Oftast ofarligt
Bröstsmärta kan ha många olika orsaker. I de flesta fall är smärtan inte tecken på något farligt. Ett exempel på en vanlig orsak är att musklerna i bröstkorgen gör ont för att man har ansträngt sig mer än vanligt, eller för att man belastat musklerna på ett ovanligt sätt.
När ska man söka akut hjälp?
Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom en kvart. Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring. Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.
Då ska man alltid ringa 112 efter ambulans.
Sjukdomar som kan ge bröstsmärta
Här följer en beskrivning av de vanligaste orsakerna till ont i bröstet.
Kärlkramp
Kranskärlen är hjärtats pulsådror, som ser till att själva hjärtmuskeln får tillräckligt med syrerikt blod.
Orsaken till att det gör ont i bröstet vid kärlkramp är oftast att ett eller flera av hjärtats kranskärl har drabbats av åderförfettning, oftast också kallat åderförkalkning. Kranskärlen blir då trängre och släpper igenom mindre blod till en del av hjärtmuskeln.
Om hjärtat måste arbeta litet extra behöver det mer syre och därmed mer blod. När de trånga kranskärlen inte släpper igenom tillräckligt med blod får hjärtmuskeln brist på syre. Syrebristen är alltså orsaken till själva smärtan i bröstet. Bröstsmärtan kommer därför oftast när man anstränger sig, eller när man blir upprörd och hjärtat därför slår fortare. Bröstsmärtan kan också förvärras efter en måltid eller av kyla och blåst.
När man vilar sig brukar smärtan upphöra. Den släpper också om man tar läkemedel som innehåller nitroglycerin.
Hur smärtan känns när man har kärlkramp
Ont i bröstet vid kärlkramp känns oftast som en dov, tryckande, åtsnörande eller sprängande känsla. Värken sitter oftast bakom bröstbenet mitt i bröstet och strålar ibland ut till ena axeln eller till armens insida. Ibland beskrivs smärtan som ett band runt bröstet. Smärtan kan också stråla upp mot halsen och käken eller ut mellan skulderbladen. Ofta känner man sig andfådd. Det är vanligt att man blir rädd och känner ångest.
Om smärtan inte går över inom en kvart bör man åka till en akutmottagning.
Om smärtan går över men man ändå tror att man kan ha kärlkramp ska man kontakta sin husläkare eller vårdcentral för att snart få tid för undersökning.
Om det blir värre, ring 112
Om smärtattackerna kommer allt tätare, orsakas av allt lättare ansträngning eller kommer i vila, som till exempel på natten utan att man ansträngt sig, ska man istället ringa 112 efter ambulans. Det kan då vara kärlkramp som snabbt förvärras eller begynnande hjärtinfarkt. Båda dessa sjukdomar ska behandlas snabbt.
Hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt har förträngningen lett till att det blivit helt stopp för blodflödet i ett av hjärtats kranskärl.
Symtomen liknar kärlkramp, men är oftast mer intensiva, och försvinner inte fast man vilar eller tar läkemedel som innehåller nitroglycerin. Det är också vanligt med fler symtom än smärta, som kallsvett, andnöd, illamående och kräkning.
I mer sällsynta fall kan en hjärtinfarkt främst yttra sig som en plötslig och oförklarlig trötthetskänsla. Detta gäller särskilt äldre personer och personer med diabetes.
Om man får dessa symtom ska man alltid ringa 112 efter ambulans.
Hjärtinfarkt
Hjärtklaffen kan vara påverkad
Kärlkramp kan också orsakas av en förträngning i klaffen som sitter i öppningen mellan vänster hjärtkammare och den stora kroppspulsådern, aorta. Öppningen släpper då igenom mindre blod vid varje hjärtslag. Sjukdomen, som kallas aortastenos, leder till att vänster hjärtkammare måste arbeta extra hårt för att övervinna motståndet i den trånga öppningen. Det extra arbetet leder lätt till syrebrist i hjärtmuskeln och därmed till kärlkramp. Ökad andfåddhet eller att man svimmar vid ansträngning är typiska symtom för aortastenos.
Hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation
Hjärtsäcken är en hinna som ligger som en säck runt själva hjärtmuskeln. En inflammation i hjärtsäcken kan uppstå av en virusinfektion. Samtidigt med inflammationen kan också själva hjärtmuskeln vara angripen, och i sällsynta fall är bara hjärtmuskeln drabbad. Virusinfektionen innebär oftast att man samtidigt har symtom av influensa eller halsont, men ibland kan man ha bara inflammation i hjärtsäck eller hjärtmuskel.
Hur det känns
Smärtan vid hjärtsäcks- eller hjärtmuskelinflammation kommer oftast plötsligt. Man känner sig ofta trött och andfådd. Har man hjärtsäcksinflammation är det vanligt att man känner en skarp och skärande smärta bakom bröstbenet. Smärtan blir nästan alltid värre då man andas in. Vid en hjärtmuskelinflammation är det vanligt med hjärtklappning, man kan också känna att hjärtat slår oregelbundet. Ibland får man feber.
