Undersökning av kroppen vid ansträngning
Ett arbetsprov innebär att man får anstränga sig under noggrann övervakning. Samtidigt registreras hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar under ansträngning. Oftast får man göra provet på en motionscykel, men man kan också få gå på en gångmatta, eller veva med armarna på en armcykel.
Provet görs för att sjukdomar ska kunna upptäckas eller uteslutas. Det kan också göras om man har sjukdomssymtom, inför större operationer, eller som en del av en hälsokontroll för att mäta konditionen. Om det är lungornas funktion som ska mätas kan andra undersökningar göras samtidigt. En vanlig anledning till ett arbetsprov är att läkaren misstänker att man har kärlkramp.
Om man har fått en tid för ett arbetsprov, men besvären ökar medan man väntar ska man ta kontakt med läkaren som skickade remissen, vända sig till en vårdcentral eller akutmottagning.
Vad kan provet visa?
Arbetsprovet är ett test av hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen i hela kroppen och rörelseorganen fungerar. Genom att stegvis öka motståndet i motionscykeln, gångmattan eller under arbetet med armarna får läkaren ett mått på hur mycket man klarar utan att få besvär och framför allt vilka besvär som gör att man inte kan fortsätta att anstränga sig.
Provet kan visa om syretillförseln till hjärtat är dålig, vilket den kan vara vid kärlkramp. Provet registrerar även om man får bröstsmärtor eller störningar i hjärtats rytm när man anstränger sig.
Vanligt vid hjärtproblem
Arbetsprov görs vid flera olika hjärtsjukdomar.
Den vanligaste orsaken till att göra ett arbetsprov är att läkaren misstänker att man har kärlkramp.
Om man har haft en hjärtinfarkt kan man få göra ett arbetsprov innan man åker hem, för att läkaren ska se om det fortfarande finns områden med syrebrist i hjärtat. I så fall kanske medicineringen behöver ändras eller så behöver man utredas mer, till exempel genom en kranskärlsröntgen. I dag görs kranskärlsröntgen allt oftare direkt i samband med hjärtinfarkt. Denna undersökning ersätter delvis arbetsprovet, som då inte görs lika ofta.
Om det finns rubbningar i hjärtats rytm kan man få göra ett arbetsprov för att registrera vad som händer med rytmen när man anstränger sig.
Efter en hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation görs ofta ett arbetsprov för att se om hjärtat har tillfrisknat. Provet görs efter ungefär sex veckor.
Vid olika hjärtklaffsjukdomar görs ofta upprepade arbetsprov för att läkaren ska kunna värdera om det är nödvändigt med operation.
Alla kan inte göra provet
Inför ett arbetsprov tar man ett vilo-EKG, som visar på hjärtats aktivitet medan man ligger ner, och blodtrycket mäts. Innan man får påbörja arbetsprovet får man tala med den läkare som ska övervaka undersökningen. Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna. Om man har symtom eller problem som gör att det inte är lämpligt att genomföra provet kan man få göra det senare istället.
Man ska inte göra ett arbetsprov
- Om man är illamående, har feber eller akut huvudvärk.
- Om man har högt blodtryck som inte har behandlats.
- Om man har kärlkramp som har kommit nyligen och är svår, eller om kärlkrampen har förvärrats mycket. I sådana fall kan läkaren misstänka att man har fått instabil kärlkramp, en sorts kärlkramp som har stor risk att övergå i hjärtinfarkt. Då får man först mediciner så att den stabiliseras. Sedan görs ofta en kranskärlsröntgen för att se om man behöver genomgå en ballongvidgning av kranskärlen eller en kranskärlsoperation.
- Om man har akut hjärtinfarkt. Ett arbetsprov görs ofta innan man skrivs ut från sjukhuset efter en hjärtinfarkt.
- Om man har hjärtsvikt som inte har behandlats.
- Om man har en mycket tät förträngning av klaffen till stora kroppspulsådern.
- Om man nyligen har haft hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation. Då väntar man vanligen sex veckor innan man gör ett arbetsprov.
Noggrann övervakning
Det finns riktlinjer för hur ett arbetsprov ska övervakas och när arbetet ska avbrytas. När dessa regler följs innebär inte ett arbetsprov någon risk. Provet övervakas hela tiden av en biomedicinsk analytiker eller en sjuksköterska, och en läkare bedömer alltid om provet ska göras eller inte. Läkaren övervakar ofta flera arbetsprov i ett närliggande rum samtidigt och tillkallas omedelbart om något händer under provet.
Arbetsprov på barn
När det gäller att ta arbetsprov på barn kan det gå till på olika sätt. Det finns inga särskilda barncyklar för arbetsprov, så man måste vara tillräckligt stor för att kunna cykla på en vanlig cykel för att kunna göra ett cykelarbetsprov.
Mindre barn kan springa på en springmatta med elektroder på sig. Barn som har ett känt hjärtfel undersöks regelbundet med arbetsprov för att det tidigt ska gå att upptäcka om hjärtfelet förvärras. Det är också vanligt att undersöka barn efter en genomgången hjärtmuskelinflammation.
Man kan också se om det finns rubbning av hjärtrytmen vid ett arbetsprov hos barn som klagar över så kallad hjärtrusning i samband med ansträngning. En del barn klagar över andnöd efter att de har ansträngt sig och arbetsprovet kan då kombineras med spirometri som är en lungfunktionsundersökning för att se om de har astma.
