Barnets mat 1-6 år

Skriv ut (ca 14 sidor)

Barn behöver bra matvanor och mat med rätt näring. I ettårsåldern kan de flesta barn äta samma mat som de vuxna. Ju äldre barnet blir ju mer lär det sig att tycka om olika smaker och att umgås kring mat.

Skriv ut

Det är inte krångligt och svårt att ge barn bra mat. Låt barnet prova och upptäcka olika sorters mat. Om du förmedlar positiva attityder till hälsosam mat får barnet förutsättningar för god hälsa under resten av livet.

Det här är bra att tänka på när det gäller maten för barn mellan ett och sex år:

  • Barnet behöver huvudmålen frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål.
  • Undvik livsmedel med tillsatt socker som smaksatt yoghurt, söta drycker, kakor och glass.
  • Salta inte maten. Det är bra att inte vänja barnet vid för mycket salt.
  • Upp till två års ålder kan barn behöva extra fett i maten, till exempel en tesked rapsolja per portion.
  • Vatten är den bästa drycken för barn.
  • Barnet behöver få extra D-vitamin under de första åren av sitt liv.

Bildspel: Barnets mat 1-6 år

Foto på ett barn som äter med sin familj

Från ett års ålder kan barnet ofta äta samma mat som vuxna

När barnet är äldre än ett år kan det ofta äta samma mat som vuxna och äldre barn. Du kan behöva anpassa konsistensen för de mindre barnen. Många barn tycker om att äta själva och det är bra för barnet att träna på det.

Foto på ett barn som äter med sin familj

Barn är olika

En del barn äter lite och snabbt, andra mycket och långsamt. Barnets hunger och aptit är olika beroende på hur mycket barnet har rört sig, hur lång tid det var sedan förra måltiden och hur mycket barnet har ätit tidigare under dagen.

Foto på ett barn som hjälper till att laga pannkakor

Vara med

För att lära sig umgås kring mat och tycka om mat är det bra om barnet äter tillsammans med andra. Många barn tycker också om att vara med och laga mat.

Foto på två barn som äter frukt

Mellanmål

Barnet behöver äta regelbundet, det gäller även mellanmål. Ju äldre barnet blir desto mer äter hen vid huvudmålen frukost, lunch och middag, och mellanmålen blir mindre. Små barn behöver äta oftare än äldre barn.

Foto på D-droppar

Olja och D-droppar

Upp till det att barnet är två år behövs D-vitamin varje dag, det är bra för uppbyggnaden av skelettet. En del barn behöver dropparna även efter två år. Upp till två år behövs också extra fett i maten, till exempel matolja.

Foto på en tallrik med mat

Näringsrik mat

Barn behöver bra näring. Det finns bland annat i grönsaker, baljväxter, frukt, mjölk, fisk, ägg och kött. Om du förmedlar positiva attityder till hälsosam mat får barnet förutsättningar för god hälsa under resten av livet.

Foto på ett barn som dricker vatten

Vatten

När barnet är törstigt är vatten bäst. Till maten kan barnet dricka mjölk eller vatten. Det är bra om du undviker att ge söta eller sötade drycker eftersom barnet då vänjer sig vid att känna den smaken.

Foto på ett barn som leker att en leksak dricker ur barnets mjölkglas

Kalcium

Barnet får i sig kalcium genom mjölk och mjölkprodukter, såsom mjölk, fil och ost. Kalcium finns även i baljväxter och gröna grönsaker. Kalcium är viktigt för skelettet och tänderna. Mager mjölk och magra mjölkprodukter är berikade med D-vitamin och rekommenderas till barn och vuxna.

Foto på potatis och morötter

Fibrer

Barnet behöver fibrer från bland annat grönsaker och frukt. När barnet blir äldre behöver det äta mer fibrer, såsom ris, pasta och bröd med fullkorn. Öka mängden i långsam takt så att barnet får vänja sig.