Om man misstänker att man har hjärtsäcks- eller hjärtmuskelinflammation ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Oftast är inflammationen ofarlig och läker ut av sig själv, men ibland kan man bli så sjuk att man behöver vård på sjukhus.
Det är viktigt att man undviker kroppsansträngningar, som till exempel idrott, när man har en inflammation i hjärtsäcken eller hjärtmuskeln.
Hjärtmuskelsjukdom
Sjukdomen beror på att hjärtmuskeln växer på ett onormalt sätt. Symtomet är oftast andfåddhet, men kan också likna dem vid kärlkramp.
Bristning av kärlväggen i stora kroppspulsådern
Stora kroppspulsåderns, aortans, kärlvägg kan brista. En orsak till att det händer är åderförkalkning, men det kan också bero på en medfödd svaghet i själva kärlväggen. Smärtan kommer oftast plötsligt och känns som en intensiv, djup, skärande eller slitande smärta bakom bröstbenet och ut mot ryggen. Den kan också sprida sig nedåt buken. Om man känner den här typen av bröstsmärta ska man alltid ringa 112.
Blodpropp i lungan, lungemboli
Blodproppar kan bildas i venerna, de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar. Risken för att få blodpropp är större än vanligt under och efter en operation och i samband med vissa andra sjukdomar, som till exempel tumörsjukdomar. Om man sitter stilla länge, exempelvis under en lång flygning, ökar också risken.
Blodproppar bildas ofta i benen men kan uppstå även i andra delar av kroppen. En del av en blodpropp eller hela blodproppen kan lossna och föras genom blodådrorna till lungornas blodkärl. De tilltäppningar som då uppstår kallas lungembolier.
Hur det känns
Om lungembolierna är små känner man sig oftast mycket trött och upplever en stark andfåddhet när man anstränger sig.
En större lungemboli leder till en skarp smärta i ena sidan av bröstkorgen och man får också oftast svår andnöd samtidigt. Hjärtklappning är också vanligt. Smärtan varierar med andningen och blir ofta värre om man andas djupt. Smärtan beror på att blodproppen orsakat en retning av lungsäcksbladen, de hinnor som omger lungan. Man blir också andfådd. Ibland får man inte ont, utan blir enbart andfådd.
Om blodproppen är så stor så att den täpper till de stora lungkärlen blir smärtan mycket stark. Man har då svårt att andas även om man är stilla. Man kan få hosta och slemmet kan vara blodfärgat. Man kan också svimma eller känna sig nära att svimma.
Om man har något av dessa symtom ska man alltid ringa 112 efter ambulans.
Bristning av lungblåsor
De små lungblåsorna kan brista även hos en frisk människa, men bristningar är betydligt vanligare hos äldre personer med en lungsjukdom där lungblåsorna är förstorade. Det kan förekomma även hos yngre, men då ofta hos personer som idrottar och framförallt hos män. När lungblåsorna brister kommer luft ut i lungsäcken, vilket gör ont.
Smärtan är oftast plötslig och skarp. Den upplevs sitta ytligt och vanligtvis på ena sidan av bröstkorgen. Smärtan ökar då man andas djupt eftersom luften då retar lungsäcksbladen mer. Ofta blir man också andfådd.
Lungsäcksinflammation
Ofta beror lungsäcksinflammation på en virusinfektion, men ibland kan den orsakas av lunginflammation, eller av vissa allergiska sjukdomar.
Smärtan brukar vara plötslig, skarp och ytlig, och sitter ofta i ena sidan av bröstkorgen. Den förvärras nästan alltid när man andas djupt. Man kan samtidigt känna sig sjuk och ha tecken på en infektion, som feber.
Mellangärdesbråck eller matstrupskatarr
Ett bråck kan göra så att den övre magmunnen inte sluter sig helt, och då läcker surt maginnehåll från magsäcken upp i matstrupen. Slemhinnan i matstrupen tål inte syran och reagerar med inflammation och kramp. Man kan också drabbas av sår i matstrupen.
Smärtan brukar vara brännande och kännas både i maggropen och bakom bröstbenet. Den kan också kännas som en kramp eller ett tryck. Ibland strålar smärtan ut mot axlar och rygg, och liknar symtomen på kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Värken finns ofta kvar i flera timmar, men kan lindras av att man dricker mjölk eller vatten. Kaffe och alkohol brukar däremot förstärka besvären. Det är vanligt med symtom som sura uppstötningar och en känsla av att vara övermätt och ha en klump i halsen.
När trycket på övre magmunnen ökar, till exempel när man böjer sig framåt, kan smärtan dyka upp. Den kan också uppstå när man ligger ner.
Magsår
Ett sår kan uppstå i slemhinnan i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Magsår orsakas bland annat av en bakterie, helicobacter pylori.
Smärtan vid magsår är ofta brännande och känns framförallt i maggropen och bakom bröstbenet. Smärtan, som kan pågå i flera timmar, kan öka eller minska när man äter.
Den som har magsår har ofta sura uppstötningar och kan känna sig illamående. Trots att smärtan kan bli värre av mat kan man känna sig hungrig.
