofta och använd gärna handsprit.
  • Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk, inte rakt ut eller i handen.
  • Undvik att träffa förkylda personer.
  • Undvik att vistas på platser där det finns mycket folk.
  • Undvik att träffa småbarn.
Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

På vårdcentralen eller sjukhuset tar en sjuksköterska prov för att se om barnet har en RS-virusinfektion. Sjuksköterskan suger lite slem från näsan med en tunn slang. Det går snabbt och gör inte ont. Provet skickas sedan för att analyseras och ofta kommer svaret samma dag. Provet kan också analyseras som ett snabbtest på mottagningen.

Ni ska få reda på när och vem ni ska kontakta för att ta del av provsvaren. Ni ska också få reda på vart ni ska vända er om barnet blir sämre.

Fäll ihop

Behandling - ibland på sjukhus

Behandling - ibland på sjukhus

Barn och vuxna med vanliga förkylningssymtom kan oftast vårdas hemma.

Har barnet lindriga förkylningsbesvär kan hen få hjälp på vårdcentralen. Har barnet besvär med andningen kan hen till exempel få medicin som ska andas in genom munnen, så kallad inhalationsbehandling, och recept på medicin som ska användas hemma.

Spädbarn, barn som tillhör en riskgrupp och äldre människor kan få svårare besvär och behöva vårdas på sjukhus, ibland på intensivvårdsavdelningen. Det gäller även vuxna som har immunbristsjukdomar och blir sjuka. Behandlingen går ut på att lindra de besvär som infektionen ger.

På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring. Barnet får näringen genom en plastslang, så kallad sond, som går till magsäcken via näsan eller munnen. Barnet kan också få vätska och näring direkt i blodet via en tunn plastslang, dropp.

För att göra det lättare att andas kan barnet få näsdroppar och inhalationsbehandling.

Om det behövs kan barnet få syrgas, antingen genom en så kallad plastgrimma som sätts i näsan eller genom en mask som placeras över näsan och munnen. Det behövs om barnet har syrebrist i blodet. Barnet kan också få en så kallad högflödesgrimma.

Ibland, men det är ovanligt, behöver barnet hjälp att andas med en så kallad CPAP eller en respirator. CPAP består av en mask som placeras över barnets näsa. Genom masken kan barnet andas in en blandning av luft och syrgas.

Fäll ihop

Fortsatta astmaliknande besvär

Fortsatta astmaliknande besvär

Spädbarn som har haft en allvarlig RS-infektion får ofta fortsatta astmaliknande andningsbesvär i förskoleåldern när de blir förkylda.

Tidigare var också uppfattningen i vården att en RS-infektion kunde göra att barn fick astma. Men numera tyder forskningen på att barn får astma på grund av att de har ärftliga anlag för det. De behöver alltså inte ha haft någon RS-infektion för att utveckla astma.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-12-18
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Emma Goskör, läkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.