Foto på färska och torkade kryddor

Kryddor hellre än salt

Från ett års ålder kan barnet äta det mesta. Barnet behöver inte så mycket salt, smaksätt i stället maten med andra kryddor, till exempel basilika och curry.

Foto på glass.

Sötade livsmedel

Ibland kan även barn få sötade livsmedel, till exempel glass. Det är bra om barnet får sötsaker och snacks enbart vid speciella tillfällen, till exempel vid kalas eller som lördagsgodis så att det inte blir för ofta.

Bra mat för barn mellan ett och sex år

Bra mat för barn mellan ett och sex år

Eftersom barn växer snabbt och utvecklas mycket behöver maten vara energirik och innehålla rätt näring. Eftersom yngre barn inte orkar äta så mycket åt gången behöver de äta oftare än vuxna. Ge barnet huvudmålen frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål. Det är bra att äta på regelbundna tider.

Fibrer och fullkorn i måttliga mängder

Barn behöver äta fibrer och fullkorn. Det är bra bland annat för att tarmarna ska kunna arbeta. Fibrer finns exempelvis i bröd, flingor, gryn, pasta och ris som innehåller fullkorn. Även rotfrukter, grönsaker, frukt och bär är rika på fibrer. Alla dessa livsmedel innehåller vitaminer och mineraler, och de mättar länge.

Eftersom barnets mage är känslig för fibrer behöver du öka mängden fibrer i långsam takt så att hen får vänja sig. Framför allt är det barn under två år som brukar reagera på för mycket fibrer, men fram till att barnet börjar i skolan kan du behöva tänka på att de inte ska äta för mycket.

Du får prova dig fram. Så länge barnet växer och inte har besvär med magen är det bra att ge fiberrika livsmedel och öka mängden ju äldre barnet blir.

Viktigt att få i sig de nyttiga fetterna

Fett är en viktig energikälla för kroppen. Barn under två år behöver mer kalorier per kilo kroppsvikt än äldre barn och därför behövs även en lite större andel fett i deras mat. Under barnets första två år kan du därför, när du lagar maten själv, ha i en tesked flytande olja i varje portion, två till tre gånger per dag. Har du i tillräckligt med fett vid matlagningen behöver du inte ha i extra i barnets portion.

I färdiglagad barnmat behöver inte extra fett tillsättas. När barnet blir äldre än två år behöver du inte ta i extra fett när du lagar maten.

Fetter finns i olika former, som är olika bra för kroppen:

  • Sämst för kroppen: transfetter. De finns i små mängder i smör och feta mjölkprodukter och kan finnas i större mängder i importerade kakor och godis.
  • Mindre bra för kroppen: mättade fetter. De finns i till exempel charkprodukter som bacon och korv, och i mjölk, grädde, smör, ost, choklad och kaffebröd.
  • Bättre för kroppen: enkelomättade fetter. De finns i till exempel olivolja, rapsolja, bordsmargarin, avokado och nötter.
  • Bäst för kroppen: fleromättade fetter. I denna grupp ingår de nyttiga omega-3-fetterna. De fleromättade fetterna finns bland annat i rapsolja, solrosolja, majsolja, solrosfrön och sesamfrön, samt även i fet fisk som lax och makrill.

Mjölk och mjölkprodukter

Mjölk och mjölkprodukter innehåller många viktiga näringsämnen, bland annat kalcium och D-vitamin som är viktiga för skelett och tänder. En halv liter mjölk, mjölkprodukter eller välling per dag räcker för att täcka hela kalciumbehovet. Men även andra livsmedel bidrar med kalcium, så det räcker med mindre än en halv liter.

Välj magra mjölkprodukter till barnet. Det rådet gäller alla barn oavsett ålder och kroppsvikt. Rådet är inte till för att minska intaget av energi, utan för att se till att barnet inte får i sig onödigt mycket mättat fett så att det i stället kan få mer av nyttiga fetter från andra livsmedel.

