Barn- och ungdomshabilitering

Fotokollage med två bilder som visar en flicka och hennes assistent som pratar på teckenspråk tillsammans.

På barn- och ungdomshabiliteringen får barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer råd, stöd och behandling för att barnen ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Barn- och ungdomshabiliteringen är en verksamhet inom landstinget. Den förkortas BUH och kallas i dagligt tal habiliteringen, hab eller habben. Habiliteringen ska ge råd, stöd och behandling till barn och unga till omkring 18 års ålder som har någon funktionsnedsättning och till deras familjer.

Barn som kommer till habiliteringen kan ha fysiska funktionsnedsättningar som till exempel rörelsehinder orsakade av hjärnskador, muskel- eller nervsjukdomar och missbildningar. Det kan också handla om kognitiva funktionsnedsättningar, så kallad utvecklingsstörning, eller psykiska funktionsnedsättningar som ADHD och olika former av autism. Även barn som har syn- och hörselnedsättningar kan komma till habiliteringen, som då också samverkar med den lokala syncentralen och hörselcentralen.

Barn- och ungdomshabiliteringen är organiserad på skilda sätt i olika landsting och regioner. Verksamheten kan finnas som ett habiliteringscenter i egna lokaler utanför sjukhusområdet eller vara samordnad med sjukhusets barnklinik.

Foto på en flicka som är på barnhabiliteringen. Hon leker med klockspel tillsammans med en specialpedagog.

Habiliteringens målsättning och arbetssätt

Målet med habiliteringens verksamhet är att de barn och ungdomar som behandlas där ska kunna leva som självständiga människor med självrespekt och självförtroende och om möjligt som självförsörjande när de blir vuxna. Under flera år pågår därför samarbetet mellan barnen, deras familjer och de olika personerna i habiliteringslaget.

Tillsammans med föräldrarna tar habiliteringslaget fram en habiliteringsplan för barnet där det står vilken typ av stöd som familjen kommer att få. Även personal från skola eller socialförvaltning kan delta om föräldrarna godkänner det. Träffarna dokumenteras i barnets journal och föräldrarna bestämmer om någon förutom habiliteringspersonalen får läsa den.

Här är sådant som man vanligen får hjälp med på barn- och ungdomshabiliteringen:

  • Kartläggning av skadans omfattning och typ av funktionsnedsättning (diagnostik) samt vid behov remiss till specialister inom sjukvården för bedömning eller åtgärder.
  • Information om barnets funktionsnedsättning.
  • Träning som ska främja motorisk utveckling för bästa möjliga funktion och förflyttning.
  • Råd och träning för att förhindra skadligt ökad muskelspänning och felställningar i leder och rygg.
  • Råd om mat och näring och träning av språk och förmåga att äta.
  • Hjälp med att anpassa bostad och skola till barnets behov.
  • Stöd för att underlätta socialt liv, skola och transporter för barn och familj.
  • Stöd och utprovning av hjälpmedel för att barnets ska kunna genomföra vardagsaktiviteter.
  • Pedagogisk vägledning.
  • Samtalsstöd till anhöriga och andra närstående.

Foto på en flicka som är på barnhabiliteringen. Hon spelar trummor tillsammans med sin assistent och en specialpedagog.

Yrkesgrupper som arbetar på habiliteringen

På barnhabiliteringen arbetar personal från flera olika yrkesgrupper som till exempel läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog, kurator, arbetsterapeut, logoped, dietist, och specialpedagog. Alla har breda kunskaper om funktionsnedsättningar och samarbetar nära varandra i ett habiliteringslag som bildas kring varje barn efter deras behov. Vid behov remitteras barnet för bedömning och behandling av till exempel barnortoped och handkirurg, ögonläkare eller barnpsykiatriker.

Här är exempel på olika yrkesgrupper som kan finnas på barn- och ungdomshabiliteringen:

Arbetsterapeuten arbetar med olika hjälpmedel för att underlätta för barnet i vardagen och genomför olika anpassningar av barnets bostad eller skolmiljön. Tillsammans med en handkirurg kan arbetsterapeuten hjälpa barnet att använda sina händer så bra som möjligt.

Dietisten är specialist på näringslära och hjälper till att bedöma vilka typer av livsmedel olika barn kan behöva som specialkost eller näringstillskott.

Fritidskonsulenten/pedagogen hjälper till att hitta och organisera en fritid som barnet kan trivas med. Det sker i samarbete med familjen och habiliteringens övriga personal och genom kontakter med kommun och föreningsliv. Drama- och musikpedagogik förekommer ofta.

Habiliteringsläkaren ansvarar för medicinsk vård och behandling, utredning och diagnostik. Den medicinska diagnosen är grunden för arbetet inom habiliteringen. Läkaren är oftast specialist i barnmedicin och ofta även i barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Läkaren skriver också remisser till andra specialister vid behov.

Kuratorn är en viktig samtalspartner i personliga frågor för barn och föräldrar. Kuratorn hjälper till i kontakten med myndigheter och samhälle och som terapeut med bearbetning av sorg och kriser inom familjen.

Logopeden arbetar med att bedöma och träna barnets tal, språk, kommunikation och munmotorik, men också med barnets förmåga att äta och dricka.

Ortopeden bedömer förändringar i skelett, leder, muskulatur och senor och avgör ifall stödbandage, korsetter, skenor eller andra insatser behövs.

Psykologen ansvarar för bedömningar av barnets utveckling och eventuella känslomässiga svårigheter och erbjuder stöd i form av samtalskontakt och psykoterapi till både barn och föräldrar.

Sjukgymnasten bedömer, behandlar och utvärderar barnets rörelseförmåga och samarbetar med arbetsterapeuten, ortoped- och hjälpmedelstekniker kring olika hjälpmedel. Sjukgymnasten deltar ofta vid ortopedens bedömning.

Sjuksköterskan står för medicinsk behandling och råd i medicinska frågor tillsammans med läkaren. Många sjuksköterskor har specialansvar för behandling av urinvägarna och krampsjukdomar samt för råd om mat och näring.

Specialpedagogen är en speciallärare som arbetar med barnets utveckling och stimulans i skola och förskola. Specialpedagogen gör ofta utvecklingsbedömningar av barn, framför allt av barn före skolåldern.

Senast uppdaterad:
2011-05-04
Skribent:

Lars Palm, överläkare Barnhabiliteringen, Barn- och ungdomscentrum, Universitetssjukhuset MAS, Malmö

Redaktör:

Hanna Qwist, 1177.se

Granskare:

Bengt Lagerkvist, läkare, specialist i barnmedicin, Umeå 

Fotograf:

Juliana Wiklund