Gallsten och gallblåseinflammation
I gallblåsan bildas galla, som påverkar matsmältningen. Gallan går från gallblåsan, ut genom en smal gång, och töms i tolvfingertarmen. Det kan bildas hårda stenar, gallstenar, i gallblåsan. Gallstenar kan passera ut genom gallgången, men kan också fastna där.
Gallsten ger oftast inga besvär, men ibland uppstår anfall av svåra krampartade smärtor som känns under de högra revbenen och kan stråla ut mot ryggen eller upp mot höger axel. Smärtanfall är vanligare om gallstenar fastnar i gallgångarna. I samband med gallstenssjukdom är det vanligt med illamående och kräkningar.
Gallstenssjukdom kan också leda till en inflammation i gallblåsan och ibland till akut inflammation i bukspottkörteln. Då har man oftast feber och frossa samtidigt.
Muskelvärk och muskelinflammation
Det finns många olika orsaker till muskelvärk. Om man utför hårt kroppsarbete utan att vara tränad eller van vid rörelserna kan man få smärtor, liksom om man arbetar i fel ställning. Hosta kan också anstränga musklerna så att det känns i bröstet.
Flera olika typer av spänningstillstånd i bröstkorgens muskler kan också ge bröstsmärtor. Muskelspänningar, ofta långvariga, är vanliga i samband med psykisk spänning, oro och nedstämdhet. Långvarig psykisk spänning kan leda till långdragna muskelinflammationer i bröstkorgen och i andra muskler.
Smärtan vid muskelvärk sitter ofta inte mitt i bröstet som den gör vid kärlkramp. Den är brännande och påverkas ibland av att man ändrar kroppsställning.
Tietzes sjukdom
Tietzes sjukdom är en inflammation i bröstkorgsmuskler och i bröstbenets benhinna.
Smärtan vid Tietzes sjukdom sitter på ett eller flera revben nära eller mot bröstbenet, ofta vid övergången mellan revben och bröstben. Man vet inte orsaken till sjukdomen. Den är ofarlig och läker ut av sig själv, men det tar ofta lång tid.
Diskbråck i halsryggraden
Halsryggraden består av de sju översta ryggkotorna i ryggraden, som är särskilt rörliga för att det ska vara lätt att vrida på huvudet. Den som under lång tid arbetar i olämpliga kroppsställningar kan tidigt i livet få förändringar i lederna mellan halskotorna och i de mjukare skivor, diskar, som finns mellan varje kota. Så gott som alla människor drabbas av liknande förändringar med ökande ålder.
Åldersförändringarna i halsryggraden kan leda till svår värk om det uppstår ett tryck på en eller flera av de nerver som går ut mellan halskotorna till armarna och bröstkorgen. Ett tryck kan också orsakas av en försvagning och utbuktning i disken mellan kotorna, ett diskbråck i halsryggraden.
Hur det känns
Smärtan från halsryggraden kan kännas ner i bröstkorgen och likna smärtan vid kärlkramp eller vid hjärtinfarkt. Den kan också gå ut i armen. Smärtan är ofta djup och dov och kan förvärras av hosta eller nysning. Den kan öka eller minska beroende på kroppsställning. Det känns ofta som domningar och en obehaglig krypande och sprittande känsla i nerverna.
Bältros
Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor, och visar sig som utslag på huden. Samtidigt får man ofta en brännande värk i det område där utslagen finns. Ibland kommer smärtan före blåsorna, och då kan det vara svårt att förstå symtomen. Smärtan kan också vara så svår att det är lätt att förväxla den med smärtan vid kärlkramp eller hjärtinfarkt, om bältrosen sitter på bröstkorgens framsida.
Bältros är inte farligt, men värken kan finnas kvar länge. Har man stora besvär ska man ta kontakt med vårdcentralen.
Psykiska besvär
Oro, nedstämdhet och spänningstillstånd som har psykiska orsaker kan ge akut hjärtklappning, tryck över bröstet och andnöd. Ibland kan man också få värk i bröstet som vid kärlkramp. Långvariga psykiska besvär ger lätt upphov till spänningsvärk i bland annat bröstkorgens muskler, en värk som kan likna den vid kärlkramp.
Om man får smärtor i bröstet av psykiska orsaker är det lätt att tro att man drabbats av en allvarlig sjukdom som kärlkramp eller till och med hjärtinfarkt, eftersom man mår så dåligt och har ångest. Därför är det viktigt att få klara besked om orsakerna till smärtan så snart som möjligt.
Panikångest kan kännas som hjärtinfarkt
En stark ångestattack som kommer plötsligt kan ge symtom som liknar de vid en hjärtinfarkt, och det är ofta svårt att förstå att orsaken är psykisk, särskilt första gången det händer.
Symtomen är många och kan vara
- huggande smärtor i bröstet
- hjärtklappning
- stickningar i kroppen
- svårigheter att andas
- matthet
- svindel
- oro och rastlöshet.
Panikångest visar sig sällan efter en kroppsansträngning. Om symtomen är så starka att man akut åker till sjukhus brukar de minska när en läkarundersökning har gjorts som inte visar något fel på hjärtat.