Vegetarisk mat för barn

Du kan ge barnet så kallad lakto-ovo-vegetarisk mat, som är vegetarisk mat där även mjölkprodukter och ägg ingår. Det är viktigt att barnet får i sig tillräckligt med proteiner och järn. Livsmedels som är rika på proteiner och järn är till exempel bönor, linser, ärtor och sojaprodukter, gröna bladgrönsaker, broccoli och grönkål. Lite frukt till efterrätt gör att järnet tas upp bättre.

Färdig barnvälling och barngröt är berikad med bland annat järn och är bra näringskälla om barnet äter vegetarisk kost.

Om du väljer att ge barnet veganmat behöver du ha goda näringskunskaper. Kontakta BVC för råd och tips om vegansk och vegetarisk barnmat. Livsmedelsverket har också råd om vegetarisk mat för barn.

Vatten är bästa drycken för barn

För barn är vatten den bästa drycken. Helst ska barn inte dricka något sött.

Ibland kan du behöva påminna och erbjuda vatten för att barnet ska komma ihåg att dricka. Ett sätt att göra drickande roligare och mer intressant kan vara att smaksätta vattnet med till exempel gurka, citron, lime eller hallon.

Kopparhalten i kommunalt dricksvatten kan ibland vara för hög, särskilt om vattnet har stått en längre tid i kopparledningarna, till exempel över natten. Vänta tills vattnet är kallt innan du använder det till ditt barn. För hög kopparhalt kan ibland ge barn diarré.

Om du tar vatten från egen brunn bör man kontrollera vattnets kvalitet. Kontakta kommunen för att få veta hur du går tillväga.

Titta efter mat med nyckelhålsmärkning

Livsmedel som har en nyckelhålsmärkning innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt, men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Vuxna och barn ska gärna äta nyckelhålsmärkta livsmedel.

Nyckelhålsmärkt bordsmargarin är ett sätt att få i sig nyttiga fetter. De flesta nyckelhålsmärkta margariner är lättmargariner, men det finns även fetare margariner som är nyckelhålsmärkta. Om du använder lättmargarin i hushållet är det inte nödvändigt att köpa ett särskilt margarin åt det lilla barnet. Det går bra att tillsätta lite extra fett i barnets mat. Från cirka två års ålder kan barn använda lättmargarin på samma sätt som vuxna. Det handlar hela tiden om en successiv övergång från en större andel fett i maten till samma proportioner som för vuxna.

Variation för att undvika skadliga ämnen

Livsmedel kan innehålla skadliga ämnen, till exempel mineraler och tungmetaller, i varierande mängd. Både vuxna och barn bör därför äta varierat, äta olika sorters mat och variera mellan olika märken. Äter du alltid samma produkt och just den råkar ha hög halt av något ämne kan du riskera att få i dig så höga mängder att det kan vara skadligt på lång sikt.

Fäll ihop

Mat som barn helt eller delvis ska undvika

Mat som barn helt eller delvis ska undvika

Från ett års ålder kan barn äta i stort sett samma mat som vuxna. Men följande mat är bra att undvika helt eller delvis:

  • Opastöriserad mjölk och färskost tillverkad av opastöriserad mjölk. Dessa livsmedel kan innehålla farliga bakterier som ger svår diarré och skador på njurarna. Opastöriserad mjölk får inte säljas i affärer men kan finnas på bondgårdar.
  • Rå köttfärs eller rått kött kan innehålla bakterier. Köttfärs och kyckling ska därför vara genomstekt och inte rosa eller röd.
  • Risbaserad mjölk och riskakor innehåller relativt mycket arsenik. Livsmedelsverket rekommenderar därför inte risdrycker eller riskakor till barn som är yngre än sex år.
  • Salt. Det är bra om du inte vänjer barn vid för mycket salt i maten.
  • Socker och sötade livsmedel.
  • Vissa fiskar.

Till de minsta barnen är det också bra att vänta med att ge hela nötter, mandel, vindruvor och jordnötter då det kan fastna i fel strupe. Om du vill ge det bör det vara mosat eller i mycket små bitar.

Kräm, smaksatt yoghurt och flingor innehåller mycket tillsatt socker

Det finns mycket tillsatt socker i bland annat kräm, sylt, godis, glass, kex, kakor, smaksatt fil och yoghurt, sötade drycker och frukostflingor. Sådana livsmedel ger många kalorier men endast lite näring. Om barnet äter den typen av livsmedel finns en risk att hen blir mätt och inte orkar äta annan mat med näring som hen behöver. Mycket söta livsmedel ökar också risken för att barnet ska få hål i tänderna och att hen fortsätter att äta sockerrik mat när hen blir äldre och då kan få övervikt eller fetma.

Råsocker sägs ibland vara nyttigare än vanligt vitt socker, men det är i stort sett samma sak.

Det är bra att vänta så länge som möjligt med att ge livsmedel som innehåller mycket tillsatt socker. I stället för livsmedel med mycket tillsatt socker kan du ge naturligt söta livsmedel som bär eller frukt. I stället för smaksatt yoghurt kan du ge naturell yoghurt med bär eller bitar av frukt.

Lightprodukter, till exempel lightsaft, smakar sött och gör att barnet vänjer sig vid en söt smak. Även fruktdrycker som inte innehåller tillsatt socker, till exempel osockrad festis, smakar sött och därför är det bättre att ge vatten.

Hur mycket onyttigt kan barnet äta per vecka?

Om barnet i övrigt äter varierat och regelbundet finns ett litet utrymme att äta lite kakor, godis, och liknande. Försök att begränsa tillfällena för att äta onyttiga livsmedel, till exempel till helgen eller till barnkalas och andra speciella tillfällen.

Om barnet reagerar på någon mat

Kontakta BVC om barnet reagerar på maten hen har ätit. Du bör inte själv försöka utreda om ett barn är överkänsligt mot något.

Att barnet reagerar behöver inte betyda att hen är allergiskt mot något. Ett litet barn kan bli röd eller få utslag runt munnen, bli röd i stjärten eller få besvär med magen utan att det beror på att hen är allergisk eller överkänslig.

Fäll ihop

Bra att barnet äter själv

Bra att barnet äter själv

När barn är runt ett år kan de fortfarande behöva matas, men det är också bra om barnet får försöka äta själv. Även om det blir kladd och mycket hamnar utanför, på bordet eller golvet är det bra träning och barnet får själv bestämma takt och hur mycket det äter. Att känna på maten med fingrarna är naturligt för ett litet barn.

Att äta handlar även om att träna muskler i munnen. När barnet rör tungan i sidled ger det träning för tungan och läpparna och hjälper till vid utvecklingen av språk och tal. Att torka och skrapa barnet runt munnen när det äter kan vara obehagligt och göra huden röd och irriterad. Tvätta i stället av barnet försiktigt runt munnen när hen har ätit klart.

Fäll ihop

Om barnet inte vill äta

Om barnet inte vill äta

Det är vanligt att barn inte vill äta eller att de äter väldigt lite vid vissa måltider, dagar eller perioder. Det brukar gå över och är oftast inget att oroa sig för, men du kan behöva ha tålamod.

Många tycker att det är jobbigt och stressande när barnet inte vill äta men det är bra att veta att det är väldigt vanligt och att barnet inte får mer matlust av att du tjatar, tvärtom. Om barnet är piggt och nöjt och följer sin vikt- och längdkurva behöver du inte oroa dig. Kontakta BVC om du är orolig.

Läs mer: Tips och råd för att öka barnets matlust.

 

Mer information från Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets råd om mat för barn 1-2 år.

Livsmedelsverkets råd om mat för barn 2-17 år.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-08-31
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Åsa Brugård Konde, nutritionist, Avdelningen för råd och beredskap, Livsmedelsverket, Uppsala.

Fotograf:

Juliana Wiklund,
Åsa Grindal 1177 Vårdguiden